Första mötet – Bertil & Folke

Halva nöjet med att vänta smått igen är ju att få ge barnen ett syskon! Deras förväntan är underbar att se. Men hur förbereder man då ett barn på att hen ska få ett småsyskon? Jag är ju ingen expert såklart – men så här har jag gjort och resonerat.

Vi har ganska tidigt i graviditeten berättat för barnen om att de ska få syskon. Men själva berättandet har tvärtemot vad jag föreställt mig inte varit någon emotionellt överväldigande stund. Medan vuxna hurrar och blir glada kan ju barn bli lite “Jaha, ok. Men vad blir det till middag då?” Det tar ett tag för beskedet att sjunka in för barnet. Det är helt okej.

Berätta inte för mycket och besvara inte frågor som barnet inte har ställt. Det är så lätt att man överinformerar och förvirrar. Däremot kan det vara på sin plats att försäkra att ingenting kommer vara farligt. Barn kan ju få för sig de märkligaste saker. Som F som var väldigt orolig över att drunkna när mitt vatten går. Han såg framför sig att han skulle söka skydd på övervåningen, men först öppna ytterdörrarna så att allt vatten kunde rinna ur huset. Hjärtskärande. Så för att intyga att det skulle vara helt ofarligt fick jag visa med en karaff ungefär hur mycket vatten som egentligen kommer ur magen.

Låt barnen (om de vill alltså) ligga och lyssna på magen, sjunga för bebisen där inne, prata med den osv. Vi har så gulliga videos på Bertil när han som liten pratar med Folke genom naveln. Intyga att “det är så bra att du sjunger och pratar med lillebror för han kommer känna igen din röst när han kommer ut och minnas allt ni har pratat om…”

Läs böcker om att få syskon. Finns många fina bilderböcker som behandlar denna enorma händelse i ett storasyskons liv. På biblioteket kan du få hjälp att hitta igen bra titlar.

Jag har haft appen Preglife sedan början av graviditeten och där har jag visat bilder på bebisen för B & F. Berättat om fostrets alla stadier och på vilka sätt den utvecklats den senaste tiden. Det har varit till bra hjälp.

Nu när bebisen i magen är lite större har jag börjat visa bilder på prematura barn födda i samma vecka som bebisen befinner sig i (obs inga läskiga bilder såklart). Och så kan man säga “Titta precis sådär stor är ert småsyskon nu”. Det är så mycket lättare för barnen att förstå med riktiga bilder av bebisar.

Vi har inte fokuserat så mycket på att de ska få ett småsyskon som att de ska bli storebrorsor! Våra barn har varit superpeppade på syskon – men jag kan tänka mig att det här är extra viktigt om barnet inte verkar så glad. Säg inte om “Vad kul att du ska få ett småsyskon”. Fokusera istället på hur häftigt det är att barnet ska bli storasyskon! Att den kommer vara världens bästa storebror eller att bebisen har tur att få just henne som storasyster. Berätta om allt roligt man får göra när man är störst.

Och när bebisen föds – kom ihåg att syskonen ska få presenter. Bebisen bry sig ju inte. Det är det bara storasyskonen som gör. Jätteviktigt om du hälsar på en familj med en ny liten bebis också – ta hellre med en gåva till syskonet än till bebisen!

När Folke föddes hade han med sig egna presenter till Bertil. Ett fint kort och en stor dinosaurie i plast. På kortet stod en hälsning från lillebror. Om att han längtat efter Bertil när han låg i magen, att han hört när han sjungit och pratat med honom. Att han såg fram emot allt roligt de skulle göra tillsammans. Vi har kvar kortet och dinosaurien fortfarande. Och Bertil har inte en enda gång ifrågasatt om det verkligen var Folke som hade med sig dessa presenter till honom när han föddes. Han har köpt det rakt av. Så stark var den där första känslan av att ha fått något speciellt från sin lillebror!

Barn är självupptagna varelser. De är inte så intresserade av vad som händer oss vuxna. De vill bara veta hur det påverkar dem. Till exempel under förlossningen. Vem tar hand om dem under tiden? Hur länge? Och vem följer med till BB egentligen? Hur länge blir mamma borta på sjukhuset och vad händer när hon kommer hem därifrån? Var ska bebisen sova och hur ofta den kommer vilja äta? Kommer den skrika jämt? Och viktigast av allt – kommer den ha sina egna leksaker eller vilja ta alla ens favoritgrejer?

Låt barnen hjälpa till så mycket de vill och förmår när bebisen väl fötts. Vara med och bada, byta blöjor, hämta leksaker. Och så kan man förstärka positiva känslor och därigenom hjälpa till att knyta banden. Till exempel genom att säga “Titta, han slutar gråta så fort du kommer in i rummet. Det är nog för att han tycker mest om dig av alla i familjen”.

Ställ inte för höga krav på syskonen. De är lika små som de var innan det kom en bebis till familjen. Och om man har ett barn som inte tycker att det är roligt att känna sig stor och duktig, kanske man ska låta hen vara litegrann av en bebis den första tiden. För att känna att trots att det kommit en ny söt liten familjemedlem så är hen fortfarande lika söt, liten och viktig för mamma och pappa!

Berätta för barnet att “Så här gjorde du också som liten” eller “Så här ofta skrek du också när du var nyfödd” eller “När du föddes var det såååå många som kom och ville hälsa på och alla sa att du var världens sötaste bebis”. Det kan minska eventuell avundsjuka över uppmärksamhet som riktas mot bebisen. Att förklara att de själva faktiskt fick samma uppmärksamhet när de var små.