• innehåller reklam för Miss Clarity •

Veckans guldstunder

Det har varit en snorkall vecka. Idag visade termometern -27 grader. Elementen känns glödheta och vedspisen får aldrig slockna. Men vackert har det varit hur som helst.

Ena dagen blev jag bjuden på lunch hos min vän Frida som ni säkert känner igen som @froken.frida på instagram.

En liten lunch tänker ni? Ja, i fem timmar ungefär. Det var så länge jag blev kvar för det fanns så mycket att prata om och så mycket gott att äta.

Pulled pork (eller egentligen älg) kokad i glögg (sjukt gott) serverat på surdegsbröd med diverse smarriga tilltugg. Kära nån så gott!

Som vanligt var allting fint framställt och iordninggjort. Av någon som är estet ut i fingerspetsarna.

Udda stolar är en inredningspreferens vi delar

Till efterrätt åt vi jordens mäktigaste chokladkaka med mandlar. Den la sig som en sten i magen. En välsmakande sten, alltså. Oj så trevligt vi hade.

En annan dag kom Annakarin ut över lunchen för att planera våren tillsammans med mig. Mycket som ska på plats innan jag går på mammaledighet. Hon hade med sig värsta bästa grejen – en av vårens nyheter från Miss Clarity. Första provplagget i en fantastisk grön nyans.

Själv bar hon vår första helsvarta (!) klänning för Miss Clarity. För att så många efterfrågat en sådan. Det här är den perfekta lilla svarta man inte kan leva utan. Så det så. Båda klänningarna kommer i butik i slutet av februari/början av mars.

Jag bjöd på köpekakor och samtal med osedvanligt täppt näsa.

Och så var jag tvungen att dokumentera denna donna innan hon åkte hem igen. Så tjusig!

Nu ska jag ta helg och bara vara med min lilla familj. Njuta av deras sällskap och ta det väldigt lugnt. Hoppas ni får en fin fredagkväll allihopa!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

17 kommentarer på “Veckans guldstunder”

  1. Jösses så kallt ni har det…..här hade vi minus 7 i morse och jag frös ända in i märgen! Mysig vecka du har haft med dina fina vänner. Guld värt!
    Ha en skön helg!
    Anne-Lie

  2. Hej Clara!
    Om din kompis Frida vill bjuds på receptet blir jag och säkert flera andra glada.
    Trevlig helg / Bea

  3. Åh precis sådana gardiner har jag letat efter! Vet du möjligtvis var din kompis Frida köpt dem?

    Tack för en jättefin blogg förresten!

  4. Ser härliga ut! Köpte nyligen min första miss clarity och den satt som en smäck. Men så blev jag gravid och behöver ännu hålla det hemligt. Och vi kan ju säga att hemlig blir inte bulan i den klänningen! Så min fina klänning får hänga i garderoben tills vi talat om för jobbet mm. Sen ska jag vara lika gravidfin som Clara i min klänning med framträdande bula!

  5. Jag skulle önska mig några bilder på Erica i miss clarity, det vore så himla härligt att få se kläderna på en kroppsform som är mer lik min egen. Snälla snälla snälla??

    1. Åh ja, det önskar jag också, klänningarna på lite olika kroppsformer! Jag som är plattbröstad undrar om de funkar på mig också, jag har bara sett den på er och modellen som fyller ut så snyggt… /hon med små bröst

      1. Jag är platt och har en hel hög klänningar. Sitter jättebra på mig iaf. Och ja… sk7lle ju inte köpa en till men den där gröna ändrade ju det helt…. 💃🏻

  6. Clara! Kom in på ett gammalt inlägg via din funktion (gillar den verkligen!). Inlägget heter “Om jag vetat” från 26/1-18. Du skriver att du hade skaffat barn tidigare om du hade vetat hur det förgyller ditt liv. Där skrev en kvinna under signaturen “M” som jag sedan dess minns. Jag har tänkt och funderat över hennes och deras situation. Hon skriver att så innerligt längtar efter barn men att hennes make inte vill ha barn. Sedan blev hon gravid men det resulterade tyvärr i ett missfall, något som fick hennes man att bli ännu mer antibarn eftersom hon känner att en del av henne dog med barnet.

    Du får så himla många kloka kommentarer och många kommentarer om olika livsöden och delar ur livet. Kan det inte vara en idé att lyfta några av dessa kommentarer och livsöden i egna inlägg? Inte att du nödvändigtvis måste värdera och kommentera själva sakfrågan, men helt enkelt lyfta dem. Ibland blir jag så berörd av alla dessa anonymas öden i livet. Vill både veta mer om dem och beröras mer.