• Annonssamarbete Bixia •

Var kommer din el ifrån?


Jag samarbetar som ni kanske vet med elbolaget Bixia som säljer el från lokala, småskaliga elproducenter. Helt vanliga privatpersoner som har ett vindkraftverk eller vattenkraftverk på sin gård. Eller som har satt upp solpaneler på taket. Och härom veckan hade jag ett roligt uppdrag för dem. För nu var det jag som skulle ut och träffa just en sådan elproducent i min närhet. Åkte slingriga skogsvägar förbi hisnande vyer.

Det var kallt som tusan när jag närmade mig lilla Lemesjö. Där skulle jag träffa upp Bixias elproducent Ove Persson. I närheten av sin gård har han ett litet vattenkraftverk, som varit i bruk i generationer. Och som idag är anslutet till Bixia och genererar elektricitet till femtio eluppvärmda villor.

Ove bjöd på kaffe och dopp och en rundtur i det lilla vattenkraftverket. Han berättade om hur gott det känns att kunna producera sin egen el. Och bidra till hållbarare energiförsörjning också för andra.

Gamla skyltar vittnade om hur länge kraftverket varit i bruk. Här finns mycket användbara tips ifall någon du känner “bedövats af eklektirsk ström”.

Ända in på sextiotalet fanns en mjölkvarn i forsen med ett eget tunnbrödsbageri. Brödspatlar, bagarklädsel och redskap fanns fortfarande kvar.

Idag är det dock lite modernare doningar i forsen! Allt för att på bästa sätt kunna ta tillvara på energin som skapats.

Bixia har elleverantörer runt om i Sverige. De flesta levererar el från vind och vattenkraft – men solenergi blir också allt vanligare. En av de viktigast insatser man som privatperson kan göra för klimatet är att byta till förnyelsebar el. Till skillnad från exempelvis flyg och kött är ju el ingenting folk sådär i allmänhet kan avstå. Och då kan man ju passa på och köpa elen från ett vettigt elbolag! Bixia säljer närproducerad el från förnyelsebara källor som sol, vind och vatten. Och stöttar personer som vill bli sina egna elproducenter.

Utanför det lilla vattenkraftverket rann vattnet ner i Lemesjön. Trots att termometern visade på -20 grader.

Och efter några trevliga timmar var det dags för mig att tacka Ove för titten och brumma hem igen.

Läs mer om elbolaget Bixia och hur de arbetar – och se över ditt val av elbolag redan idag! Hos Bixia kan du läsa mer och räkna på vad ett byte till en miljövänligare elleverantör skulle betyda för dig!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

18 kommentarer på “Var kommer din el ifrån?”

  1. Åh vad spännande att få kika på hur ett vattenkraftverk fungerar, hade jag med velat se 🙂

    1. Då och då är det öppet hus på mindre ställen, så man får kika och prata med ägare eller maskinist.

  2. Så kul att du gör det här reportaget Clara! Vattenkraft har också viss miljöpåverkan, men reglerna kring hur man får dämma och var är väldigt hårda redan just därför. Det finns samtidigt väldigt många fördelar, som t ex att energin kan lagras, vilket gör det till en viktig resurs för att balansera den samlade elproduktionen. Och förstås att det är förnyelsebart! Jag hoppas att de småskaliga vattenkraftverken får fortsätta finnas kvar, så tack för att du är med och stöttar dem! 😊

  3. Vilket trevligt repotage! Trevlig text och fina bilder som vanligt.

    Jag har på sista tiden börjat bli lite fundersam på det här med så kallad förnybar energi. Kanske något du Clara kan/vill resonera om i vår/sommar, eller någon av er andra kloka läsare som har input?

    Jag har alltid varit för förnybar energi och har alltid tyckt att det är otroligt viktigt för framtiden att vi minskar vårt beroende av ändliga resurser. På senare tid har jag dock blivit allt mer fundersam på det här med vindkraft. Enskilda vindkraftverk så som Bixia verkar ju vara toppen, men jag tänker på de här stora vindkraftparkerna som växer upp. Tycker det är problematiskt att utländska företag etablerar sig utan att betala skatt eller avgifter för att nyttja våra naturresurser i Sverige, förstör naturen, påverkar växt- och djurliv, påverkar rennäringen och boende i närheten besväras av ljud. På det verkar det som att livslängden på de här vindkraftverken inte alls är så långa som man har pratat om tidigare, max 15 år. Går det verkligen (energi)plus på ett vindkraftsverks livslängd när dess hela livslängd tas i beaktande? Dvs från allt material som utvinns till att de ska demonteras?

    Jag blir så kluven. Å ena sidan tycker jag att det är bra men kan inte heller blunda för hela systemet som de påverkar. Frågan är väl vad alternativet skulle vara?

      1. @a-mamman Jag förstår inte riktigt din kommentar ☺️ Det stämmer att det är vindkraftverk som är tanken där Jonna Jinton och hon har skrivit mycket klokt om dem. Hon har beskrivit på ett bra sätt hur hon skulle påverkas vid ett sånt bygge, vilket är nog så bra gjort.
        Jag eftersöker kanske något mer mätbart eftersom jag tror att det rent krasst fungerar bättre i diskussion än mjuka värden. Tyvärr.

  4. Tycker det känns lite småfnittrigt att läsa om nya elkällor.. tänker då på små vattenkrafts stationer..
    Det tar lite tid ibland att finna det som har varit bra länge men inte gett tillräckligt med energi för större verksamheter eller samhällen , ingen lönsamhet !?Nu finns det ny teknik som kan använda fler småskaliga energitillverkare och samla det till ”behövande”. Precis som vi bör tänka och samarbeta med den äldre befolkningens lärdom av arbete och erfarenhet.
    Så jag tycker också ungdomens kunskap och de äldres ska integreras bättre. Det är väl resurshushållning , återvinning med utveckling. Det är också en form av energi.
    Sedan till något helt annat och kanske inte för veganer, men att flytta tunga möbler, tex piano och dyl kan rökta fläsksvålar vara till stor hjälp att placera under tunga delar och sedan skjuta på och inga repor i golvet. Kan kanske också fungera med bananskal faktiskt..
    Önskar lycka till familjen med ny kommande tös eller pojk.

  5. Som jag skrev förra gången du skrev om småskalig vattenkraft så finns det tyvärr en hel del miljöproblem med småskalig vattenkraft. De småskaliga kraftverken dras med samma miljöproblem som de stora; de innebär framförallt vandringshinder för fisk och annan fauna, de hindrar näringsströmmarna med sina dammar, bottenfaunan tar stryk såväl ovan som nedan dammarna. Avvägningen mellan negativ påverkan på biologisk mångfald och nyttan med den lilla förnybara energi de ger gör att deras existens är svår att motivera. Viktiga för energiproduktionen och regleringen av elnätet är de storskaliga kraftverken, inte de små. Av de cirka 1 900 småskaliga vattenkraftverk som finns i Sverige, står de 1 030 minsta för en försvinnande liten del av vattenkraftsenergin. De har en installerad effekt på mindre än 125 kW/styck, är egentligen hobbyprojekt, och ger tillsammans totalt mindre än 0,5 TWh energi och ligger på problemsidan vad gäller nätregleringen.

    Så om Bixia verkligen vill vara miljövänliga ska de satsa på hållbar vattenkraft i större, redan påverkade vatten och med miljöåtgärder som omlöp för vandrande fisk och liknande.
    De mindre kraftverken kan ha funnits en lång tid men det gör inte miljöpåverkan mindre utan såklart snarare tvärtom-fisk har inte kunnat vandra i vattnet på decennier. Ska den småskaliga vattenkraften bli mer naturvånlig behöver framförallt insatser för fiskvandring göras. Innan dess gör de alltför stor skada.

    1. Som du ser i inlägget är kraftverket i Lemesjö använt i generationer som just ett sådant. Det är inget nybygge. Och Bixia berättade att det är väldigt ovanligt att någon idag bygger till/får tillåtelse att bygga till vattenkraft. De som ansluter sig till Bixia är mindre vattenkraft som redan sedan tidigare funnits men inte varit anslutna till en elleverantör. Det vanligaste är istället att bygga ut vindkraft. Och då inga jätteparker utan några stycken vindkraftverk. Detta eftersom det oftast är privatpersoner som bygger dem på egen mark. Solenergi kommer dock starkt senaste åren – även om det fortfarande är en liten andel av den förnyelsebara energin de säljer.

      1. Tyvärr så är problemet just det att kraftverket funnits så länge och därmed påverkar fiskfaunan i vattendraget sen flera decennier. Dessa gamla, mindre kraftverk har det sällan gjorts några omlöp eller andra fiskevårdande åtgärder i, just på grund av småskaligheten och därmed brist på investeringsmöjligheter.
        Det finns dock möjligheter att förbättra vattenmiljöerna även i små utbyggda vattendrag. Stöd, tips och ekonomiska bidrag till åtgärder kan man få från länsstyrelsen i sitt län om man är intresserad av att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i vattendraget. Se exempelvis https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/forening/natur-och-miljo/vatten/restaurering-av-sjoar-och-vattendrag.html

    2. Småskaliga vattenkraftverk har mycket hårda krav på sig när det kommer till miljöhänsyn. Ja, de blockerar fiskvägarna – men det går att bygga trappor för dem parallellt med kraftverkets tub och fall. Det går även att bygga ålfällor som släpper förbi ålen när de vill nerströms. Om man däremot river dammarna kommer det få mycket stora konsekvenser för miljön då de oftast har funnits i hundratals år och växt- och djurliv har anpassat sig utifrån det.

      1. Så värst hårda krav har inte alla kraftverk. Det är många vattenkraftverk i Sverige idag som inte har tillstånd enligt vare sig Miljöbalken eller tidigare miljölagstiftning. De får istället fortsätta drivas baserat på t ex ”urminnes hävd” för att de funnits så länge.

        Och javisst finns det möjligheter att bygga fiskvägar mm men det är dyrt och knappast något verksamhetsutövare gör frivilligt om de inte tvingas enligt miljödom.

        Som Kicki skriver ovan står den småskaliga vattenkraften för 80% av de svenska vattenkraftverken men bara 2-3% av vattenkraftselen. You do the math. Det leder inte till någon större riskspridning.

    3. Rörande småskaligheten har små vattenkraftverk också fördelen att de sprider riskerna över landet. Regnar det inte på en plats, så förhoppningsvis på en annan. Också ur en försvarssynpunkt – det är svårare att slå ut många små, en få stora. I händelse av kris går det också att köra vissa av dem i så kallad ödrift, det vill säga frikopplat från resten av elnätet. Då kan det lilla kraftverket försörja den egna byn, så vattenpumpar etc hålls igång.