Att hitta en plats i kaoset att njuta på

Äntligen är dagarna så varma att jag kan låta dörren mellan punschverandan och huset stå öppen. Unna hallen att bada i sol. Och själv kan jag ligga där ute på kökssoffan och lyssna på en podd och njuta av allt fint. Eller hur? Nå, här kommer en släng av punschveranda-realism.

För så här ser det ut på vår punschveranda exakt nu. Och sedan flera veckor tillbaka. Flera piedestaler som saknar plats. En gammal julstjärna i ett hörn, som jag glömt att plocka undan. Ett runt bord för mycket, ställt på högkant mot väggen. En massa mattor som ingen orkat lägga ut igen efter att ha dammat. En plastback full med packning från sportlovet. En korgstol som står ovanpå det ena runda köksbordet. Samma duk som låg på bordet i julas. Nu tämligen smutsig. Ingen ordning på någonting.

Det blir så här varje vårvinter. Verandan förvandlas till förvaring åt hött och pött som inte finns plats för någon annanstans. Och det är ju trist. Men ändå inte så farligt när man ändå aldrig är där ute.

Men nu. Nu kan man ju sitta där! Idag är det trettio grader och alldeles ljuvligt. Och jag får panik för att jag har en så värdelös kropp som inte bara kan ta tag i det här utrymmet och göra fint. Jag hatar att behöva vänta på andras assistans. Invänta att Jakob (som redan har en miljard saker som är högre prioriterade) ska få tid att bära ut allt skrot därifrån. Och ställa dit kökssoffan från köket. Så att jag kan städa och pynta och göra fint. Det här är ju exakt den typ av plats jag vill vara på just nu. När jag inte kan vistas utomhus och röra på mig. Men ändå vill känna solen mot ansiktet och värmen i kroppen.

Men man får göra det bästa av situationen. Värmen och ljuset går ju att njuta av trots helvetet runtomkring. Så jag klämde ner mig i korgstolen i ett hörn. Ignorerade bordsbenet som kom i ansiktshöjd. Hittade en chokladkaka från Nabo som jag glömt bort att jag fått. Kokade en kopp te, satte på en podcast. Och sedan lutade jag mig tillbaka och njöt.

Ja, men faktiskt. Njöt. Det är fanimej en begåvning att kunna skapa en plats i stöket att njuta på.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

27 kommentarer på “Att hitta en plats i kaoset att njuta på”

  1. Ja det är verkligen en begåvning att avundas! Grattis till den! Själv har jag -snyft- inte denna förmåga, så jag lider konstant.

  2. Jag avundas er som har ett utrymme att förvara allt skrot i mellantider på! Det saknar jag! Men förstår också att det blir lite för mycket jobb för en höggravid att fixa det nu när våren gör entré. Fint att kunna njuta av sol och värme ändå! Jag är jättedålig på att njuta i stöket – men inser att jag måste lära mig det om jag ska orka vara småbarnsförälder och inte vara tusen procent stressad hela tiden 😑

  3. Clara !
    Vad underbart du beskriver er veranda just nu! Precis som min inglasade balkong( inte riktigt lika snygg, förstås). Man vill sitta därute men det är så mycket bråte så man får knappt ner rumpan och dessutom förskräckliga fönster !
    Men det är detta, ditt beskrivande, som gör dig så trovärdig!!
    Kram på dig Clara❤️

  4. Absolut en begåvning – att kunna njuta av det och att kunna ta snygga bilder där stöket inte syns!

  5. Åååh, är i PRICK samma sits och det är värdelöst. BF nästa vecka, foglossning from hell, en sambo som gör aaallt här hemma (städar, diskar, lagar mat, tar hand om barn, besiktar bilen, hänger tvätt osv osv osv i all oändlighet)… Och allt jag vill är att sitta på altanen och dricka kaffe och äta nåt gott. Men det går inte. För att “fixa altanen” hinns inte med. Såklart. Han har annat att göra och jag, som annars älskar att pula runt här hemma och fixa fint, får helt enkelt finna mig i det. Lyckades mot förmodan baxa ut en köksstol häromdagen (höll på att dö på kuppen, men det var det värt) och fick sitta ner med fejset i solen I TVÅ TIMMAR. Ignorerade allt skit runtomkring, den oklippta häcken osv och bara njöt.

    Som jag längtar till att den här graviditeten ska ta slut. Då ska jag ta igen för nio månader stillasittande med råge 🙂

  6. Alltså Clara, din galghumor är alldeles underbar just nu!. Kan det månne bero på försenad leverans…?

    Tack för alla fina, fantastiska, generösa osv blogginlägg på senaste tid! Räknar med att frekvensen på inläggen snart kommer tunnas ut, vilket är precis så som det ska vara.

  7. Det är så skönt när man lyckas komma dithän att man kan blunda åt stöket och på riktigt skjuta det ur tanken. Och njuta av stunden, den som man så väl behöver. Härligt att du lyckades med det idag! 💜

  8. Hallå där, du har inte en värdelös kropp, du väntar ju barn! Du har en helt fantastisk kropp som ger både dig och en liten i magen liv. Den fungerar magnifikt med alla små celler som gör sitt och andra kroppsfunktioner som ser till att allt fungerar och förbereder både dig och barnet på en snar förlossning. Jag förstå att det känns värdelöst ibland, när du inte kan städa och pyssla och det gör ont. Men kroppen gör så gott den. Den är toppen! Snart så <3

  9. Du är en fantastisk skribent, Clara! Så uppfriskande och med en komisk ådra i världsklass!

    Kram och hälsning!

  10. Tips från baksätet till alla er som är höggravida och inte kan fixa i ordning: ring en vän! Det är alltid härligare att röja i nån annans bråte, dessutom får man kaffesällskap efteråt. Det bästa är ju om man är så bra vänner att man kan sitta tysta i solen och podda ihop och kaffa! Man måste inte prata jämt.

  11. Alltså. Jag bara älskar din blogg. Hade jag bott närmare hade jag hjälpt dig att möbla. Du hade kunnat sitta ner och peka och jag hade burit. 🤗

  12. Jag älskar att se att jag inte är den enda som har ett mindre kaos.
    Lovar mig efter varje rensning att ”så ska det aldrig bli igen”. Men johodå

  13. Tack för att du bjuder på den här bilden. Det är lätt att tänka att det aldrig är rörigt hos dig… Hos mig är det alltid rörigt mer eller mindre så det är skönt att få se att jag verkligen inte är ensam med att ha kaos på sina ställen.

  14. Börjar dagen med att läsa detta, fick mig ett gott skratt åt bilden av dig inmundiga choklad kaka och tekopp inklämd mellan dig och stolsben 😂
    Fint att du får njuta!

  15. Visst är det härligt att ha blivit vuxen och inse att sånt där inte spelar nån roll egentligen?! Man kan ta det för var det är och njuta ändå!

  16. Underbart och sååå helrätt! Jag lyckas också njuta och ta pauser i röran.
    Så viktigt, jag menar “färdig” blir man ju aldrig!

  17. +1 en riktig konst att finna njut i stök. Är uppvuxen i ett riktigt jävla stökhus. Älskar och hatar det ändå.
    Trevlig helg!