Tack för alla fina hälsningar i förra inlägget. Det är det bästa med att ha den här platsen. Jag får dela lite av mitt liv med er och får i gengäld er omtanke när någonting tungt händer. Gårdagen var hemsk men era kommentarer gjorde den ändå lite lättare. Så tack <3

I torsdags innan allting blev så hemskt, så var det så väldigt fint. Lilleman skulle få sitt första bad. För nu har naveln läkt ihop som den ska.

Finns ingen hejd på hur den här ungen beundras av hela familjen. Han är vår underbara, njutbara efterrätt.

Badet blev en solklar succé. Tillslut fick vi avbryta för att jag blev trött. Inte för att han tröttnade. Kanske blir det en storbadare av ungen? Storebror avskydde sitt första bad och visade sig sedan vara vattenrädd högt upp i åldern. Gick knappt att få honom att njuta ett badkarsbad. Fast idag är det raka motsatsen, tack och lov.

Älskade lillkråka. Så fantastiskt att få följa dig och dag för dag upptäcka lite mer av den du är.