Jag är döpt i kyrkan. Två gånger. Med arton års mellanrum.
Jakob köper mina kläder. I alla fall mina träningskläder, ytterplagg, strumpor och träningsskor. Att handla funktionskläder är det tråkigaste jag vet. Så Jakob får välja och beställa hem till mig.
Den härligaste delen av mitt jobb är att krypa upp i sängen med datorn och ett fullt minneskort från kameran. Slå på en bra podd och börja tanka över bilder och sedan redigera dem. Leka med filter och fundera på vilken känsla bilderna ska ha. För att slutligen kurera ihop ett inlägg. Jobba med texten och sedan trycka ut på bloggen. Jag älskar verkligen den stunden! Det minst härliga är att göra tv. Nu var det förvisso ganska länge sedan jag gjorde tv. Men det är verkligen (nästan) bara jobbigt. I alla fall när det inte är direktsänt – utan man måste ta om saker flera varv för att få till bra klippbilder. Det kryper i hela kroppen på mig av otålighet.
Det första instrument jag lärde mig spela var valthorn. Höll på med det i tre år. Nu minns jag tyvärr ingenting. Är dock superpeppad på att Bertil valt att börja spela trombon. Bleckblås FTW!
Det första jag skulle införskaffa om jag inte var allergisk är en nordsvensk brukshäst. För att arbeta med och nöjesrida på. Så mysigt med slädturer på vintern och skogsturer på sommaren.
En av mina bästa tv-upplevelser genom tiderna är Big Brother-säsongen med Marie Picasso, Benji och Kitty Jutbring. Tänk om något jag konsumerat senaste åren kunde gripa tag i mig lika starkt som Benjii och Maries kärleksintriger gjorde? “Jag pissar på dina åsikter”. Ni som vet, vet.
Jag känner klasshat nu för tiden. Har aldrig riktigt förstått det där med klasshat förrän jag läste Mina Drömmars Stad-serien i höstas. Men då vällde allting upp, allt jag vet om mina förfäder. Hur skogen togs ifrån dem och deras kroppar nöttes ner. Hur de tvingades ut i arbete som barn, fast de hade läshuvud och borde fått utbilda sig. Hur farmors pappa hamnade på Långholmen för att han stulit en säck mjöl för att kunna mätta sin utsvultna familj. Hur hela vårt lands välstånd, våra vackra städer och våra pampiga stenhus. Är byggda av fattiga satar som fått slåss för varje rättighet. Rätten till reglerad arbetstid. Till betald semester. Till strejkrätt och till pension. Att i dramatiserad form få läsa det jag egentligen redan visste frammanade en känsla som jag tror måste vara klasshat.
Jag skulle egentligen ha hetat Ingrid. Men pappa ändrade sig efter att en bekant som hette Ingrid betett sig illa mot min syster. Han kunde inte med att vi skulle heta samma sak. Så då fick jag heta Clara istället. Det sörjer jag lite för Ingrid är det vackraste namn som finns. Men rimmar lika bra på Underbara som Clara gör det förstås inte.
37 svar
Härligt med trombon, tungt brass är ju det roligaste! Jag började också med valthorn, men gick via althorn över till tyngre (eufonium) 😊 Numera inte så aktivt spelande, det blir kyrkokören istället.
Själv är jag “gammal” trombonist och får ibland hoppa in och ta en julpsalm eller två när vi sjunger med kyrkokören. Har flera av mina barndomsvänner kvar från orkestertiden, Så bra att kunna f-klav ordentligt också om man som nu efter första barnet halkat ner i den djupa klangerna och kan sjunga tenorstämman!
Vad roligt! Jag heter Clara och min dotter är döpt till Ingrid 😊 Inget självklart namnval på dottern, men det har verkligen växt med tiden!
Kul lista att läsa!
Jag är i v.40 nu och kandidaterna bland flicknamn är Ingrid, Clara & Juni & det lutar mot Ingrid om det blir en flicka .
Inser nu medan jag skriver att ditt syskonbarn väl heter Juni… Herregud va härmig jag känner mig nu! Får avsluta med att säga att jag också gillar namnet Marie och hoppas på att inte det finns i din släkt!! 😃
Så roligt inlägg. Din känsla för variation är verkligen enastående. Tack för din blogg och för att du delar med dig av högt och lågt! Kram
Förstår det du skriver om klasshat. Känner något liknande men skulle snarare kalla det sorg än hat. Sorg över alla de som slitit för andra utan rättvis lön för mödan. Sorg för alla som aldrig fick en rättvis chans i livet. Sorg över att vi nu river ned det som åstadkommits i det här landet genom deras solidaritet, uppoffringar och ansvarstagande. Att allt de byggde ersätts av egoism och individualism. Att glädjen i att dela med sig och gemensamt bygga något tycks ha försvunnit. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan – vilket jag tror har ett direkt samband med att fler och fler upptäcker att man kan inte köpa sig lycklig. Att det finns andra värden men att vi tappat bort dem på vägen.
Kul med trombon! Heja Bertil! Hälsar trombon/valthornsfamilj
High Five på valthornet! Var så roligt att spela i blåsorkester, brydde mig inte så mkt om själva spelandet, men det var mäktigt att få fram filmmusik vilket vi mest spelade och så gemenskapen och vännerna där.
Nu blev jag jättenyfiken på din första mening: “Jag är döpt i kyrkan. Två gånger. Med arton års mellanrum.”
Jag skulle gärna vilja läsa ett helt inlägg där du utvecklar det.
Jag är också döpt två gånger. För mig var det första när mina föräldrar ville ha barndopet. Sedan när jag blev äldre, jag var 19 år så hade jag tagit ett eget beslut om att jag ville vara kristen. Då bestämde jag mig och döpte mig som vuxen. I mitt fall tyckte jag det var självklart att göra detta då jag själv hade gjort ett medvetet val att ta emot Jesus.
Här är också en nyfiken. Nyfiken också på vilken kyrka. Eftersom det ju finns en uppsjö olika. ⛪️
Jag heter Ingrid Kristina och är född i byn där du bor nu. Ingrid är ett vackert namn men jag blev irriterad över att få post till Ingrid eftersom det står först. Mina söner har tilltalsnamnet först, men mina barnbarn har inte det trots min uppmaning. Om man har flera namn och tilltalsnamnet sist, ryms det inte i klasslistor och sånt.
Jag läser dina inlägg med intresse.
Älskar hur din blogg som redan är så otroligt bra, bara blir bättre och bättre. Fantastiskt blandning av inlägg, olika ämnen och bilder. Var tvungen att köpa boken I mina drömmars stad på direkten!
Jag skulle väl inte vilja säga att jag känner direkt klasshat, men ibland tänker jag på att alla dessa stora kyrkor och slott och andra “kulturminnesbyggnader” från förr som fortfarande beundras kunde de rika och mäktiga lägga hur mycket resurser på som helst samtidigt som människor (värst av allt: barn) svalt ihjäl…
Tänk om alla de resurserna lagts på att alla skulle få äta sig mätta?
Tänk, som det kan bli med namn. Jag kallades Kristina tills jag döptes men eftersom sju andra också döptes till Kristina samma vecka ändrade mamma och pappa mitt tilltalsnamn till Bodil i sista minuten. Till och med på ransoneringskupongerna (har dem kvar) som de fick för mig står det Kristina. Än idag, 72 år senare, är jag ledsen föe det. Tycker Kristina är så fint.
Jag tycker Bodil är ett väldigt fint namn och lite mer ovanligt än Kristina!!
Det är så spännande med namn och hur dom kom till! Tycker också att Ingrid är fantastiskt fint.
Min mamma ville ha en Josefine, Joel och Joline men där satte pappa stopp, tråkigt nog! Blev en Anna, Andreas och Elin. Inte alls lika kul ju.
Min morfar dog av TBC i fängelse. Hade också stulit mat till sin stora barnaskara. Det var så otroligt tufft för många människor! Så visst känner man en del klasshat.
Min favoritsäsong var 2003 med Linda Rosing, Larssa, Micke, Danne, Christian, Lina…åh gud, köpte den på DVD. När Danne kom in som för att det skulle bli en till kille och tjejerna blev så grymt besvikna, “vi ville ju ha en man”. Så kommer Micke inkörande på gården i sportbil och Linda och han blev ihop på en gång. Och svaga, uppmärksamhetssökande Christian, trygga Larssa, Lina som var som alla tjejkompisar man nånsin haft. Och när de delade upp huset i en rik och fattig sida! Och när de skulle leka sanning eller konsekvens och Danne rakt upp och ner erkända att han sugit av en kille (var stort på den tiden) och de andra killarnas reaktioner, och Lina som bara smälte. Varje gång de fick sprit, och när huset över en natt blev ett bollhav, och när de tvingades väga sig offentligt och Linda fick spel. Och jokern som kom in och låtsades vara kristen. Alla, alla bråk. Och att Danne vann.
Jag känner också klasshat men mer kontemporärt. Efter jag såg Störst av allt blommade det ut helt och hållet. Varför ska de rika ta allt? Alla vackra platser och vackra byggnader? Första platsen i vårdkön och den bästa skolan? Blir fan så arg att jag kokar. Deras pengar ger dem inte större rätt!
Vad fint och intressant du skriver. Tänker på användningen av ordet “klasshat”. Jag tror att det vanligaste är att man använder det som tex rasism eller sexism, alltså som något man blir utsatt för som oprivilegierad. Men jag förstår vad du menar så klart, du menar att du känner hat mot det samhälliga klassystemet. Båda kanske fungerar, fast de egentligen är varandras motsater?
Kul att läsa! 😊
Kan du inte skriva lite mer om klass ur ett mer nutida perspektiv? Skatter? Fria skolvalet? Sådant som skapar klyftor. Bara av ondo? Vore spännande att läsa mer om!
Kram ❤️
Har själv blivit utsatt för klasshat (som jag tolkar det) hela min barndom & tonårstid under 70-80 talet.
Min uppväxt i ett politiskt “rött” litet samhälle i Norrbotten där i brist på (min tolkning) “riktig överklass” blev min familj som drev företag utsedd till att representera dem man skulle hata.
Känner att det är hemskt tråkigt att som barn bli utsatt. Ska ett barn ta ansvar eller ta emot hat för vad ens föräldrar gör? Det fick jag göra. Även från lärare i skolan.
Själv vet jag ju om att mina föräldrar jobbade jättemycket. Hela tiden. Mycket mer än alla dem som hatade oss. Och att de alltid varit bra som arbetsgivare.
Vad är jag för klass nu? Skall jag ännu bli hatad?
Mormor städerska, morfar jobbade på ett lager, farmor från stor företagar överklass som gick i konkurs innan hon hann gifta sig inom sin klass (storasystern gjorde det före KK)
Driver nu ett litet hotell i södra Sverige, har superkul, jobbar jämt, lågsäsong & gör allt, städar osv, har 2 st säsongsanställda under sommaren.
Själv har jag aldrig hatat någon som är från en annan klass än mig om det så är över eller under mig. (känns fel att uttrycka sig så här,över/under för det stämmer ju inte)
Jag tänker att skall vi hata något så är det isåfall klass-samhället, inte klasshat beroende på vilken klass man råkar bli infödd/kategoriserad som.
Tänker också på hur dagens moderna klassamhälle ser ut nu, en klass som har det tufft , nya svenskar som utnyttjas i tex restaurangbranschen osv.
Eller utnyttjade människor på nagelsaliner enligt uppdrag granskning.
Intressant! Detta är även mitt intryck när jag talat med barn till entreprenörer som hade det bättre ställt än oss arbetarbarn: deras föräldrar slet som djur och jobbade ”jämt”. Byggde upp, formade, anställde, skapade en anda eller närde en hel bygd. Visserligen hade de sina båtar och utlandsresor men som de jobbade. Arbetarna riktigt långt tillbaka slet förstås sönder sig, liksom vissa av dem nu också, men på 70-talet glömde vi perspektivet att när arbetare gick hem för dagen och stängde dörren lyste fortfarande lampan länge hos fabrikören, direktören och entreprenörseldsjälen i brukssamhället jag kommer ifrån.
Nu långt senare, som sambo till en egen företagare ser jag saker på ett annat sätt. Hur mycket han jobbar, hur länge, hur stort ansvaret är när hans anställda kan släppa det och åka hem för dagen.
Hur han faktiskt är med och skapar arbete åt ett gäng människor. Det är viktigt att se och lyfta de oerhörda orättvisor som finns och har funnits men också viktigt att se på saken från fler håll. Och försöka- om möjligt – att hjälpas åt.
Mina föräldrar fick Kristin som förslag men pappa tyckte det lät som ett hembiträde(?).
Hade jag blivit en pojke hade jag fått heta Andreas.
Marie Picasso! Henne har jag inte tänkt på på många år. Nu måste jag googla 😁
Var inte ledsen över ditt namn för Clara är faktiskt bland de vackraste namn som finns. Tycker jag.
Hej, har du läst serien innan (som skrevs efter) den börjar med Vävarnas barn. Så gripande och bra, kommer inte att minska ditt klass hat!
Är det obligatoriskt med blockflöjt i typ tvåan och trean och väljer alla barn instrument i fjärde klass nuförtiden? Jag är född -84 och av någon anöedning, fråga mig inte varför, valde jag DRAGSPEL Minns att det var ett rent helvete att kånka på den där tunga saken och sedan var det också skitsvårt att lära sig spela. Man ska ju både pumpa och trycka på tangenter, och knappar samtidigt. Det blev inte långlivat iallafall ;)¨
Kommer aldrig glömma den säsongen av Big brother, var jättekär i Alex från Karlstad.
Ett annat minne är att efter programmet, under deras barturné när de var i mina hemtrakter följde min bästis med Dominique till hotellrummet. Han var så mycket äldre än henne men så tänkte man ju inte då, mest att det var en kul grej. Usch!
Älskar de böckerna, så oerhört viktig berättelse i dem.
Din blogg är så himla fin! Älskar alla inlägg. Men det där med klasshat… tycker inte att man ska dela in i grupper o ställa grupper mot varandra o hata den ena gruppen. Gäller både klass och ras. Historien visar att det inte varit så lyckat (tänk nazism och kommunism med alla utrensningar). Att hata orättvisor, medfödda priviligier och medföd fattigdom – ja, att inte ta vårt välstånd för givet, att kämpa för att alla ska ha det bra och samma förutsättningar -absolut! Att uppröras över orättvisor både gamla och nya är bara bra. Att vilja arbeta mot dem och påverka är också bra. Men inte att hata en hel grupp människor – det leder inte till något gott.
Jag tror inte heller på att hat leder till någonting bra. Men klasshat handlar ju om om hat mot klassamhället – inte mot människor!
Den förklaringen köper jag!
Åh, jag känner många Ingrid (bland annat ett syskonbarn) och de är helt fantastiska personer!
Förutom klasshat, sorgen över landsbygden och demonteringen av norra Sveriges inland (eller, kanske mer stridslysten och inte så sorgsen) så också TUPPEN JAAA (jag veet!) till just den säsongen av BB! Kitty, Peter (som var – och fortfarande verkar vara – en hyvens person som en gång i fyllan där inne kissade i en..sportbag? Alltså stackarn, den obeskrivliga skammen han kände, hujedamig), Jacob, Elin, onanitält å grejer, ja så mycket härligt. Marie P och Benji, så mycket drama.
Men gah! Huuuuuur kan jag komma ihåg så mycket från den säsongen när jag idag inte ens minns vad jag gjorde förra veckan?
Tycker din genomgående kvalitet i bloggandet är fantastiskt och varit sådan i många, många år. Genom dig kan jag liksom leva drömmen om mitt framtidsliv på landet.
Tusen Takk fra Nordnorge!
Haha! Vilket härligt inlägg och bra slutkläm!!
Tack för intressant inlägg, funderar mycket på det du skrev om klasshat. Tack.