Ledighetens faser

Jag tycker att ledighetens faser är som att gå lager för lager ner i mig själv. Direkt när jag blir ledig kommer en liten energi-peak. Jag får inspiration igen, verksamhetslusta, massor av idéer. Tänker att jag nog inte alls behöver vara ledig egentligen. Drar igång projekt här hemma, för att sysselsätta mig med under sommaren. Jag har arbetsårets fart i ryggen och ser ledigheten som ett stort vitt ark att fylla med hur mycket som helst. Det är härligt! Och osunt. För jag lurar mig själv. Det där är inte sinnestillståndet hos någon som vilar och återhämtar sig.

Är semestern för kort stannar jag där. Kommit aldrig ner fler lager än så. Och är ledig utan egentlig återhämtning. Så den fasen måste jag vänta ut.

Sedan kommer tröttheten. När rastlösheten försvinner ur kroppen. Sommarens projekt går i stå. Jag varken hinner eller orkar någonting för att mitt tempo har blivit så lågt. Det här är en bra period – jag släpper taget. Och för varje dag skalas ytterligare ett lager av och jag kommer djupare ner i vilan. Typiskt för den där fasen är att jag också börjar hata mitt jobb. Känner mig övertygad om att jag aldrig kommer klara eller vilja arbeta igen. Jag ryser av tanken på jobbmail och att svara i telefon. All form av prestation känns skrämmande och svår. Och när jag känner så. Då vet jag att jag verkligen vilar. Det är en bra period för mig.

Men är semestern för kort stannar jag där. Kommit aldrig ner fler lager än så och är ledig utan egentlig återhämtning. Så också den fasen måste jag vänta ut.

Men så. Efter att ha frossat i ledighet, vila, och lojhet. Hatat tanken på mitt arbete och allting som hänger ihop med det. Känner jag en dag en smula rastlöshet. En liten mättnad på att packa badväskor, hänga sandiga handdukar på tork och skära meloner i bitar. En irritation över sommarvikarier i P1 och semestertunna dagstidningar. Jag ser en snygg kofta flimra förbi i instaflödet och känner lite glädjekolsyra i magen. Av tanken på något som ska hända under hösten. Vill ringa Erica och Annakarin och kanske råka nämna något om jobb.

Och då vet jag. Att nu är den på väg tillbaka. Energin och arbetslusten. Då har semestern på allvar haft sin verkan. Då har jag vandrat igenom alla stadier. Återuppbyggt mig själv. Är redo att ta mig an ett nytt arbetsår.

Men processen är skör och lättstörd. Tidskrävande och kan inte slarvas igenom. Hör någon av sig om något jobbrelaterat i juli – ja då vill jag slita mitt hår. Då rycks jag tillbaka. Det är som att bli väckt när jag precis ska somna. Samma sak om jag i juli öppnar en modetidning som skriver om höstmode. Eller råkar läsa om en influencers höstpepp. Det rubbar min balans. Jag ryser i hela kroppen. Jag störs i mitt skalande. I den mycket specifika process jag är på väg igenom.

Vissa år har jag aldrig lyckats arbeta mig ner så långt. Antingen för att jag varit för trött och uppstressad i början av sommaren – eller haft för kort semester. Somrarna innan jag blev utmattad var semestrar när den där sista underbara fasen aldrig kom. Ibland hoppade jag över fas nummer två (STORT MISSTAG). Ibland kom aldrig fas nummer tre (STORT VARNINGSTECKEN).

Så i vilken fas är jag i just nu? Jag är definitivt fortfarande kvar i fas två. Den overksamma, jobbhatande och fruktansvärt loja. Och gud nåde den som kommer och stör mig i förtid! Tack och lov har jag flera veckor kvar av sommarlov. Och alltså massor av tid på mig att låta den där sista, viktiga fasen få komma på naturlig väg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

46 kommentarer på “Ledighetens faser”

  1. På pricken så är det! Jag var lite orolig när jag satte mig vid datorn idag, kände mig inte riktigt klar med den sista fasen, men det var jag nog ändå. Förra veckan var jag fortfarande kvar i ”jag hatar jobbet”, när jag blev störd av ett mail, men jag tvingade mig tillbaks till semesterlunken. Idag var det jobbdags och det flöt på så fint, texten som var som ett stort ångestberg framför mig när jag tog ledigt tog idag inte mer än någon timme att få klar!

  2. Insåg med lycka att jag är i fas tre! Det kan iofs bero på att det blåser småspik i stugan och att jag därför längtar efter lager av koftor, tekoppar och rutiner.

  3. Du är klok som en bok! Som alltid! Det är verkligen så härligt att få göra saker klart, att i lugn och ro ta sig igen de olika faserna. Tack för att du påminner oss om detta!
    Önskar dig många fina lediga dagar.

  4. Men vad gör man när man definitivt inte är i fas 3 utan mitt i tröttheten och man måste gå tillbaks till jobbet? När man nästan känner sig tröttare nu än när semestern började?

  5. Åh PRAISE!! Är nu i fas två och ryser av alla noteringar om höst och jobbpepp. Vill inte tänka på arbetsrummet, har inga nya idéer och vill absolut inte skapa någonting alls.

    Nu cyklar jag till stranden, sommaren är ännu lång!

  6. Det här var ett jätteviktigt inlägg, så mycket du sätter ord på, som stämmer för även mig, och så viktiga ord. Tack (har inte haft semester på länge och kände att det verkligen är dags, en riktig semester, sådan där med flera vilor.) Kram

  7. Du skriver så klokt.
    Det fick mig att fundera över om jag kanske själv hamnat i den där “jobb-hat”-fasen, då jag bara hade en vecka ledigt… Vila är ju, tyvärr, oftast underskattat.

    Tack för en härlig blogg!

  8. Tips på hur man kan planera sommaren om man också vill hitta på något? Tex en resa som är lite krävande. Jag lägger mkt tid på att försöka lägga upp sommaren smart men det brukar mest pendla mellan för mkt i början eller för mkt i slutet…

  9. Åh igenkänning! Jag insåg just att jag också behöver en lång fas 2. Kommer tyvärr inte att få det i år pga orsaker och det gör mig dyster. Ska försöka få slöat lite mer än jag hade tänkt helt enkelt. Tack för denna insikt!

  10. Intressant. Jag hade två fina men ganska uppbokade veckor först, fick se flera nya platser och var mycket nöjd. Sedan: ingenting planerat. Har avverkat en vecka vid vår stuga där ingen av oss gjort många knop, också pga värmen. Vi har badat, ätit, sovit, läst, åkt båt. Och först är det skönt men sedan känner jag mig nästan som en zombie. Har ingen energi, trots att jag bara vilar! Hoppas att jag också kommer till den tredje fasen så småningom, semestern är inte slut än.

    1. Precis så känner jag också! Jag är nu rädd att jag inte får mer energi bara för att jag vilar, blir bara mer trött (och lite håglös). Läser böcker, vilar och pysslar liiiite ute i trädgården men känner mig trött. Nu undrar jag om jag verkligen kommer att hamna i fas tre.

  11. Haha! Jag har inget direkt jobb men känner ändå igen mig, men på min man stämde de där faserna in exakt denna semester!

  12. Åh vilken bra text det här var! Jag känner att jag egentligen varit i det där energilösa stadiet i flera veckor, men vägrat acceptera det. Har bara velat uträtta allt som jag ville göra i början av sommaren, typ komma igång med en roman eller andra kreativa projekt. Det har gjort att allt bara känns som prestation och ja, skrämmande faktiskt. Inte alls något kul längre. Kanske bara ska lägga allt det där på hyllan nu och vänta tills energin faktiskt kommer.

  13. Så himla klokt reflekterat och skrivet! Mycket nyttig läsning för allt för många som stressar runt till badplats/ campingar/ utlands semestrar för att finna den bästa sommarsemestern.

  14. En semester är ofta tyvärr för kort för att hinna med alla faser.. Hur lång tid tar det för dig att ha “klarat av” alla tre faserna?

  15. Är utmattningsdeprimerad och därmed helt enkelt i konstant ur-fas.

    Hela sommaren har varit tuff för man ska ju vara glad njuta och orka medans jag helst vill ligga i en säng med neddragna persienner. Hoppas det finns en väg framåt till en drägligare tillvaro.

  16. Vilken bra beskrivning, och vad skönt att tänka under fas två att arbetslusten kommer tillbaka, när jag vilat upp mig 😊❤️😊
    Tack för dina pricksäkra iakttagelser ❤️❤️❤️

  17. TACK!!
    Du har satt ord på vad jag känner varje sommar.
    Som tur är är jag lärare och har sommarlov. Den förmånen gör att jag alltid kommer till fas 3.
    TACK!
    Vänliga hälsningar
    Annette Eideskog Jensen

  18. Precis i början av mina ledigheter har jag också fått såna energispurter! Har typ städat hemmet ifrån golv till tak fyra gånger innan jag kraschar och inser att – semester, kanske en helt okej idé ändå!

  19. Men tack! Nu slutar jag genast med dåligt samvete för att jag tagit lång semester/föräldraledighet i år (med). Det behöver jag för att ta mig igenom alla faserna. Fortfarande i fas 2 med 2,5 veckors ledigt kvar.

  20. Så bra beskrivet! Visst är det så! Bara hoppas jag blir klar med fas 2 innan semestern är slut om 2 veckor…

  21. Precis så där är det ju! Detta borde du lägga ut varje år i början av sommaren, så att man får en påminnelse om hur man fungerar och att det är okej!

  22. Håller helt med! I år är jag helt ur fas då jag blev slut sjuk veckan innan semester och tillbringade en vecka på sjukhus och sen 6 veckors sjukskrivning där jag verkligen inte kom in någon fas alls! Och nu börjar jag jobba på måndag… vad hände?

  23. Är grymt avundsjuk på möjligheten att lägga upp en semester på detta vis. Med nytt jobb igen, precis som förra sommaren, så hade jag en vecka ledigt i juni och en vecka nu. Nöjd över mitt jobb som ger mig utvecklingsmöjligheter och bättre försörjning för mina fyra barn som jag har på heltid, men trött in i märgen och har skuldkänslor över barnens tråkiga sommarlov. Vet inte riktigt var jag ska börja för att gestalta livet på annat sätt och ändå få mat på bordet.

  24. Jag förstår inte hur folk (nu syftar jag på bekanta, vänner, främlingar i mina sociala medier och inte på Underbara Clara) kan vara lediga så länge och så ofta? Jag är lyckligt lottad som har 31 semesterdagar om året (statligt anställd) men min sambo som är kommunalanställd har 25 dagar vilket väl är det vanligaste. Dessa ska helst räcka till någon ledig dag på jullovet, sportlovet, påsklovet och novemberlovet också. Lägg till två stängda dagar på förskolan och fritids per termin. Fyra-fem veckor på sommaren har vi ledigt tillsammans, vilket jag vet är lyxigt, men det innebär också att barnen får gå på fritids under loven när alla andra verkar vara lediga också. Har man inte haft råd att spara föräldraledighet finns inte möjligheten att ta ut föräldralediga dagar, men jag gissar att det är så man gör?

    1. De flesta jag känner som tillhör medelklassen drygar ut sina semesterdagar med flextid, jobba hemma-dagar och föräldraledighet. Många går också omlott med barnen, så att man har två eller tre veckor gemensamt och barnen sen får ytterligare ledigt med en förälder. Blir ju snabbt mycket mer tid.

  25. Ja du har så rätt. Men hur gör man när man bara har 3-4 veckors semester på sommaren? Jag har knappt hunnit landa innan det är dags att gå tillbaka till jobbet. Samma sak varje år…

    1. Undrar detsamma. Har ett jobb jag verkligen tycker om nu, men när en inte kommit till fas 3 efter 3 veckors ledighet (aldrig haft så mycket), och nästa semester kanske kommer först i november… Vad göra?

      Nästa år kanske jag borde ta 5 veckor på sommaren? Vi har ej barn (än), och det går ju att ändra om till året efter om det inte kändes rätt och blev för lite ledigt över till annat. Hur gör ni som ej är klara med återhämtning trots att semestern är slut?

      1. Samma här. Har aldrig haft ett jobb med betald semester så det blir max två veckor varje sommar. I år hade jag bara råd med en vecka och hann knappt in i fas två. Är så himla trött!

  26. På pricken i vanlig ordning, Clara! Trodde jag var helt ensam om att känna allt detta… 🤪

  27. Men vänta nu. Hur många veckors ledighet krävs det för denna procedur? Jag, inklusive de flesta med mig är väl lediga max 4 veckor i sträck på sommaren. Vi har semester och inte “lov”.

    1. Det beror på hur trött och utarbetad man är. Och hur man är som människa såklart

  28. Jag har verkligen njutit av min semester. Men börjar få lite ångest över att semestern snart är slut. En vecka kvar bara och det har gått så fort. Känner jag mig själv rätt kommer det nog kännas okej i slutet av nästa vecka. Det är vad jag hoppas på iallafall. För just nu är jag i fas två.

  29. Tack Clara! Var nästan lite rädd att gå in och läsa för jag håller på att komma in i fas 2 och det är så känsligt och man blir så lätt störd, precis som du skriver. Men så var det det här härliga inlägget som på pricken fångade hur jag känner, så bra! Tack för att du sätter ord på processen ❤️ nu ska jag fortsätta vila mig och förhoppningsvis sjunka djupare ner och in i den sköna sommarledigheten! 😊