I veckan hade jag och Erica en ny redaktionsdag på kontoret. Vi belägrade oss längst in i det vi kallar poddstudion. Fast det är inte så ofta vi poddar just härifrån. Oftast är vi ju i miljö. Hemma hos mig, ute i skogen, på badhuset eller på café.
Redaktionsdagarna är en av mina roligaste arbetsdagarna på terminen. Eftersom jag får arbeta med min blogg på ett mer teoretiskt och strategiskt plan. Och tillsammans med någon. Inte alltid ensam med bloggen som det var förut.
Erica är ju webbredaktör och hjälper mig att tänka smart med bloggen, fundera på hur den kan utvecklas i framtiden och var den är på väg. På redaktionsdagar står Erica framme vid vår stora whiteboard och ritar upp diagram. Slänger ur sig ideer, exemplifierar med kommentarer som kommit och visar statistik av olika slag. Just den här redaktionsdagen diskuterade vi hur bloggen ska byggas om för framtiden.
I vanlig ordning hade Erica fixat massa gott fika så vi skulle orka hålla hjärnverksamheten uppe.
Är så tacksam för att ha ett sådant himla proffs som Erica vid min sida. Som tittar på det jag gör med nya ögon och hjälper mig att se. Om jag skulle nämna en framgångsfaktor i mitt företagande så är det att jag alltid försökt samarbeta med folk som kan saker jag inte kan och som är experter inom sitt område. Om man alltid är den smartaste i rummet är man i fel rum.
Ser fram emot att fortsätta blogga en himla massa år till!
11 svar
Erica är helt fantastisk!
It takes two for a tango
Förstår varför bloggen är så omväxlande och intressant – den är ju strategiskt planerat. Andra bloggar jag följt har jag tröttnat på efter ett tag, men här överraskas jag och det kommer inte en följd av snarlika inlägg. Djupt, ytligt, väsentligt, ovidkommande och med människor (främst Clara förstås) som får vara hela med kropp, själ, ande, familj, vänner och miljö i en helhet. Tack för det!
Så klok insikt att samarbeta med de som berikar! Att vara den klokaste i rummet lär man sig inte mycket av. Ofta är vi ju olika bra på olika saker och växeldrar varandra genom tillväxtzonen för det livslånga lärandet och växandet. Tillsammans 🙂 Jag blir så glad och inspirerad av ert samarbete.
Låter som en toppendag!
Och skumtomtar va? Älskar dom, fast de blir inte gott när man äter för många…:)
Jaaaaa vad kul!
Så bra slutkläm! Med den inställningen blir det inspirerande att vara med smartare personer och inte skrämmande.
Tycker verkligen din blogg är one of a kind. Du har ett så fint ”paraply” över allt i verksamheten och det gör att det år efter år är så spännande att läsa och följa dig och det du gör!
Jaa! Hela året uppskattar jag att din blogg är genomtänkt och välkurerad. Men i år uppskattar jag det speciellt just nu, eftersom jag fått dille på jul! Och häpp, då låg ett recept på din kålrotslåda till julbordet i högerspalten, precis som jag funderade på mer vegetariska alternativ. DET är vad jag vill kalla mervärde, inte rabatter på klockor eller mobilskal.
Så bra tänk och upplägg ni verkar ha. Och så är ni KOMPISAR. Underbart! Det vore roligt att få se ett blogginlägg där man får följa Jakob och Albin en dag fast ur din lins, där dom jobbar med Marstorps mat eller grejar med fåren. Hur ser det ut? Vad stöter dom på för problem?
Åh, tänker nu att du är det enda jag vet som älskar Gilmore girls lika mycket som jag. Ser just nu om alla säsonger för kanske 100 ggn. Älskar hur man upptäcker nya saker hela tiden – just denna gång var det sånt himla tårflöde när Paris blir antagen till alla skolor hon sökt till.
Åh blev så rörd!
Var tvungen att berätta för nån om mitt känsliga sinne hehe!
Åhåhåh! I feel you <3 nu måste jag själv se om avsnittet när Lorelai känner lukten av snö. Sån stämning. Kram