Sista veckan i april

Här kommer en inlägg med sånt som jag gjort under den sista veckan i april…

Haft mysiga mornar med Uffe

Lite mindre hjärtat-i-halsgropen-känslor sedan han lärt sig klättra ner från sängen själv.

Vi har varit ute i trädgården och städat och planterat. Som ni ser ligger snön fortfarande kvar fläckvis. Det är samma läge som gör att vi har så fina snörika jular som gör att vi har snö kvar till första maj nästan jämt.

En dag var vi på matlag hos Stina och Emil. Folke hade sin slängkappa och var i karaktär. Alltid i karaktär.

Stina bjöd på extra god middag. Lax, handpillade räkor, charkisar, sallad och spetskål i ugn. MUMS!

Det har blivit så otroligt fint i Stina och Emils kök. Ni förstår inte. När de flyttade in var detta ett riktigt murrigt 70-talskök med bruna luckor. Men efter att speglarna plockats bort från dörrarna och de fått sig en omgång med färg och nya handtag. Ja då är det ju hur fint som helst! Ska ta med ett annat objektiv någon dag och fota mer.

Exemplariskt platsbygd soffa vid bästa vyn

Där typ alla trängde ner sig

Utom Stina och Ulf

Exemplarisk boksmak i den här familjen dessutom. Fem plus!

Här fick barnen härja medan vi dukade fram och högg in på maten…

Så trevligt att bli bjuden på middag en vanlig tisdag och inte behöva fixa något själv. Vardagslyx i bästa form

Till efterrätt var det chokladkaka med chokladganache, flingsalt och hallon

Vid halvtiotiden när bebisarna somnat och storbarnen krupit ihop för att se en film, då bröt vi upp och rullade vagnen hem.

Vårkvällar alltså!

En annan dag var jag bjuden på lunch hos Frida.

Hon hade tapetserat om så jag var tvungen att dokumentera. Otroligt fint!

Skeptisk katt

Blir sugen på att stjäla när jag är hemma hos Frida. Passa på och stoppa diverse piedestaler, fårskinn och soffor i handväskan när hon är på toaletten.

Frida hade gjort potatissallad och torskrygg. Nomnomnom!

En veranda så stor att man kan ha en gunga? Ja! Det är ett rimligt livsmål.

Efter lunchen åkte vi på rekvisitajakt. Jag letar efter lite nytt porslin till diverse receptplåtningar så vi styrde kosan mot Blå Eld.

Hur mycket fint finns inte här? Ojoj!

Och efter att vi strosat runt en stund, skrattat käkarna ur led och svurit och skvallrat vände vi kosan hem igen.

Och det här är lite av vad jag har ägnat den sista veckan i april åt.

Hoppas ni trots omständigheterna får en fin Valborg allihopa. Vi hörs imorgon!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

47 kommentarer på “Sista veckan i april”

  1. Härligt, men man undrar ju om det är en medveten provokation. Trängas i en soffa, pussa på andras barn….,

    1. Men snälla nån, sluta. Det är deras närmsta vänner, de ses ofta, bor grannar och har matlag och hjälps åt jämt i allmännhet. De lever nära varann hela tiden och bor i en liten by på landet. Där det dessutom inte varit stor spridning. Barnen är kompisar och ses i skolan.

      Vi ska vara försiktiga och hålla distans, javisst (jag själv träffar knappt nån vän el familj just nu, försöker undvika) men vi är ej i karantän och det är skllnad på att umgås med folk som är ens utökade familj än att umgås med massa olika människor många bekanta i stor grupp eller bland främlingar eller många äldre, folk i riskgrupp osv. Allt är inte svart och vitt, det finns nyanser och ett sätt att leva även i detta med förnuft 💚.

    2. Åh, vad olika man reagerar.
      Jag bor i Stockholms innerstad, åker pendeltåg varje dag på jobbet, träffar nog ca 50 pers. på jobbet varje dag (jobbar på en stor skola) och då har jag inte räknat eleverna ens. Ändå läste jag in noll provokation i Claras inlägg🧐 Jag tycker inte att jag själv är oansvarig som arbetar och åker kommunalt. Inte heller tänker jag att Clara är oansvarig som umgås i ett litet sammanhang med människor som hon träffar varje dag.

  2. Det verkar som ni i norr lever på precis som innan corona. I södra delen så ses vi utomhus och håller två meters avstånd. Men corona kommer ju breda ut sig och då kommer saker ändras för er med i norr.

    1. Det kan jag försäkra dig om att vi inte gör. Har inte träffat en äldre släkting sedan smittan bröt ut. Flera vänner har förlorat jobbet och man undviker att trängas med folk i butiker eller lokaltrafik. Däremot träffar jag fortfarande de närmsta vännerna. Eftersom vi arbetar ihop och samåker till förskolan varje dag och måste ses ändå.

      1. Men måste ni samåka i dessa tider? Här längre söderut har vi ju fått ändra vårt beteende rejält. Åka på andra sätt, inte träffa vänner mm. Utifrån din blogg och podd är ju din umgängeskrets rätt rejält tilltagen fortfarande jämfört med oss som nu enbart träffar dem man bor med inomhus och andra på armlängds avstånd ute. Nu är ju smittan rejält utbredd och vården belastad även norröver. Och även om jag var tvungen att arbeta nära någon dagligen skulle jag inte vara fysisk och trängas i en soffa med någon just nu.

        1. De träffas ju hela tiden ändå, så vad samåkning gör för skillnad, det förstår jag inte. Hade jag varit i Claras situation hade jag också suttit i samma soffa. Utan konstigheter. Och jag är superförsiktig, och försöker följa råden bäst möjligt. Såsom ni gör, det ni har gjort är ett val, och det gör jag också, och Clara också. De valen får vi göra hela tiden nu och de kommer säkert också ändras med tidens gång beroende på vad som händer osv. Inget av det Clara gör är dumdristigt. Man måste acceptera att hur vi väljer att tolka regler och reaktioner är inte alltid samma och jag tycker inte att man ska lägga sig i och ifrågasätta andras val i detta. Vi har alla fått samma information och sen försöker vi alla leva efter den efter bästa förmåga såsom vi tycker är rätt. Clara har inte missat den informationen och behöver inte ifrågasättas stup i kvarten eller läxas upp. Det är ändå upp till var och en. Och det bästa vore väl att vi alla bryr oss om vad vi själva gör istället och sedan stöttar varandra i detta. Alla kämpar 💚

        2. Herregud man kan jämföra det med ett stort hushåll. Det är samma människor de umgås med året runt! Tänk o.m alla kunde fokusera på sina egna skyldigheter och rannsaka sig själva.

      2. Håller med dig Clara. Här är det heller verkligen inte som vanligt, men jag gör ungefär som du. Träffar några få i vardagen utanför jobbet men försöker hålla ner både träffar med mina vänner och även nära familj. Handlar så lite som möjligt. Åker inte iväg ens till närmsta större stad (bor på landet utanför mindre stad). Lillen leker med sin grannkompis, går ju ändå på förskolan som vanligt. Men det är verkligen inte som vanligt. Och då bor jag i Värmland, där vi ändå ligger väldigt lågt i statistik. Men det är klart vi är försiktiga och räknar med att det nog blir värre. Tycker dessa kommentarer du får är helt bortom förnuft, varför kan inte människor förstå att det inte är likadant överallt och att det inte behöver vara svart eller vitt? Man kan tänka och leva förnuftigt, även i detta. Blir så irriterad på folk som ska slå ner på andra människor för att de försöker ha en fungerande vardag, som kan göras inom ramarna för vad som ändå får och kan göras, när alla kämpar ttillsammans i det här, också verkar det som att den som kommenterar här över nästan säger skadeglatt här ovan att jaja, det kommer till er också. Var är medmänskligheten och omtänksamheten?! Själv önskar jag ingen del av Sverige detta, hur illa det än skulle bli där jag bor. Man får gå på sina egna förutsättningar efter hur det ser ut runt omkring en, alla har det inte likadant men vi måste ändå vara glada för de som kan ha det någorlunda bra, eller hur. Och det kommer kanske ändras också efter hur det draabbar olika platser. Det blir kanske olika förutsättningar för var en bor i olika tider. Kram till dig Clara och alla vettiga människor som kämpar på 💚

        1. Fast att träffa personer som man alltid träffar ändå gör knappast skillnad. Rekommendationen är ju att inte träffa “nya” personer och framförallt inte personer i riskgrupp. Och vad är problemet med att samåka när man ändå ses på jobbet. Kritiken är inte logisk! Jag tycker att det räcker med hackande på Clara. Jag är helt säker på att hon är påläst och hanterar corona utifrån den familjesituation som hon har och vad som är bäst utifrån hur hennes liv ser ut.

          1. Jag skulle personligen vara extra försiktig med nära umgänge med de personer jag delar företag med. Speciellt när det är ett företag som ett jordbruk som kräver att man har fysisk kapacitet. Mitt i vårbruket dessutom som ju bygger grunden för inkomsterna för året framåt. En covid19-infektion (även om den är lindrig) är sällan kompatibel med fysiskt arbete och har man otur kan symtomen hänga med i flera veckor. Jag har träffat många som haft slängande feber och varit oförmögna att arbeta i 4-6 veckor nu. Så hur tråkigt det än är skulle jag inte trängas i en soffa (eller dela weekendbostad) med just de personer som är vitala för företaget.

          2. Du skojar va? Du förstår väl att de arbetar MED varandra varje dag? Bär saker ihop. Planterar. Bygger. Delar fikarum. Blir en sjuk blir den andra sjuk. Det kommer inte avgöras i kökssoffa.

        2. Clara, de två arbetar med varandra, ja, och till stor del utomhus med tanke på jobbets karaktär. Men det betyder inte att man behöver trängas ihop 10 personer i en liten stuga eller i ett litet kök. Och ja, det kan avgöras i en kökssoffa. Virusmängden (viral load) spelar stor roll i smittsamheten och faktiskt också i hur sjuk man riskerar bli. Ju större exponering över tid och i fysiskt avstånd desto större risk. 2-metersregeln finns av en anledning. Och då menar jag såklart inte att de två kan hålla 2 meters avstånd hela arbetsdagen, men däremot kan många andra delar av familjerna göra det. Jag är självklart färgad av mitt arbete och det känns väldigt ofta som om vi i covidvården och resten av samhället lever i två parallella världar… Men om du t ex var min syster eller en god vän är ovannämnda råd det jag skulle ge med tanke på hur utsatt man är som egenföretagare och hur otroligt lång sjukdomstiden blir för så många i botten unga och friska (och jag pratar inte om personer på IVA nu, utan om sådana som definitionsmässigg fått en lindrig sjukdom). Men du kan se min kommentar som skoj, det står dig fritt.

          1. Den här tvåmetersregeln folk hänvisar till. Vart kan man läsa om den? Hittar inget på FHM hemsida.

          2. Hej! Jag lägger mig verkligen inte i detta men vill bara svara på Claras fråga om vart man hittar info om tvåmetersregeln ifall ngn undrar. Två metersregeln är 1177 som kommunicerar 😀. https://www.1177.se/
            ”Covid-19 – tillsammans bromsar vi smittan!
            Med gemensamma krafter, omtänksamhet och tålamod bromsar vi spridningen av covid-19. Stanna hemma om du är sjuk, även om du bara är lite sjuk. Det är också viktigt att hålla avstånd, gärna 2 meter och undvika nära kontakt med andra människor. Då skyddar vi varandra.”

            Bla har de ”Fira säkert-guiden” som innehåller tre råd om att fira vårens högtider på ett säkert sätt:

            -fira bara ihop med de du bor med
            -träffa andra digitalt
            -håll 2-metersregeln.

          3. Men viktigt tillägg vilket jag inser inte kom med i mitt inlägg är att tvåmetersregeln kommuniceras alltså av 1177 Region Stockholm

          4. Tack för att du tydliggjorde mina tankar. Hur kan någon missat tvåmetersregeln? Tapetserade affischer över allt och banners på nätet. Även i min lilla lokala Ica har de nu satt ett band på repet som upprepar budskapet. Affischer överallt i barnens skola, på 1177 mm.

          5. Fast den regeln gäller ju på offentliga platser där mycket folk rör sig. Inte i hemmen.

            Jag följer Föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 HSLF-FS 2020:12 som finns på FHM hemsida. Den icke förkortade versionen. Där det framgår att skrivelsen om att hålla avstånd gäller på offentliga platser där många är i rörelse.

            Några andra oombedda råd ser jag inte att jag behöver följa. Och jag ser ingenstans i FHM riktlinjer att man inte får ses i hemmen med symptomfria människor man i alla fall träffar dagligen i alla fall.

            Men om FHM ändrar riktlinjer och bestämmer det kommer jag givetvis också att följa de nya riktlinjerna.

            Nu sätter jag punkt för det här diskussionen. Det är helt orimligt att jag ska behöva ägna varje kommentarsfält åt att besvara samma frågor om och om igen.

            Ha en fin första maj allihopa!

    2. Fascinerande att man så enkelt kan dela upp Sverige i ”ni i norr” och ” vi i söder”. Kan meddela att jag bor i söder och inte alls känner igen bilden av hur ”vi i söder” beter oss. Eller avses med ” vi i söder” bara storstadsbor?
      Jätteviktigt påpekande att 1177 har regionala sidor och att rekommendationerna ser olika ut beroende på var man bor. På samma sätt som affischeringen och informationskampanjerna inte förekommer med samma intensitet på landet som i storstan.

  3. Åh kan du inte fota och visa fler bilder från Fridas veranda? Jag har en veranda som jag inte lyckas göra ombonad och behöver massor av inspiration.

  4. Hej Clara! Tack för att jag kan följa dig & din fina familj här på bloggen. Ha en trevlig första maj hälsar Monica 74+.

    1. Smittspridningen kommer att öka något kopiöst om norrlänningarna ska hålla 2-metersregeln och tränga ihop sig på det sättet! Det är väl 2 km till närmsta hus annars och man träffar väl ett ytterst begränsat antal människor. Ska de nu börja trängas inom 2 meter som ni hänvisar till och FHM så lär det florera virus. Det verkar ju rent ut sagt urdumt! 😉

      1. Jag har inte tänkt på saken på det viset har tänkt att informationen som går ut gäller alla. Men ok då har absolut inte koll på de olika regionernas direktiv – har mest tänkt att viruset bör stoppas och att alla ska dra sitt strå, men erkänner att jag tycker det är supertrist även om jag lider med dem
        i vården.

  5. Åh, att få vara i karaktär, det älskade jag som liten. Spelade olika roller i min ensamhet. Ser härligt ut att få flyga iväg med kappan så där som Folke gör…

    1. Och hur norrlänningarna ska kunna umgås 49 stycken i grupp också är beyond me. Hur de ens ska kunna skrapa ihop till så många fattar jag inte. Det måste vara både svårt och kännas lite obehagligt.. Klaustrofobiskt liksom?

  6. Hur kan man ses?! Även fast man ses varje dag, jobbar ihop mm.. Du Clara, har ju inte 100 % koll på VILKA människor dina vänner träffar och kan bli smittade av. Och idag gör ju iaf jag och många andra stora uppoffringar för att inte riskera att sprida vidare något. Vi vet ju inte helt allt om detta virus! Varför inte ta de säkra före det osäkra? Jag har slutat träffa mina syskon, familj, vänner mm.. (även fast vi tidigare träffats nästa varje dag)..vi ses utomhus om vi ses. Allt för att försöka säkra så mkt som möjligt.. kan jag rädda någon människa göra jag gärna de!
    Jag bor oxå på landet, utan grannar, jobbar 65 % och lever ett minimalt liv.
    Hoppas vi andra som läser bloggen håller avstånd och försöker…

    1. Jaha, jag trodde vi skulle jobba på gruppimmuniteten som han Anders säger men då får väl norrlänningarna fortsätta isolera och avhålla sig som vanligt tills någon söderifrån förvirrar sig dit och smittar ner dom.

      1. Tyvärr isolerar sig ju inte Norrlänningarna. Bor i Stockholm och på mitt jobb finns många från andra delar av landet som tillfälligt bor i Stockholm. När alla bara fokuserar på Stockholmare på skidsemester kan jag informera om värmlänningar Umeåbor mfl. ( från små byar ) tycker att det är helt i din ordning att de reser ”hem” under långhelger för att träffa släkt och vänner. Så det är nog svårt att se att smittan inte sprids även till mindre samhällen på landsbygden.

        1. Du vet att “Norrlänningar” bor i både mindre och större städer, byar, öar, på landet och i samhällen? Och att “Norrlänningar” precis som “sörlänningar” är en stor grupp människor som beter sig på olika sätt?