Nu ska jag tipsa om en liten manick som har gjort mitt äktenskap SÅ mycket bättre det senaste halvåret. Som minskat bråken, stressen, tjafsen och gjort plats för kärleken. Vill du gissa vad det är? Ap ap ap inget snuskigt nu!

Ser du? Nej. Det är inte själva bilnyckeln. Utan den runda svarta platta som sitter på nyckelringen. Min lilla Chipolo. Som jag har på bilnyckeln. Så när den är borta ringer jag till den och då ger den ifrån sig en signal. Och när jag förlagt min telefon ringer jag från mobilnyckeln till telefonen och hittar igen den. Mycket sällan är båda dessa borta samtidigt. Men då är det verklig kris.

Nu kanske detta verkar som en oerhört futtig grej. Hur kan den skänka sådan äktenskaplig lycka? Jo det kan jag förklara. Det är för att jag tidigare i vårt äktenskap tappar bort bilnycklar till en kostnad av cirka 7000 kr (lågt räknat). Och för att jag sedan lånat min mans bilnycklar och tappat bort dem med. Samt att jag varje gång nyckeln är borta tvingar honom att hjälpa mig att leta. För då är det PANIIIIIIKBRÅTTOM!!!!!

Och även om jag försöker vara noga och lägga börs, mobil och telefon i samma låda i hallen varje gång jag kommer hem. Så glömmer jag. För att jag är tankspridd. För att jag vallar in tre barn genom ytterdörren varav en klänger runt min hals. För att jag bär matkassar med smältande glass och gröna ärtor som fort måste packas in i frysen i källaren. För att jag pratar i telefon med min syster och inte kan tänka på något annat. För att jag rusar in genom dörren både kissnödig och törstig efter en promenad. Eller för att jag har post fulla famnen som ska sorteras in i postfacken i hallen. Och jag försöker göra rätt med posten som varit ett kaosområde. Men då blir det fel med nyckeln istället. Dessutom växlar jag handväska och jacka nästan varje dag och då förstår ni ju att antalet väskor och jackfickor nyckeln potentiellt kan ligga i snart är uppe i ett hundratal.

Jag har ju under den här våren hållit på med Projekt Bli Fullvuxen. Och det här är en av de viktigaste beståndsdelarna. Att börja titta på fungerande lösningar istället för att bara känna mig värdelös och sedan intyga att jag ska skärpa mig. Att skärpa sig är så fruktansvärt okonstruktivt när man är född på ett visst sätt. Det är som att säga ”Jag lovar att jag ska sluta vara så lång nästa gång jag ska på bio. Det är ju jättejobbigt för de som hamnar bakom mig”. Nej, när det handlar om sånt som är medfött. Då behöver man strategier och system. Inte självdiciplin.

Så. Jag köpte min lilla Chipolo på Clas Ohlson. 245 kronor. Och jag överdriver inte om jag säger att jag använder den åtta gånger per dag. Faktiskt oftast för att hitta igen min telefon som är på rymmen. Och som jag inte vill besvära Jakob med att ringa till för åttonde gången den dagen.

Och nu överväger jag att köpa ytterligare en liten svart Chipolo-dosa och lägga i myntfacket på min börs. Då blir nog husfriden total! Plånboken är nämligen ofta på rymmen den med…