Mitt bokashi-experiment

Jag har länge varit sugen på att testa bokashi eftersom jag hört så mycket gott om det. Och för att vår hushållskompost varit en misskött, sorglig historia och jag liksom inte orkar med den längre. Och nu har jag hållit på med Bokashi i några månader och tänkte berätta lite om hur det går.

Bokashi är en japansk direktkomposteringsmetod där man med hjälp av mikroorganismer omvandlar köksavfall till näringsrik jordförbättring. Bokashi betyder faktisk att man jäser organiskt avfall. Köksavfallet blir fermenterat och grävs ner direkt i jorden – till skillnad från en vanlig kompost som tar en ganska stor omväg via förvaring, vändning och annan hantering. Som också gör att en hel del av dess näringsämnen går om intet.

Bokashi är rena dundermedicinen för växtlighet. Näringen blir kvar i marken och mikroorganismerna skapar en gynnsam kultur för allt som växer och lever i jorden.

Jag köpte fyra bokashihinkar med tappkran och en påse strö på Blomsterlandet när jag startade. Och man kan alldeles säkert fixa hemmagjorda billigare varianter. Men jag ville att det skulle bli BRA och RÄTT på en gång. Fyra hinkar köpte jag för att jag räknat ut att vår familj på fem fyller ungefär en komposthink per vecka, som sedan ska jäsa i minst två veckor innan den grävs ner i trädgården. Med fyra hinkar har vi lite marginal om vi har gäster under någon vecka och får mer avfall.

Jag märkte varje hink med varsin siffra från 1 till 4. Så att jag inte behöver hålla några datum i huvudet utan vet att så fort jag fyllt tex hink nummer tre så ställer jag undan den på jäsning. Och tömmer sedan nummer fyra direkt i rabatten (den har då fått jäsa i tre veckor). Och så påbörjar jag fyllningen av hink nummer fyra. Och så går systemet runt.

Eftersom bokashi är en jäsning som sker i syrefri miljö är det viktigt att man inte håller på och gluttar på locket för ofta. Istället har jag en liten plasthink på fem liter som jag fyller med hushållsavfall under dagen och sedan tömmer ungefär en gång per dag ner i bokashihinken. Då strör jag också lite bokashiströ i hinken och trycker till komposten med den med den lilla platta som följer med.

Hinken vi för tillfället fyller står i vårt kök. De andra tre står i trapphuset ner till vår källare. De luktar ingenting eftersom de är fullkomligt lufttäta.

Då och då under jäsningen tömmer jag ut lakvattnet som bildas. Det är helt suveränt som flytande växtgödsling. Men det ska blandas 1/100 eftersom det är så starkt att det kan bränna växternas rötter. En sådan här petflaska räcker med andra ord väldigt långt. Fast fryser du inte in lakvattnet ska du använda det direkt, för annars försvinner nyttigheterna.

Nu under sommaren har jag anlagt många nya odlingsbäddar men också behövt jordförbättra i mina pallkragar och rabatter . Då har jag grävt ner min bokashi direkt på plats. Så här kan det se ut när jag gör det:

Jag har här en tom odlingskrage full med blandad jord av ganska tråkig kvalitet. Lite gammalt från krukor jag tömt, någon billig näringsfattig köpepåse och så massa löv och ris i botten. Jag har precis fyllt en bokashihink och ställt undan den på jäsning och ska nu påbörja nästa. Men föst måste jag tömma den – eftersom den har stått på jäsning fram tills nu. Så jag gräver helt enkelt en ränna i jorden.

Och lyfter på locket (sorry för äcklig bild) till min hink. Luktar inte direkt tårta – snarare fermenterat och fränt. Men LEVANDE liksom. Ibland är hinken täckt med lite vitt ludet mögel. Det är helt i sin ordning.

Sedan strör jag bara ut avfallet i rännan och krafsar över ett tjockt lager jord.

Kommer det inga djur och börjar gräva här? Jo, det kan göra det. Har hört om folk som fått besök av både räv och hund som velat gräva fram. Men eftersom det är fermenterat är det inte alltid så populärt att äta. Och jag vet att många odlare löst sådana problem genom att inledningsvis täcka marken där man lagt ner bokashi med hönsnät som skydd. Eller så helt enkelt lagt sin bokashikompost i en vanlig varmkompost för att sedan när den blivit till jord lägga ut den i rabatterna.

På 2-4 veckor förvandlas bokashi till härlig, näringsrik jord. Exakt hur snabbt det går är lite beroende på temperaturen. Vill du ha bevis för att det funkar? Till höger om den här rännan grävde jag i juni ner en likadan ränna med en hink bokashi. I den fanns allt möjligt. Köttbitar, apelsinskal, avokado och pastarester…

Och nu testade jag att gräva lite i den rännan för att se vad som hunnit bli jord. Och ja ni ser ju själva. Typ allt! Innehållet som för knappt fyra veckor sedan alltså var en massa äckliga matrester är nu underbar jord.

Hur vet jag då att jorden är så underbar? Ja, jag är ju fortfarande verkligen en novis på Bokashi (mer kan du ju förslagsvis läsa på om här). Men jag tycker att mina plantor talar sitt tydliga språk. För i min gamla murade odlingsbädd köpte jag två slingerkrasse och planterade samtidigt. Den vänstra tryckte jag ner i den ränna där jag någon vecka tidigare grävt ner bokashi. Den andra tryckte jag ner till höger om den. I ogödslad fjolårsjord. Kolla skillnaden i storlek på blommorna – ser du ens den andra slingerkrassen? Nej, knappast för den är ju snart helt kvävd av den bokashi-boostade krassen. Vågar förstås inte tillskriva allt detta till bokashin eftersom kvaliteten på två till synes likadana plantor starkt kan variera. Men ändå. Häpnadsväckande!

Har du testat Bokashi? Är du en av de frälsta eller håller du fast vid din kompost? Jag är nyfiken! Funderar själv lite på hur jag ska lösa komposteringen under vinterhalvåret då det inte går att gräva ner allt direkt i trädgården…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

36 kommentarer på “Mitt bokashi-experiment”

  1. Jag har kört bokashi i ett och ett halvt år nu. I vintras så tömde jag hinkarna i en stor tunna ute i tunnelväxthuset. Jag hade dock inget lock, så efter varje hink strödde jag gödselspån från hönsen, dvs hönsskit+ströspån, och packade hårt. Inte helt by the book men det funka bra tycker jag. Problemet blev att lyckas flytta tunnan sen i våras, astung! Men sönerna fick det som samarbetsövning och löste det fint. 😉

    1. Haha jag gillar den lösningen! Vad tänker du om bokashins effekter? Märker du någon skillnad på jordens kvalitet och växterna då?

      1. Jo jag tror på den metoden, framförallt för att den är en snabb process. Jag har expanderat mina odlingar ganska mycket de senaste åren och har då användt mig av såväl bokashi, hästskit, hönsskit och gröngödsling/täckodling. Jag ser det som ett långsiktigt arbete att bygga bra jord och kan inte direkt urskilja de exakta effekterna från de olika gödningarna. Men bokashin är helt klart det som snabbast omvandlas till näringsrik jord.

  2. Har testat i några månader, men det funkade inte så bra för oss pga lukten. Min teori är att vi har för lite avfall (det tog typ tre månader att fylla en hink), försökte att motverka ”blötheten” men det luktade hemskt ändå. Får nog göra ett nytt försök när vi är fler i hushållet och lagar mer mat. Älskar det i teorin dock och kommer inte ge upp hoppet!

    1. Häll i lite kol i hinken så luktar det så gott som ingenting! Vanligt kol som blir över från vedspisen eller grillkol funkar.

      1. Tänk på att kol innehåller en hel del tungmetaller så den kompostjorden skall åtminstone inte användas där man odlar grödor som skall ätas.

        1. Jag tror du blandar ihop kol och aska. Jag är ingen kemist så jag förstår inte kemin men har fått förklarat att i aska är tungmetallerna löttlösliga och kan tas upp av växter. Kol bryts ner långsammmare och kan dessutom rena jord från tungmetaller. Så kol är inget problem men aska är inte bra att använda!

  3. Jag kör stenhårt på bokashi i min lilla radhusträdgård, smidigt och tar liten plats. Har fått fantastiskt resultat både m blommor och grönsaker😊

  4. Jag använder bokashi sedan ett antal år tillbaka, hittade bokashi tack vare en vän som är trädgårdsmästare och skrev sin uppsats om just den här typen av japansk kompostering.
    För mig som bor i lägenhet och odlar i min koloniträdgård är valet därför lätt. Bokashi – ja tack!
    På senare tid är vi många i min koloniförening som haft problem med just räv som älskar att äta det fermenterade matavfallet – kanske smakar som syrade grönsaker gör för mig? Som till och med gräver i de rännor där man grävt ned kompost, min teori som just mest är en gissning är det beror på doften. Jag kan ju inte den doften annat än när jag gräver ut men räven gör tror jag bestämt.
    Nåväl. Jag fortsätter använder och kompostera mitt matavfall (skal, krutt och så, inte matrester då de ofta innehåller för mycket salt) och är glad att inte vara tvungen att slänga ägg- och pumpaskal, en möglig bit frukt och blomblad i soporna (mitt i stan i Stockholm finns fortfarande inte bruna påsar för matvafall – vi är ju så efter så det inte är klokt!) Jag känner så starkt att det som vuxit i jorden måste få komma tillbaka så att säga. Det som är kommet av jord ska åter få bli jord…

    På senare tid har bokashi-metoden fått en hel del befogad kritik, om hur den släpper ut farligare växthusgaser än traditionell kompost just på grund utav den syrefria miljön enligt en rapport från SLU. Jag har tänkt och tänkt och landat i att jag i alla fall inte ska sluta just nu, men är öppen för hur utvecklingen framåt kommer att se ut och får ta nya ställningstaganden då.
    För jag önskar nämligen att det ska finnas ett sätt att fortsätta bokasha utan att känna att jag gör med skada än nytta då bokashin som jordförbättring och lakvattnet som näring bara är så fint!

    1. Jag har nyss köpt hus och startade min bokashi bara häromdagen. Är jättespänd! ☺️

      Har också hört talas om att bokashin skulle vara sämre än traditionell kompost, men skulle vilja få reda på lite mer nyanser. Hur är det om man jämför med att matavfallet förbränns, vilket väl fortfarande sker i en del svenska kommuner, för att inte tala om utomlands? Hur blir det om man räknar med andra miljövinster, som att individer producerar egen matjord med näring i jämfört med om den skulle köpas på till exempel Granngården med tillhörande frakt till och från affären? Om man tar med i beräkningen att fler kanske väljer att odla egen mat hemma i sin trädgård/kolonilott/balkonglåda och köpa lite mindre mat i affären? En sådan nyanserad studie skulle vara intressant!

  5. Vi började med Bokashi i våras. Vi är så nöjda! Då vi anlagt många nya odlingsbäddar pga flyttade till hus för ett år sedan och skulle börja från noll beställde vi ett helt lass med jord. Den jorden är inte gjord för att odla i och väldigt näringsfattig. Vi blandade ut jorden med hästskit och bokashi och har fått sååå fina grönsaker!

    Vi börjar dock få lite problem med var vi ska gräva ner kommande avfall och behöver fixa någon slags jordfabrik inför hösten och vintern. Funderar på om det skulle funka med typ ett gäng pallkragar på hög och så jord att lägga mellan de olika omgångarna bokashi. Men är inte riktigt säker på det heller. Ska lusläsa alla tips du får här!

  6. Hej
    Jag köpte billig soptunna av kommunen som funkar bra över vintern. Praktiskt med hjul så man kan rulla runt på våren o tömma Bokashi där den ska grävas ner

  7. Vi köpte bokashi hinkar för en månad sen och grävde ner vår första bokashi igår i väldigt sandblandad jord. Vet inte riktigt hur det blir. Men min förhoppning är att det blir mer jord än sand så småningom. Vi ställde 2 åringens sandlådegrävskopa ovanpå och hoppas att vi slipper rävbesök 😅 Kul att läsa att ni också börjat!

  8. Vi har kört med bokashi i många år nu! Tycker det funkar toppen. Har dock aldrig komposterat matavfall på annat sätt samtidigt som jag odlat så har svårt att jämföra men tycker det funkar bra 🙂

    På vintern har vi haft en stor avfallstunna och så har vi tömt bokashihinkarna i plastpåsar/komposterbara plastpåsar när vi haft såna. Det gör såklart att det går åt några påsar som kanske inte skulle gått åt annars men gör att det är väldigt lätt att fördela ut bokashin sen på våren.

    Ett tips för många bra tips om bokashi är Bondjäntan som bloggar på Land, hon har skrivit en hel del som jag är sugen på att testa på. Kolla även in hennes ”glädjehus”, otroligt inspirerad att pröva ett sånt.

  9. Jag har inte testat bokashi ännu men tänkte börja nu efter semestern. På “bokashibloggen” kan man läsa om hur man fixar en jordfabrik, både inne och ute 😉

  10. Åh så
    Spännande! Tack för en bra genomgång. 🙂 Har nyss flyttat ut till ett litet hus på landet och börjat fundera på Bokashi.

  11. Det låter superspännande! Har fått ett oväntat trädgårdsintresse i sommar och tänkte kanske börja prova det här till nästa år. Som boende i Norrbotten är jag dock också intresserad av hur man gör på vintern när man inte har så mycket växthus eller andra ytor att göra sig av med det..

  12. Vi har använt Bokashi i tre år nu. Första vintern tog vi paus, men sedan införskaffade vi en stor svart plastlåda från Ikea där vi grundade med lite vanlig jord och anlade en jordfabrik. Med två sådana lådor klarar vi den kallaste helfrysta perioden. När en är full ställa den utomhus och så fyller vi över de jästa hinkarna i låda två.

    Älskar att se skillnaden på våra odlingsbäddar och väljer ibland att inte gräva bokashi i hela för att se hur bra odlingen mår av bokashin 😂

  13. Intressant inlägg! Min man är sugen på att köpa in hinkar och testa men hur gör gör man på vintern när man inte kan gräva ner i jorden?

  14. Vi har kört ett par år nu men jag måste erkänna att det mest är min mans projekt. Jag kan inte med lukten när man öppnar hinken för att fylla på med matrester. Och lukten av ströet är oxå fruktansvärd. Samt att jag tycker det är jobbigt och ofräscht med matrester i en liten hink på bänken innan vi tömmer ner i bokashihinken. Borde jag bara sluta larva mig?

    1. Ja 😉 Eller köp en liten komposthink, det finns fina hinkar med luktfilter till kompost som man kan ha stående på köksbänken utan problem 🙂

    2. Nej du är väl inte larvig. Alla är vi olika. Jag skulle heller inte vilja ha så för jag är superkänslig för olika lukter. Och jag tycker det känns ofräscht jag med. Det får man tycka! 🙂 Skillnaden är ju att du i ditt hushåll ändå gör det. Medan jag inte skulle komma på tanken att ens testa.

  15. Jag har använt bokashi några år nu. Fick ett gäng 5-liters hinkar från en restaurang som jag ställer i köksskåpet och samlar matavfallet i, varvat med bokashiströ. När hinken är full sätter jag på locket och den får stå i rumstemperatur i två veckor. Sedan ställer jag ut den och låter den frysa. Innehållet grävs ner i odlingsbänkarna på våren. Under sommaren gör jag som Clara, gräver ner det. Denna sommar har jag startat en jordfabrik med hjälp av två stora murarbaljor och gammal återanvänd fuljord från trädgård och krukor. Funkar bra. Efter några veckor har jag fått näringsrik jord att förbättra med i trädgården. I vinter ska jag nog ha jordfabrik i jordkällaren med målet att slippa köpa jordsäckar nästa sommar.

  16. Clara, jag har ett poddtips som jag bara känner på mig är din typ av humor. Säg att jag har rätt! Utkanssverige, ja, inslaget i Godmorgon Världen i P1. Jag har lyssnat igenom alla åtta-minuters-klipp och tycker det är briljant!

  17. Bor i Jämtland och under vintern varvar jag bokashi med löv i en pallkrage med hemmafixat lock som jag gräver fram när det är dags. Det fryser rätt snabbt och locket gör att man inte känner lukten plus håller eventuella djur borta. På våren öser jag på med jord och odlar där. Funkar riktigt bra!

    1. Bor också i Jämtland och gör också precis så och tycker det fungerar bra.

      Använder biobags i bokashi-hinken under vintern. Lättare då att bara slänga dem i pallkragen lite snabbt än att tömma en blöt och slafsig sats.
      Om våren behöver man täcka med ett jordlager ganska tidigt, annars utvecklas fluglarver 🤢

      Om sommaren använder jag lakvattnet i stället för strö, då ströet är ganska dyrt. Vet inte om det är by the book men funkar, verkar det som.

  18. Vi har en kompost i kolonistugan där vi slänger råa grönsaker, frukt, trädgårdsavfall osv. Man får inte slänga tillagad mat, kött, mejeriprodukter, någon form av sädesslag eller fett i den (eller får och får, men då behöver man tillstånd från kommunen och den behöver vara 100% råttsäker). Fördel: man behöver inte sköta komposten nåt vidare, min man rör om i den då och då, men inget annat. Nackdel: det tar rätt lång tid så man behöver en stor behållare, men å andra sidan får man superfin kompostjord efter ett år eller två. Har också varit nyfiken på bokashi, vill gärna kunna återanvända all mat, men har inte kommit till skott ännu. Lite knepigt när vi inte bor i stugan året om (i vår vinterbostad/lgh har vi bioavfallssortering, så där “behövs” inte kompost). Roligt att läsa om bokashi här, kanske provar vi en dag!

  19. Vi har kört bokashi i kanske fyra år nu. För oss som bor mitt inne i stan är alternativet att inte kompostera alls, eftersom det inte finns någonstans att lägga “vanlig” kompost. (Vi har inte matavfallsåtervinning, tyvärr.) Men det krävs förstås att man har någonstans att göra av med avfallet när det är färdigfermenterat, och för oss är det landstället.

    Vi är fyra i familjen och fyller en hink på ca två–tre veckor, och vi har tre hinkar från bokashi.se som vi alternerar mellan. Jag brukar skriva datum för tömning på frystejp på locket för att veta när det är dags.

    På vintern har vi en pallkrage med lite jord i botten och så täcker vi med hopkrattade löv som vi sparat i säckar. Plus på med ett pallkragelock för att det inte ska vara en massa snö att krafsa bort vid tömning. (Inte för att det har varit så stort problem i Stockholmsområdet de senare åren, men men.)

    Vi har räv som gräver i pallkragarna, men det räcker faktiskt med kompostgaller på för att skydda mot gräv. Om man till skillnad från oss som odlar på en bergknalle odlar på friland kanske det är svårare att skydda. Men då löser man det genom att alltid låta bokashin mellanlanda i särskild avsedd pallkrage eller komposttunna.

    Jag har också sett att de senaste studierna visar på att bokashi är sämre än traditionell kompost, men som sagt är alternativet för oss att slänga i vanliga soptunnan. Kanske skulle vi överväga att köra på matavfallsåtervinning om vi får det nån gång, men samtidigt har vi vant oss med att få “gratis” gödning och jordförbättringsmedel. Vi skulle behöva köpa gödsel till våra sommarodlingar annars.

  20. Jag har kört med bokashi i några år nu och får jättefint resultat i kökslandet. Jag tycker framför allt att bokashi är väldigt praktiskt när man som jag bor i villaträdgård, allt grävs ju ner och “försvinner” direkt. Jag har två hinkar med tappkran samt ett antal vanliga hinkar med lock från Ica. Dessa använder jag på vintern. Jag sparar tomma toarullar som jag river sönder och bottnar hinkarna med, sen fyller jag dem bara som vanligt. På jullovet tömmer jag höstens hinkar i en låda med lock ute i trädgården, jag täcker med en påse jord som stått inne så att den är tinad. Vårterminens hinkar grävs ner direkt där de behövs i maj när jorden tinat, jag bor i zon 6. Detta system fungerar jättebra. Hinkarna står och väntar i vårt förråd som håller ca fem grader under vintern. Vi har bara vegetariskt avfall i vår bokashi och vi är så nöjda med metoden. Näringskrävande växter som squash och kål älskar bokashi.

  21. På vintern gör jag jordfabrik under köksbordet i lådan Klämtare från Ikea. Sparar krukjord och annan dålig jord att blanda med.
    mikrojord.se har bästa bokashiprodukterna har jag märk efter att ha hållit på och bokashat i åtta år nu. Om du inte redan är med i Facebookgruppen Bokashifrämjandet så kan jag rekommendera den. Där får man sig mycket information och kunskap till livs.
    Jag är helt såld på Bokashi. Det växer så det knakar nuförtiden.
    Allt gott!

  22. Jag är frälst! Det växer så bra och så mycket bättre än varmkomposten jag aldrig orkade sköta. Sen är jag partisk också såklart med fina vänner som jobbar på bokashi.se här i Värmland (och gör svenskt strö, tjoho!) men ändå 😊

  23. På vintern kan du bara förvara bokashin på djursäkert avstånd, efter fermenteringstiden som är två veckor.

    Jag började förra året med bokashi och trodde inte på att det förmultnade så fort som det sades, men det var sant! Grävde ner i kålbädden och kålen mår otroligt bra.

  24. Här var jag bor i österbotten Finland har myndigheter tagit beslut på att man inte får gräva ner bukashi rakt i jorden utan den måste via en form av sluten kompost innan den får grävas ner. Så det blev direkt lite mer komplicerat med bokashi när man måste ha en mellanförvaring.

  25. Bokashi är toppen!
    Sommaren är problemfri förutenom räven som älskar bokashi. Inte kul med uppgrävda nyplanterade grönsaker. Men använder kompostgaller över eller runtom. Kostar nada på granngården.
    På vinteren komposterar jag direkt i ikeas plastlådor med lock (genomskinliga o fyrkantiga) i lagom storlek. För att man skal orka flytta dom själv uten hjälp från nån annan.
    Ställer ut dom slik att dom fryser o gräver ned innehållet på våren.
    Lukter dock illa, även hunden springer iväg! Men oj så fin jord d blir!

    Sen brukar jag också hämta skalrester o salladsrester hos kommunens alla kök. Dom förvaras i genomskinliga sopsäcker som jeg strör lite bokashiströ i. Ställer dom i växthuset slik att dom fryser o sen gräver jag ned dom till våren.
    Super lösning for mig o kommunen!!

    Bor i västerbotten, och har alldeles för mkt snö på vintern till att gräva ned bokashin. Det blir för mkt jobb!!