Jag är så tacksam för all tid jag spenderat med barnen i sommar. Tio veckor lider mot sitt slut. Och jag känner så tydligt att ju mer jag är med dem – desto mer vill jag vara med dem. Med det inte sagt att jag inte blir urtrött och less mellan varven.

Dagarna som funkat bäst är de när vi kommit oss för, kommit igång och kommit ut. Trots stort initialt motstånd. En morgon åkte vi till Roots vid Tavelsjö. Sexåringen var väldigt tveksam till att bada här eftersom jag vid ett tidigare tillfälle berättat väldigt inlevelsefullt om Tavelsjöodjuret som bor i sjön…snälla säg att det finns fler fantasifulla föräldrar där ute som inte kan låta bli att bara lite, lite skrämmas? Jag lyckades dock övertyga om säkert badande just vid bryggan. Inte för att odjuret skulle vara påhittat. Nej, utan för att sjöodjur inte kan simma på så grunt vatten.

Så ljuvligt när stjärnorna står rätt och alla tre barn är glada och sams och leker på stranden så att man bara kan ligga och kolla på utan att behöva göra en enda utryckning.

Extra bonus för att Roots vid Tavelsjö har de GODASTE surdegspizzorna som också går att få veganska. De har öppet året om nu förresten.

Vi har också hängt mycket på Marstorp. I perioder känns det som att Bertil bor här.

Skördat gurka i överflöd har vi gjort

Sena i år men nu kommer de starkt!

Vi har gosat med fina kattungen Tove också

Inte bara hundar som gillar att springa ikapp tydligen

En hoper matlag har vi också hunnit med

Så otroligt fint hemma hos Albin och Ulrika för övrigt.

Kramkalas när man inte setts på några dagar. Så glad att mina barn har så många fina vuxna i sitt liv.

Klart man kan ha magtröja fast man har kalaskula förresten. Effekten blir ju bara bättre.

Ylva-Karin lånade Folkes banankeps

Och storbarnen åt vid eget bord

Och Albin bjöd på sallader som jag omedelbart gjorde copy+paste på.

Ja, lite sånt har vi ägnat sista veckan på sommarlovet åt!