Vem av oss gömmer svampar under köksbordet? Vem är mest flörtig?
Vem kan inte hålla reda på sin vigselring? Och vem av oss har gett sig in i en fistfight på ett hotellrum? Den här veckan berättar jag och Erica om våra mer okända sidor och i slutet blir jag väldigt trött på att höra mitt eget skratt. Enjoy!
Musik: Olov Antonsson.
19 svar
Fantastiskt!
Jag älskar ditt skratt klara. Insett att jag inte skrattar så ofta men väldigt ofta i podden.
Jävla väska!
Hög igenkänning med att snoka rätt på folk!
Tack för ännu ett bra avsnitt!
Clara, jag tror att jag kan rekommendera dig en ny hobby: släktforskning!
Det är precis den där personforskningen som du gjorde med gamla skolkamrater och den där (stackars;)) bloggaren. Det är sååå intressant! Man kan gå långt bakåt, eller hålla sig mer i nutid…
🙂
Att lyssna på er podd är en av veckans absoluta höjdpunkter! Jag skrattade & kände igen mig så mycket. Ville inte att det skulle ta slut! Tack för att ni är så bjussiga!
Tack själv för dina fina ord 🙂
Känner verkligen att jag måste lyssna, och så fin bild!
Hoppas du får en fortsatt fin vecka så ska jag kika in på podcasten. Besök gärna min blogg om du vill läsa om erfarenheter av psykisk ohälsa, bland annat om ätstörningar och ångest. Kram!
Ett otroligt underhållande avsnitt! Detta var precis vad en utbränd Mirjam behövde. Skrattade gott för mig själv av bilden av Clara som blir arg på resväskan och hörlurarna😂 förstår precis känslan, blir så irriterad på saker som inte sköter sig! Stor kram till er båda
Så härligt avsnitt, kan bara hålla med Stresskänslig om att ditt skratt är underbart 🙂
Tack för ett hjärtligt avsnitt! Som jag skrattade. Stor igenkänning och jag tror att jag också kan vara sådär flirtig utan att tänka på det!
Jag har exakt samma stalker-, förlåt gräv-tendenser och är oxå sjukt bra på att hitta info om folk! Har letat info om kompisars nya dejter, tex 😂 Jag skrattade så jag kiknade åt det här avsnittet, så kul med igenkänning!
(jag är oxå därför extreemt sparsam med vad jag delar för info online, för jag vet ju vad det finns för folk därute 😂)
100% igenkänning! Kul att höra att man inte är ensam om sin ”störning”…. Jag älskar att rota reda på detaljer om folk på nätet, jag blir som en hund som får tag i ett köttben och det går liksom inte att sluta. 🙈 Jag är inte alls skvallrig eller särskilt intresserad av andra människors privata angelägenheter i riktiga livet, men på nätet…. När vi letade ny bostad för ett par år sedan gick deckarinstinkterna på högvarv kan jag säga, det fanns inte en sten jag inte vänt på i cyberrymden när det gällde säljarna till bostäderna eller deras närmsta grannar…. Nu när vi flyttat så har jag fått tänka många varv när jag pratar med grannarna… vad har de berättat för mig och vad vet jag via deras Facebook, Linkedin, Mrkoll etc etc? Min man förstår ingenting, att hålla på och kartlägga helt främmande eller i bästa fall halvbekanta människor, varför liksom. Men det fascinationen går inte att förklara. Jag är också i viss mån intresserad av true crime, inte seriemördare eller så utan mer olösta försvinnanden och liknande, där skulle jag kunna grotta ner mig i timmar om jag kunde. Jag gör inget med informationen sedan, det är ju ganska få som är intresserade om man säger så, hehe.
Haha, man känner andra som man känner sig själv 😉
Spännande det där med tankarna runt flört (flirt? Hur stavas det egentligen?!!). Jag har aldrig tänkt på det, men det känns lite nu som att den som flörtar inte tänker på det som flört om det inte är personens huvudsyfte. Jag själv t.ex är väldigt mycket Erika. Alltså att jag bara svamlar på och struntar fullständigt i om personen jag interagerar med är man eller kvinna. Om jag inte är attraherad av mannen i fråga för då blir jag väldigt medveten om mig själv och vad jag gör. Men annars, nä vadå? Och då tänker jag att mitt beteende kan uppfattas utifrån som att jag flörtar, men det är ju inte min tanke bakom det hela, jag bara är ju liksom. Personligen skulle jag säga att jag är det minst flörtiga som finns, men i den här diskussionen emellan er inser ju jag att någon utifrån säkert skulle hålla mig väldigt flörtig.
Likadant med Clara i rulltrappan. Det kanske upplevs som flörtigt utifrån, men för personen som utför handlingen är det så naturligt att denne inte uppfattar det som flört. För jag tänker att de flesta tänker att flörta, det är nåt man gör medvetet och är det inte min medvetna handling då är det inte flört. Men det kan nog absolut uppfattas så utifrån. Intressant tyckte jag! 🙂
Känner väl igen mig i ditt ”nä vadå?” 🙂
När jag lyssnade på inspelningen i efterhand skrattade jag gott åt att jag blir så tagen på sägen då Clara bestämt ropar till ”det kan du inte göra!” Alltså när hon tycker att jag inte kan bemöta människor av olika kön lika. Jag låter helt borta! Och grejen är att jag fortfarande inte fattar – tycker själv att det är mest neutralt att bemöta kvinnor och män på samma sätt. Som att det finns samma nollpunkt att utgå från oavsett kön, men den nollpunkten finns inte i Claras värld.
Just relationen till män är en av de frågor där vi två skiljer oss mest åt, vilket hörs i avsnittet 23 Tokig i karlar!
(Kort beskrivning av avsnittet: I veckan går vi till botten med männens dragningskraft på mig. Detta kan bli jobbigt. Poddavsnittet jag får ångra. Eller det mest feministiska hittills? Erica konfronterar mig med min skeva manssyn – medan jag söker stöd i Sandra Beijers.) https://underbaraclaras.se/2017/02/14/tokig-i-karlar/
Låter riktigt underhållande😄Ska försöka lyssna. Önskar dig en fin tisdag🤗🍂
…och jag kommer med en helt irrelevant fråga: Hur har du/ni gjort den urfina svampdekorationen?!
Hej Pernilla,
i avsnittet berättar vi kort hur vi gör det här arrangemanget med svampar. Eller ja, arrangemang låter mer avancerat än vad det är. Vi tog alltså den gamla metallkrukan som du ser på bilden och fyllde med sand. Vi täckte sanden med mossa, kvistar och lite annat som du också ser på fotot. Till sist var det enkelt attt bara sticka ner svamparna genom mossa och sand. Svamparna är köpta färdiga med en lång metallpinne i botten så de kan stå upp som på bilden.
Hoppas du får en skön höstdag!
Tack för att ni förgyllde min annars jobbiga morgon med magsjuk hund.
Jag skrattade för mig själv. Och Clara, du har ett underbart skratt. Man blir glad av det. 😊
Jag känner igen mig själv i det vi fick höra om Claras utbrott på saker – så är jag också, kan bli galet arg på saker som inte funkar. De ska liksom bara funka. Lite pinsamt. Samtidigt tänker jag precis som Clara att det är bättre att ta ut humöret på ting än levande väsen.
Haha, tack så mycket! Och skönt att höra att vi är fler likasinnade 🙂