Jag sitter på kontoret i stan. Bredvid mig sitter Erica vid ett skrivbord och korrläser sin och Annakarins bok som ska till tryck. Vid det andra skrivbordet sitter Annakarin och tvättar vårt nya barnboksmanus. Själv borde jag hjälpa till i arbetet men tar istället en selfie för att minnas känslan i det här ögonblicket. Ser på bilden att ögonen är blanka.

2017 skapade vi vår studio. Ett frilanskontor där vi samlat otroliga kreatörer. Formgivare, skribenter, producenter, konstnärer och journalister. Som en plats att dela erfarenheter och knyta kontakter på. Eller bara få arbeta ostört. Många har kommit och gått genom åren. Men kärnan har varit densamma.

Och jag njuter av sällskapet lite extra idag. Att ta fikarast ihop. Lyssna på varandras texter och bolla ideer. Skratta så det skallrar i rutorna och torka en tår i ögonvrån när vi kommer in på något som verkligen känns.

Det här är vår sista arbetsdag. Till helgen flyttar vi ut. Vi har sålt möblerna och plockat ner tavlorna. Och det känns verkligen rätt. Fast ögonen blänker lite. Sedan vi startade studion har Annakarin bytt jobb och jag har bytt arbetsuppgifter. Behoven ser helt annorlunda ut. Vi behöver frigöra tid för våra nya projekt genom att sätta punkt för gamla. Det här är en av dessa projekt. Och jag känner stor tacksamhet för den tid som har varit. Vad vi skapat tillsammans och allt vi fått uträttat här ihop. Och samtidigt världens magpirr över allt vi har planerat att göra framöver!