Det är med viss bävan jag konstaterar att vi nu är inne i maj. En av årets underbaraste månader men också uppstarten för det arbetsintensiva jordbruket. Jo, Jakob och Albin har arbetat och planerat för jordbruket ända sedan i januari men i maj går Jakob upp och ägnar sig åt bonderiet på heltid. Det är en vacker, meningsfull och arbetsam tillvaro. Och det ställs andra krav på mig som bondfru.

En konstig titel att identifiera mig med men som faktiskt är helt korrekt. Min man är ju en bonde sedan flera år tillbaka och som sådan är han ledig endast en handfull dagar på hela sommarhalvåret och jag har huvudansvaret för barnen. Det är något vi vill och något vi valt. Men det tar inte bort att det kostar en del.

Men samtidigt som jag bävar lite för det intensiva vårbruket längtar jag och njuter. Att gå in i det ångande varma växthuset och se hur rader på rader av försådda grödor växer och se hur åkern plöjts i prydliga rader. Se hur Jakob och Albin med ansiktet i djupa veck står böjda över ett brätte med de spädaste broccoliplantor som förhoppningsvis ska fylla våra magar i augusti. Bli till den godaste sallad jag vet eller värmande soppa regniga dagar

I Västerbotten liksom i resten av landet är våren kall och sen och snön ligger fortfarande kvar på vår odlingsmark. Men med maj månad så måste kylan tillslut ge vika. Det kan vi vara säkra på.