Jag har tänkt att jag i grunden har en ganska liknande stil som för tio år sedan. Jag gillar färg, jag gillar klänningar, jag gillar roliga mönster. Men så insåg jag att det har jag ju inte alls det? Inte när det kommer till själva snittet. För tio år sedan älskade jag att gå runt i femtiotalsklänniingar. Det gör jag inte längre även om jag älskar silhuetten, hantverket och alla pärlor till klänningar som jag har kvar i garderoben. Jag NJUTER och blir lycklig när jag ser Karoline och Miriam i sina vintagekläder. De är som två underbara karameller. Men det funkar inte på mig längre. Saker förändras. Kroppen förändras. Att flirta med tantigt mode var superhärligt när jag var tjugonånting, smal som en speta och fortfarande väldigt mycket tjej. Men jag har i takt med att jag fått tre barn, dålig fysisk hälsa och sett kroppen förändras helt tappat lusten att flirta med tanten. Jag har ofrivilligt känt mig trettio år äldre än vad jag är så jag har inte direkt känt ett behov av att förstärka det.
Jag vet inte riktigt vad jag gillar idag? Eller jo det vet jag. Jag vill att kläderna ska framhäva kroppen istället för att sabba för den. Jag vill ha saker som är smickrande. JAG VLL SE SNYGG UT! Jag hör att det nästan låter ofeministiskt. Och låt mig understyrka att jag hatar sånt där tjejtidning-dravel som att man inte får ha korta kjolar om man har tjocka lår och att man ska undvika ljusa strumpbyxor om man vill att benen ska se smala ut. Ni vet, modepoliseri. Jag tycker att folk ska ha EXAKT vad de har lust med och tycker är snyggt. Men själv känner jag att om ett plagg inte gör min kropp snyggare kan det lika gärna dra åt fanders. Jag vill klä mig maximalt smickrande för min kroppstyp. Jag tycker det är nog utmanande ändå att ha en kropp i den här världen. Jag behöver liksom inte att kläderna gör saken värre. Men allt mode nu är helt obegripligt?
Herrkostymer med herrbyxor som gör att jag ser ut som en vandrande Sandwish-glass i silhuetten. Blusar med puffärm som ser jättefint ut på den platta modellen i reklamen men som ger mina aningen större bröst formen av en brevlåda i profil. Ja hela looken andas lungsjuk och sinnesssvag som rymt från ett sanatorium! Sedan säljs det jättekonstiga mjukiskläder a la Kylie Jenner i någon beige färg som får min hy att anta samma nyans som när jag är magsjuk. Och efter en användning är rumpan och knäna uttöjda som på barnens kalasbyxor efter förskolan. Jag vill inte ha vida byxor med veck fram som bara bygger volym på magen. Jag vill inte ha blusar som ger mig proportionerna av Karl-Alfred, jag vill inte ha så djupt urringade klänningarna att jag ser ut som att jag ska amma första bästa person som passerar.
Jag vet ingenting om kläder längre. Jag fattar inte grejen med det som syns i butikerna? Till på köpet är det enda man hör om kläder skam, skam, skam. Miljöboveri och dåligt klimatsamvete. Man tappar ju lusten innan man ens klätt på sig.
Jag vill bara vara lite snygg. Är det för mycket begärt?!
190 svar
Jag vill ju också bara vara snygg! Därför undrar jag: när kommer nästa Miss Clarity-släpp?
Som vanligt mitt i prick! Och varför alla dessa volanger på de mest märkliga ställen på plaggen. Jag har volanger så det räcker – på kroppen.
Hahaha! 😂Underbart!
Precis! Älskar era klänningar! Tidlösa & smickrar figuren. Mera miss Clarity till folket
HÅLLER MED. I precis allt du sa 👆
Jag har för länge sen landat i vilken typ av kläder som passar mig och vad jag borde köpa. Så jag har svårt att märka helt vad som är på modet, för jag letar bara efter sånt som jag vill ha. Går inte i butiker utan kollar bara online. Men försöker också handla sparsamt. Jag vill också se bra ut och ha smickrande kläder, men jag vägrar bry mig för mycket, vägrar köpa för mycket. Som du säger är det jobbigt nog att ha en kropp i den här världen – jag försöker fokusera på att bara vara och göra det jag ska göra.
Hahaha, håller med till hundra procent! Jag vill bara se ut som en hyfsad människa på jobbet. Utan att framhäva mina mindre smickrande (enligt normen) delar. Men det visar sig vara otroligt svårt att få till!
Igenkänning på den! Har också helt tappat hur jag ska klä just min kropp för att jag ska känna mig vacker. När magen inte är platt längre och hyn är genomskinlig och framför allt: nu när jag har blivit så känslig att jag inte klarar av att ens ha strumpor eller bh längre (och absolut inte jeans) för att det klämmer, trycker och gör ont.
Om du inte testat innan: testa Sellpy.se. Jag har beställt massor av kläder där senaste året. Bästa secondhand-sidan, för man kan skicka tillbaka om det inte passar! Bättre för miljön och så slipper man slänga ut massa pengar på dyra plagg i jakten på att hitta ”sin stil” igen. Tycker dessutom att det är lättare att avgöra om plaggen är korta/långa/trånga/vida på deras foton. Man kan jämföra passform lättare än när man ser kläder på modellkroppar som är helt olika mig i längd,form och vikt. Har hittat mängder av klänningar där för 30kr/st.
Men jag efterlyser tips på SKÖNA byxor/jeans som är snygga på även om man har lite putmage efter graviditet. Kan ju knappt andas och absolut inte sitta ner i jeans jag provat.
Har du testat de jeansen på Lindex som sitter lite högre upp, med en bred linning? Stretchiga men samtidigt som de håller formen.
De heter Lilly och finns i olika färger. 🙂
Lilly är bäst !! Önskar att de fanns i fler modeller typ ankelkorta men med samma midja . Mycket snälla och trevliga byxor 😁
Toppen med second hand.
Men här kommer en tråkig kommentar. Att skicka kläder fram och tillbaka är inte heller toppen för miljön. Drygt 60% av alla nätköp returneras har jag läst. Och det är många lastbilar i onödan. Tror vi är många (mig inkluderad) som passar på att beställa ”lite extra” att prova hemma när det är fri frakt och fri retur. Här tror jag vi alla kan tänka till lite mer 💗
Du har helt rätt. Det bästa är att avstå köp helt. Tror mycket på köpstopp och minimalism för både naturen, själens och plånbokens skull.
Jag vill så gärna fatta ”rätt” miljömässiga beslut, men vill inte skapa för mycket förbud och ångest för det får bara bakslag för mig själv och avskräcker snarare än inspirerar andra i min närhet att leva mer miljövänligt. Så hittar lite medelvägar och försöker ta ett steg i taget mot att skapa bättre vanor.
Men som sagt. Du har ju rätt och är en bra påminnelse 😊❤️
Lindex Mary skinny har räddat min postgravida putiga mage. Jättesköna OCH snygga!!! Obs köp lagom storlek, absolut inte den som bara passade innan bebisen!
Kappahl menar jag såklart. Mary skinny från Kappahl.
Tack för tips 😊 👍
Låter som om du skulle prova Kappahls jeansmodell Stella. Jag gillar dem skarpt postgraviditet.
Jaa! Jag har haft Stella i flera år nu. Alltid ett par blå och ett par svarta i garderoben. KappAhl får aldrig sluta med Stella!
Tack för tips! 😊👍
Lager 157 har mjuka men snygga byxor, billigt! Köpt samma i 3 olika färger
Tack för tipset Sandra!
Åh vad jag håller med om det där med att saker skaver och klämmer. Slutade med bh för tre år sen kan inte ha annat än träningskläder vissa dar då tanken på tryck på mage och midja gör att jag vill gå och lägga mig igen.
Köpte precis ett par jeans med namnet Mira på Lindex i superstretch. Efter att ha provat ca 10 olika byxmodeller så var det utom tävlat skönast. Fin form, sköna i midjan trots att den var hög och sitter inte åt någonstans.
Åh vad jag känner igen mig i det där. Både kropp efter barn samt att man inte längre kan bära upp stilen man hade för tio år sedan (är 35 idag). Jag har tappat både ”min” stil och vem jag är fullständigt. Känner mig som en vilsen tonåring igen fast med fördelen att jag denna gång inte bryr mig om vad andra tycker (inte lika mycket iallafall ;))
Hahaha tanken på att du ska amma första bästa person som passerar!
Stor igenkänning på detta. Vill också bara se snygg ut 🙂
Tack för att du delar med dig . Börjar närma mig 40 och allt jag hittar känns som tonårskläder eller tant skulle vilja hitta något mitt i mellan eller helt enkelt bara känna mig lite snygg:)
Ja!!
Precis så känner jag. Två barn och min kropp är inte lika tajt. Vill visa min dotter att man kan vara snygg oavsett hur man ser ut. Synd bara att när jag klär på mig utstrålar jag allt annat än det.
Skrattar högt! Håller helt med om att inte vilja ha det tantiga längre – å andra sidan kan jag nu ha mer ”flickiga” grejer som pasteller och två tofsar istället för en utan att känna mig som en barnunge (inser såklart att det var en inre känsla). Visst anlitade du din syster nån gång? Kan det vara nåt? Vore kul att läsa om och följa iaf!
Varför skulle det vara ofeministiskt att känna sig snygg? Låter som ett gammalt uttryck och trist sätt att se på feminism. Hallå Beyonce! Mia Skäringer! Och majoritet av kvinnor väl?
Jag är inte 17 längre och jag tycker inte att min kropp passar i de kläder jag hade då. Är mycket sjukare nu och vill inte ha kläder som sätter fokus på de sjukaste delarna på min kropp. Jag vill känna mig frisk och snygg. Så även fast jag är smal och ser ung ut passar absolut inte dagens mode mig med magtröja, töntig puffärm, boxiga oversize eller urringad/enaxlade plagg. Vart fåglarna hittar en snart 30-åring lite coolare kläder som samtidigt inte får mig se ut som en tonåring?!
Jag är 37 år, och går en ätstörningsbehandling. Inser mer och mer att under hela mitt liv sedan 12 års ålder har jag kämpat med kläder, mat och självhat. Läser detta och tänker på att jag känner igen mig, jag vill också som du skriver känna mig snygg.
Genom hela livet har jag valt bort kläder, saker jag tyckt om. Som den vackra klänning jag köpte i januari i år som jag inte förtjänar att använda för att jag är: ”För tjock”. Jag säger till mig själv att: ”om fem kilo kanske.” Samtidigt som jag vet att jag går en behandling nu, och får inte gå ner i vikt på ett ohälsosamt sätt.
Självhat, självförakt och avsaknad av självkänsla. Men jag ska bli frisk, kanske jag en gång då struntar i plagget och hur det bärs på min kropp. Ni som är friska, bär det ni vill! Gör det för att normalisera kroppar ni som har orken att göra det. Så kanske vi förhindrar att andra hamnar i självföraktens vidriga landskap. Jag är inte där som sjuk, men målet är att komma dit en dag.
Lungsjuk kan man vara. Sinnsesvag också. Och man kan hamna på sanatoruim. Inget av det särskilt lustigt och inget som kläder kan åstadkomma tror jag. Eller kanske TBC smitta kan sitta i textilier?
Vad innebär det för dig att ”kläder gör din kropp värre?” Hur då värre? Vad är fult enligt dig? (Att se ut som man är sinnessvag? Eller drabbad av TBC?) Vad är det att vara snygg? Hur ser man ut då?
Jobbigt att vilja vara snygg och uppleva sig vara motsatsen. Hur orkar man homsa med allt sådant. Finns så mycket som är roligare än att tänka på hur man själv råkar se ut. Hel och ren räcker väl. Och ödmjuk inför livet, världen och medmänniskorna. Då brukar folk se alldelses tillräckligt fina ut.
Men vilken klappa på huvudet-kommentar, som skriven direkt från dom lättkränktas värld. Liknelserna bygger ju texten såklart, du behöver ju inte tolka dem bokstavligt. Sanatorium finns väl för övrigt inte ens kvar?
Nej, se texten från den ljusa sidan istället 🙂 Tycker den är klockrent skriven!
Bryr mig inte heller så mycket om kläder, men känner igen det mesta i texten. En mycket mänsklig text.
Va? Vad hände här?
Fast det är väl ok att kunna få klä sig väl & känna sig fin om man vill & önskar det? Ibland känner man frustration som Clara gör just nu. Måste väl få vara ok att känna & uttrycka det? Gott för dig Moll att du känner som du gör & är trygg i din kropp & klär dig som du vill. Alla är vi olika, man måste väl inte vara sämre för att man vill vara lite fin ibland & klä upp sig i kläder som gör att man känner sig just glad & fin?
Du har naturligtvis rätt, samtidigt är nog alla människor intresserade av att känna sig bekväma i sina kläder och en del av denna känsla är att känna sig lik sig i kläderna. Kanske snygg är ordet för de flesta , men jag vill nog mest se ut som mig själv och inte känna mig utklädd. Senaste modet är dock nästan alltid fel. Jag har gärna tantkläder i femtiotalssnitt bara inte armarna kläms fast i smala holkärmar, för jag är i själ och hjärta tant. Om jag känner mig sinnessvag, som ganska ofta, mår jag ändå bättre i ridbyxor och ridrock på en lång galopptur i den ljusa vårnatten. Snygg, nja, men sinnesstark blir jag av det, som om jag rymt från sanatoriet för att aldrig återvända=)
Hahaha åh underbar beskrivning av dagens galna mode. Stor igenkänning!
Allt behöver ju heller inte vara feminism. Hudvård kanske inte är feminism. Inte botox heller. Mode är kanske inte heller feminism. Men en kan ändå vara en modeälskande, hudvårdsnördande botoxad feminist. Tycker det blir speciellt när allt ska rymmas under feminism-paraplyt. Att ha barnen på privatägd skola är inte socialism men en kanske ändå kan tro på ett socialistisk samhälle och då vidare. Vad tycker ni?
Jag säger bara: byxor med knäppning i sidan. Passar oss med höfter. Nu kan jag inte ha något annat!
Har du tips på var man kan hitta såna?
Lindex har en modell som hetet Jonna med knäppning i sidan, väldigt sköna!
Åhléns/Wera har också en sån, superfin och sitter skitbra!
Haha, helt underbart skrivet och mitt i prick! Efter tredje barnet har jag kropp som en kurvig alpväg och konstiga modetrender funkar bara inte. Jag behöver snygga KVINNLIGA kläder.
Jag köper begagnade kläder på Tradera och Sellpy, typ Camilla Thulin och Ilse Jacobsen. Kläder som jag vet att jag känner mig snygg i och där samma modeller återkommer från år till år.
Jag är tyvärr sån att jag reagerar såhär på varenda mode fluga! Just Nu fattar jag inte varför ALLA toppar/tröjor är så korta?! Visa magen som snart 40årig tvåbarnsmamma? Nej tack. Eller puffärmen, hur ska jag ha en kofta på den? Och jeansen, som stora tält nu? Kommer ju fastna i allt jag swishar förbi. Dessutom varför ha korta jeans så man måste ha ankelsockar? Så man fryser? Och så får man inte ha smala jeans längre för då syns det att man är en millenial och ”gammal”. Gud säger jag bara. Tycker det mesta just nu gör att man bara ser större och tjockare ut. Helt lost nu efter 2 graviditer, hur ska man hitta en stil som är både bekväm, funktionell och som man ser snygg ut i??!
Jag tror att vi alla har tappat det lite i pandemin. Jag har inte gått i en butik sedan januari 2020. Vet inte vad jag passar i. Att sedan vakna till i maj 2021, och inte fatta någonting. Så svårt!
Så sant! Haha! Vart försvann tiden mittemellan!
Håller med på pricken! Är på väg tillbaka till arbetslivet efter föräldraledigheter och fattar ingenting av vad som är inne och vad som passar på kroppen. Vill ha en vuxnare stil än innan. Och så kan man dessutom inte prova i butik! Men lustigt nog så är ju du en av mina inspirationskällor till vad som kan funka?! 🙂
Jag håller med dig! Vill också ha en vuxnare stil nu när jag måste söka jobb (inte helt lätt i pandemitider). Har en del fina klänningar som funkar med strumpbyxor och kofta till. Men sen när jag sätter på mig skor och jacka ser det ändå småkallt ut… Kanske får släppa på mina föreställningar om hur en vuxen ”ska” se ut. Haha.
Klädaffärer går jag knappt heller i oavsett.
På pricken hur jag känner det. Jag vill ju bara vara snygg… Är det för mycket begärt. Kramar från Åsa
Åh jag ÄLSKAR när Clara ryter ifrån. Tacksam läsare sen 2007.
Förstår precis! Nyligen passerat 40 och fick tredje barnet för 1,5 år sedan. Men känner nåt slags skönt lugn ändå. Vill absolut se ut som ”mitt bästa jag”, men skööönt ska det vara. Och inte ängsligt trendigt. Nyligen bestämt mig för att bojkotta alla byxor som är för tighta och obekväma. Högre midja och mer vidd i benen! Har även hittat plagget jag tänker bo i under sommaren. Ett ljuvligt sjok av tyg där min kropp bara får vara, får vara ifred 👌
Jag vill hitta en vettig bh för liten byst (fyller knappt en AA-kupa). Helst utan bygel och knäppning. Och axelbanden ska gå att ta av.
Men den verkar inte existera.
Oj ja, en till Maria här med samma bekymmer… borde enligt konstens regler ha 85AA, men den storleken hittas absolut ingenstans!! Är det någon som sitter inne på bra tips så tas det tacksamt emot. Sportbh:n funkar ju oftast, men ibland vill man ju ha något SNYGGT också.
Jo! Numera finns flera alternativ av den modell jag hittade på en outlet för åratal sedan – använder inte något annat sedan dess! Den dras över huvudet och har inga spännen eller byglar, är mjuk och skön, har lite vaddering som kan vara önskvärt om man är platt. Tror att många märken säljer sådana nu, till och med lågprisbutiker med annat fokus än kläder. Hoppas ni hittar!
Jag har samma problem. köper alla min bh:ar på Lindex. där kan man hitta trekants bh som är mer som en liten topp. och inget oskönt som stil. lite fyllning för att få form. mer som en slags trekantbikini fast med ca 10 cm brett band/tyg under som smiter om på etts skönt sätt runt kroppen.
/Anna
Kanske inte den snyggaste bh’n men definitivt den skönaste, och ger snygg mjuk form också. ”Creem seamless bygellös bh” från Kappahl.
Finns i en massa färger också, älskar den!
Twilfit har sköna utan bygel och knäppning.
Oddmolly!! Deras bralette modell passar mig som är en kvinna modell mindre.
Ta hjälp av en person i en bh-affär!
Jag upptäckte på det sättet att jag tydligen skulle ha c- kupa fast jag har väldigt liten byst, det hänger på något konstigt sätt ihop med omkretsmåttet, fråga mig inte hur det funkar.
Allts!!! 😅😅😅 Jag skrattade gott! Du skriver ju sååå roligt. OCH sant.
Känner igen mig massor.
Jag känner mig ofta som en sandwich glass med min korta uppenbarelse som numera är rättså jämn mjuk över hela liksom…
Ja eller näää det ÄR INTE förmycket begärt att få känna sig lite snygg!🥰
Hej! Så jäääääävla bra!!! Mitt i prick! Full pott!! Håller med varenda ord! Du är grym! Och tack
Alltså jag skulle mest vilja gå runt i friluftskläder men det är ju också kantigt, skavigt ofta o-smickrande och inte alls gjord för den kvinnliga kroppen för de mesta. Men ramlade över:
https://www.astridwild.com/sv
Någon som provat?! Tycker allt ser megasnyggt o skönt ut
Herregud vilken igenkänning! Minns när jag var 20-30 och köpte det jag önskade o kände mig så snygg! Bodde i Paris och hade alltid feminina kläder med färg o mönster och fick så mycket positiv feedback tillbaka. Gick i klackskorna i 15 år! 😉Och kände mig snygg vardag som fest! Underbara minnen…
Men nu….dryga 40! 3 älskade barn senare och kroppen känns inte så lätt att hantera längre🥲🥲 Har blivit så tråkig i min stil och helt tappat min stil… och som du beskriver är modet med jeans och oversize kostymer mm helt galet och anpassat till en ung smal flickkropp. Inte en kvinna med former.
Så tråkigt att känna hur den vackra tjejen jag en gång var har förvandlats till en trist och osäker kvinna som mest känner ångest inför sin kropp.. blir mest tråkiga jeans att trycka ner dig i och till det skjortor som ska försöka framhäva det som en gång var en getingmidja och ett par fasta bröst… Hur gör man egentligen? Vill känna mig vacker igen och få tillbaka min kvinnlighet. Men det är svårt när man dessutom alltid går omkring med sömnbrist och utmattning i kroppen… Egentligen har jag aldrig känt mig mer kvinnlig än nu som mamma och full med erfarenheter livserfarenhet mm…
Tänk om jag visste hur livet skulle bli när jag gick omkring i Paris med yvigt hår, perfekt hy och fina kläder, att allting har ett bakslag och att man som kvinna ständigt ska kämpa mot sitt åldrande och sin vikt… Att man ständigt ska ha de där kritiska glasögonen på sig eller efter sig. En ny rynka, de för stora låren, tänder som borde blekas eller bröst som ska lyftas..
Jag får väl börja i kbt eller helt enkelt räcka fingret till hela konceptet att vara objektifierad kvinna som aldrig når upp till idealen.
Tack för ordet och tusen tack för underbar blogg Klara! Du är fantastisk!💝
Eller så kan man glädjas åt att ha fått vara den snygga populära normien kanske? Inte alla får uppleva sina 20’s på det sättet.
Kvinnlighet sitter inte i utseende och moderskap enkom.
Ja du kan nog behöva KBT, det låter som att du ser dig själv väldigt mycket utifrån och bedömer dig utifrån någon slags ”skönhets-jury” som inte finns- förutom i ditt huvud. Helt ärligt bryr sig folk inte så mycket om hur andra ser ut, alla tänker på sitt och har fullt upp med det, foka på vad du tycker om att GÖRA istället. Dessutom visar ju den skenade psykiska ohälsan bland unga tjejer att ”perfekt hy och getingmidja” inte spelar någon roll at the end of the day om man inte tycker om vem man är inuti.
Håller med. Har sedan nästan 20 år tillbaks haft samma typ av plagg som funkar för min kroppstyp. Och varje gång jag behöver något nytt är det en jävla kamp att försöka hitta det jag letar efter bland alla nya trendgrejer. Nu alla dessa puffärmar som alla kommer vara svintrötta på nästa år.
Hög igenkänningsfaktor:-)!
Som 45-åring viktpendlare (snackar +\- 40-50 kg i perioder) har jag grubblar mkt över kläder. Klart man vill känna sig snygg!
För egen del landat i att jag alltid har mina favoriter. Enfärgade plagg av mina fem favoritfärger (mest svart), kvinnliga men hyfsat tidlösa och enkla. Följer jag det så brukar det gå bra. Lägg tiden, studera ditt klädinnehav och försök ringa in vilka dina favoritplagg är och varför. Det kan vara storblommigt i alla nyanser, poängen är hitta dina trivselplagg. Sköna och smickrande. Där gömmer sig receptet till att köpa färre plagg du trivs bättre i. Variation är grovt överskattat.
Haha! Jag skrattade rakt ut! Känner igen mig!
Även om jag är omnämnd (😘) så kan jag hålla med väldigt mycket i det du skriver! Det är samma för mig, även om ”vintage” är mitt första val och vad jag känner mig bekväm i fortfarande. Men, jag har också ändrat kropp och de senaste två åren har enormt mycket i min garderob slutat passa – såväl storleksmässigt som personlighetsmässigt. Det är segt när det man vill ha dessutom är en jakt att hitta på nytt. Jag blir ledsen ibland över att sånt jag älskat inte passar längre, men börjar mer och mer att gilla att jag t ex fått mer byst, att de nya proportionerna liksom börjar sätta sig, och att jag nu i den respektabla åldern av 30 kan embracea en mer medvetet sexig look som jag inte riktigt kunde eller kände mig bekväm i som 20. Såg om filmen ”Erin Brockovich” igårkväll som jag minns gjorde ett SÅ starkt intryck på mig som 10-11-åring. Jag tyckte att hon var så fruktansvärt snygg. Det tyckte jag fortfarande 😄 Tänker att jag vill fortsätta gå lite åt det hållet, fortfarande färgglatt och ibland super 50-tal eller 40-tal men hittar jag ett plagg som sitter rätt och ger mig Den Där Känslan så spelar det ingen roll om det är 80-tal eller Lindex? Typ så.
Gud vad glad och hoppfull jag blev av din kommentar 😊❣️
Fast du Miriam skulle ju se urläcker ut även klädd i en sopsäck … säger jag som följt dig ett tag.
Så många skratt jag fick när jag läste detta… men också så på pricken som jag känner. Vill också känna mig lite snygg🤗🥗
Jag förstår precis! Men jag tycker ändå jeansmodet nuförtiden är toppen, hög midja och vidd i benen. En ordentlig, saftig och stor jeansrumpa är på modet. Croppade toppar får man skippa.
Många kjol och klänningar har mer längd än förut, midi och maxi, det uppskattar jag också. Jag hittar många klänningar jag får villhöverbegär av på other stories. Du ska köra lite mer 70-tal då?Långklänning och träskor typ? Du kanske är klar med 50-tal.
Jag gillar ändå modet med puffärmar (inte för biffiga dock då jag är bredaxlad, måste vara nätta), rysch och pysch, volanger och allmänt lulllull. Känns lite sydländsk. Lite sicilianskt. Men alla typer av kläder med cut out, bar rygg (bh någon?!) och croppade magtröjor lämnar jag åt tonåringar. Förresten klär du dig väldigt snyggt och inspirerande! Du är en av mina modeinspiratörer! Kläderna ska få kroppen att bli SNYGGARE! Precis som du skriver, annars kan de DRA!
100% igenkänning. Saknar dessutom lusten att köpa kläder och hitta stilen. Både pga att jag inte vet vad jag letar efter längre, att jag inte känner min kropp och sen på det att allt är dåligt för miljön.
Klockrent! Håller med dig till fullo!
Åh vad jag relaterar!!!
Hear Hear! Jag begriper iof modet, men jag ORKAR inte se ut som när jag var 10 1986. Älskar att klä upp 10-åringen i det dock!
Samma här😍😂 Så fint med vida jeans och 80-talsgröjor, på 10-åringen! Inte på mamman -76:-) Eller ja, tycker de är snygga på andra, men jag känner mig som att jag ska på 80-talsfest😃
Ja men precis så! Haha som om det var 80-talsfest!!
Du är jätterolig!
Jag har tröttnat helt på mode…jag har börjat snegla på sjuttiotalsjeans för att det skulle balansera upp mina proportioner lite och för att jag aldrig ägt några. 🙂 Mitt knep just nu i denna klädförvirring är en sjukt bra klippning, är jag nöjd med håret kan ingenting gå fel! 🙂
Ännu en som håller med dig helt och hållet! Jag har tappat min klädkompass helt och hållet! 🧭
Förstår precis! När man ser sig själv naken och bara ”yeah she’s got it” och sedan känner sig ful påklädd, då är det fel på kläderna. Och så pandemin, jag har varit hemma och knappt träffat en själ på mer än ett år. Mysbyxor eller tights, linneskjorta. Vad har jag ens för stil längre?
Precis där är jag också både i känsla och nuvarande stil (eller icke-stil)😆
😂😂😂😂😂😍💖😃✨Ljuuuvligt ❣️❣️❣️åh jag skrattar 😂😂😂😂😍🤩❣️❣️❣️
Relaterar sååå starkt. Vad har jag ens för stil? Ibland kommer jag på mig själv med att tänka att ”nä nu borde jag nog byta tröja för nu har mina kollegor sett den här två veckor i rad”. I och för sig sjukt praktiskt att ha 30sek till kontoret och klä sig i samma uniform varje dag. Inte direkt så att jag har beslutsångest över vad jag ska ta på mig på morgon liksom 😉. Jag tar väl jeans, T-shirt och tjocktröja idag igen antar jag. 😅
Får PANIK på att varenda plagg just nu är BEIGE. Varför frivilligt gå omkring i något som mest liknar en solblekt flyttkartong? Detta kallas ”Säkert mode”? Och dessa västar i quiltat tyg som direkt från snobbiga ridskolan eller stickade västar och förnumstiga små kragar i spets som en kd-politiker från 1991. Kjollängden till vaden som är för lång för mina knälånga kappor.
Eller obegripligt korta croppade magtröjor och stickade mjukisbyxor och näää…,jag känner mig inte alls hemma i modet av idag. Men bra för miljön och plånboken antar jag. Mina kollegor ser ändå bara min överdel sen snart 1,5 år tillbaks.
Hahahah skrattade högt åt dina kommentar Lisa! Så mycket igenkänning på det där västarna som alla hade på min småsnobbiga ridskola på 90-talet, samt kd-politiker-feelingen. Vill inte riktigt utstråla någon av de sakerna
Jag känner verkligen igen mig i hästjacke-feelingen, och kd-blusen för den delen. Men jag tänker att det är gött att kunna ironisera över det. Kd-blusen tillsammans med plagg som säger att du faktiskt bryr dig om människor i din omvärld, eller dyra hästgrejer med plagg du hittat i en fyndlåda.
Ha,ha…..spot on Lisa! 🤣😂
Verkligen! Förstår inte alls grejen med beige. Jag har ett så stark klädminne från när jag var tonåring och stod vid spegeln och insåg att enda gången jag någonsin skulle kunna trivas i en beige tröja var efter en sjukt lång sommar med en riktigt bra bränna. För beige gör noll och ingenting för min hud.
Och jag älskar modet som det ser ut idag trots mina 42 år. Jag är kort och kurvig och det enda jag egentligen trivs med på min kropp är min midja . Jag har en klassisk päronkropp. Därför tar jag gladeligen på mig klänningar och toppar som visar magen eller framhäver midjan . Puffiga ärmar balanserar min breda bakdel perfekt. Jag må vara till åldern kommen, mamma till två barn osv osv, men jag vägrar börja gnälla över ”dagens mode” och tänker att man får hitta godbitarna som passar just din kropp eller knopp 🙂
Underbart skrivet! Lockade till skratt och hög igenkänning. Så klockrent! Tack!
Stor igenkänning! Jag är exakt lika vilsen i dagens mode. Är dessutom kort och inte så smal, vilket gör att oversize-trenden som har varit i flera år nu (?) passar otroligt dåligt! Svamp-Bob fyrkant vill jag inte gå runt och se ut som, haha!
Kan hälsa att oversize är lika hopplöst om man är kort och smal, det ser ut som om jag är ett (överårigt) barn som lånat mammas/pappas för stora kläder. Har varit utan ny vinterkappa flera år, eftersom allt fotsida och voluminöst har sett helt bisarrt ut (samt släpat i marken).
Hahaha ja men nu satte du ord EXAKT på mina känslor och tankar kring dagens utbud av kläder. Fattar inte vad som hänt? Jag känner mig såååååå främmande inför det som finns i butikerna och desto mer nu efter att ha fött barn. Har ingen aning om vad jag passar i. Har t.o.m övervägt att söka till ”gör om mig” i gokväll så att dess experter kan leda mig ut ur min vilsenhet.
Hjälp mig någon, vart kan jag köpa kläder som håller god kvalitet, är schysst tillverkade och ligger i en rimlig prisklass?
Det är inte ofeministiskt att vilja vara snygg!! Mvh feminist som vill vara snygg
Skräddare! Menar jag. Har du en handfull plagg som du gillar (eller typ 1 perfekt klänning) ta med till skräddare eller skicklig sömmerska och låt dem rita upp ett mönster och sy upp 3 till i olika färger. Jag vet att det finns en sådan tjänst i storstan, men det borde gå att hitta fler på nätet (om man inte vill/kan själv) Det är inte lika billigt som fastfashion… men vem vill stödja den industrin? Om man Kan välja lokalt, etiskt och perfekt passform på en gång? 😀
Haha så spot on! Jag fick ockdå en smärre stilkris lagom till 30 plus, och fick det brillianta tipset av en vän att tänka ut en eller ett par kända kvinnor vars stil jag gillade och vars kroppstyp liknade min egen och sen skapa album på pinterest och ha deras stil som mall för varenda klädköp. Tipset kom nog från boken The curated closet, som också rekomenderas i min favvo pod från USA, ”A beautiful mess podcast”
Vill verkligen rekomendera dig ett besök på butiq H&H i hörnefors !
Dom är verkligen superproffs på att hjälpa till på klädfronten 👍👍
Nej men WORD! Du skrev ner mina tankar.
Jag har börjat sy upp kläder hos en helt underbar sömmerska här i krokarna. Äntligen får jag kläder som ser ut som jag vill i min storlek!
I definitely relate to the difficulty of finding clothing that flatters one’s figure, rather than accentuating the problems! I’m in my 50’s, and the style of clothes I used to wear in my 30’s and 40’s just doesn’t work on the body type I have now. Like you, I’m not sure what will look good, so I don’t know where to shop. But I believe we have to be as healthy as we can, and make friends with the bodies we have. Choose joy!
Mina bästa tips är att skippa det som är mode nu! 😉 Finns ju gott om andra sorters kläder. T.ex. Asos plus size avdelning, märket Zizzi och Zalandos plus size, det är tre ställen man kan gå till om man har kurvor (oavsett om man har mycket eller lite kurvor!). Där finns ett överraskande stort utbud för de som inte är pinnsmala. Och många andra (kanske mera etiskt producerade) märken har kläder i plus size idag. Det är en lite löjlig märkning, för det låter kanske lite elakt i vissa öron, men plus size-avdelningarna kan ha mycket bra utbud också för dem som inte i vanliga fall överväger en sån avdelning. Det handlar inte bara om siffror. Sen ett annat tips är jeggings och leggings, skippa jeansen.
Spot on! Lite äldre än dig, inte tagit tag i hälsan än och med tre barn rätt tätt och sen ett obegripligt mode, inte så peppad på kläder om man säger så. Suck. Vill bara känna mig stark och fin.
Spot on på allt DU skriver! Förutom att jag har 2 barn, inte 3. 😉
Relaterar. Har alltid varit oerhört bestämd och säker i vad jag gillar och inte. Före barnafödande sydde jag de flesta av mina klänningar själv av gamla 40-talsmönster eller köpte vintageklänningar i drivor från EBay och på Etsy.
När jag kom ut på andra sidan, efter vällingdimman, några år senare, var jag helt förvirrad och visste inte vem jag var. Eller hade blivit. Sen sydde jag ett pr linnebyxor. Sen sydde jag en linnetunika. Sen hittade jag Nygårdsanna. På den vägen är det. Nu har jag en garderob som liksom är en enda stor uniform. Så gott som allt är i linne. Och i typ samma färger eller matchande. Och allt passar med varann. Här kommer jag stanna förevigt. Amen.
Precis där är jag, och det är så skönt. Tack för Nygårdsanna! I min garderob är linne är grunden, i blusar, byxor, klänningar. Inslag av slike men lite. Varm ylle när kylan drar på. Naturmaterial som inte släpper ut microbitar av plast i grundvattnet. Jag stannar också hela livet! Roligt att vi är två.
Många har också skrivit klokt att vi måste tänka på miljön och det måste vi verkligen. Välja naturmaterial, handla klokt och använda slut på plaggen. Hur letar vi oss fram är verkligen en fråga värd att ställa. Och grundläggande klädvård behövs tänker jag. Vore fint med ett sådant inlägg sedan när ditt klädvårdsrum är klart Clara!
Haha JA! Äger knappt ett par byxor längre. Ska jag då köpa ”mammajeans” som mina 25-åriga kollegor använder, till min 39 åriga mammakropp? Skulle inte tro det…
Modet nu måste vara det sämsta på länge, tyckte ett tag att man kunde få tag på det mesta o bästa från senaste årtionden. Nåt för alla. Men plötsligt så hittar jag knappt nåt snyggt längre. Oformligt, för kort, för stort, knasigt. Inget smickrande. Är det åldern? Känns dessutom lika förvirrande nu i pandemitider som efter graviditeter att hitta rätt.
Jomen Tjena! Detta är så jobbigt. 44 år, nyligen krympt 14 kg. Inga kläder sitter snyggt, lätt omöjligt att gå och shoppa pga pandemi. Bra att använda det lilla jag har, bra att ge bort alla för stora kläder till secondhand.
Surfar typ hela tiden efter snygga klänningar att ha till vardags, hittar mest märkligheter..
Blir det brevlåda till formen om jag testar pikétröja i klänningsform?
Under tiden har jag i alla fall skickat efter ett gäng t-shirts och en kofta/mellanlager/fleece så att hemmadressen är någorlunda… Men jag saknar mina kavajer, kjolar och klänningar.. håhåjaja
Skönt att jag delar öde med många!
Bästa du skrivit på länge! En har ju fortfarande samma önskan om att se härlig ut som när en var 20.. Det är bara det att samma saker varken känns eller ser härliga ut längre..
Jag har börjat föröka Stilkontot_ på Instagram. Inte varit så här inspirerad av kläder och mode sedan 2010! Hon är så grym, snygg och vettig!
Men TACK! Vilken fin kommentar! Blev nyfiken över varför jag fick nya följare helt plötsligt och blev tipsad om detta. Så snällt skrivet av dig! <3
Håller verkligen med om dagens mode! Svårburet och krävande. När modet skiftat kommer folk att undra hur de kunnat ha på sig detta. Dock är det skönt att obekväma skor verkar på väg ort. Gillar också att jeans utan stretch och med högre midja kommit tillbaka.
Åh känner igen mig så mycket i att jag inte längre kan ha ”tantiga” blommiga klänningar, för nu när jag närmar mig 40 ser jag ju ut som en tant i dem (vilket jag inte gjorde när jag var 28)?!
Mitt bästa tips är-
1. Köp bara saker som känns 110% rätt.
2. Skaffa dig en liten capsule garderob där allt passar med allt. Jag har liknande kroppsform som dig och hittar fina t-shirtar och blusar på Arket. Jeans från Lindex. Klänningar från Other Stories.
3. Identifiera vad du skulle önska att din stil var nu- min är rockig fransyska som är konstprofessor på ett anrikt universitet tex. Gör en pinterestboard på detta tema, jämför sedan ALLA inköp mot den så att du håller dig inom ramen.
4. Addera trender som funkar för dig- ofta kan acccessoarer vara lättare tycker jag när det gäller trender.
5. Hitta dina snitt som du vet alltid funkar- för mig är det en ståkrage på skjortan, t-shirt med lite längre ärm.
Åh, det där lät kul! Nu måste jag fundera på vad jag önskar att min stil vore! Tack för den!
Men åh ett så bra inlägg! Jag känner ofta som du. Jag är kvinna, men klär mig gärna maskulint och har till viss del också ganska ”maskulin” kropp (breda axlar, ganska lång, stora fötter, ganska plattbröstad). Men att hitta kläder som jag både känner mig snygg i och som är smickrande är för mig ett enormt detektivarbete. Jag har i flera år haft en viss byxa från Hope – den finns inte längre, samma sak med en viss byxa från Lindex. Nu står jag rådvill och fattar ingenting om var jag kan hitta kläder. Samtidigt förstår jag ju såklart marknadens logik. Jag och mitt uttryck genom kläder är inte något vanligt och därför är det inte heller enkelt att hitta saker jag gillar. Så funkar ju marknaden, men det är likväl otroligt trist att det är så.
Att få känna sig bekväm, fin, som sig själv. För mig började det för ett tiotal år sedan, jakten på ”mina” kläder, kläderna jag skulle trivas i och bära med gott samvete. En miljöfråga främst. Jag som då gick på universitetet i någon slags svart uniform typisk för oss som läste humaniora, filosofi och litteratur. Kände mig bekväm i det då, läste på om fast fashion industrin och färgen svart och slutade tvärt! Är nu i bekantskapskresten känd för växtfärgat milda rosa och naturligt blekt linnefärg, jag som bara hade svart! Jag har letat, sytt, stickat, handlat secondhand och funderat och funderat och faktiskt sett till min kropp som förvisso ändrat sig otroligt under den tiden också från smal sticka till kvinnokropp efter graviditeter. Funderat och letat och funnit! Funnit modell på byxor som passar, klänning och kjol,kofta och blus och det är de modellerna som jag använder. PUNKT. Och nej då kan man inte gå in på Åhlens eller H&M eller något dyrare men också väldigt miljömedvetet märke och handla typ Filippa K. Nej, jag har hittat två klädmärken varav ett litauiskt som gör kläder som passar mig, när jag hittar något köper jag flera ex av samma och eftersom jag vet vilken klänningsmodell jag klär i kan jag köpa på ställen på nätet som Etsy där kläderna ofta sys efter beställning och man därför kan be om vidare ärm, kortare fåll etc. Det krävs planering och så mycket provande men jag tycker att det känns så värt det. Önskar all lycka till!
Jag närmar mig 40 och har känt samma sak, speciellt det senaste året. Kom fram till att försöka leta efter kläder utan typiska supermoderna detaljer som t.ex puffärm. Nu blir det en hel liten lista men jag är så nöjd med dessa plagg som jag köpt de senaste månaderna:
T-shirts Jcrew vintage v-neck och Vila visus o-neck.
Koftor Selected femme slfemmy och Saint tropez r-neck.
Kjolar Lee button through long mid wick och Lollys laundry morning skirt.
Klänning Mbym Shubie dress.
Skor Superga 2750 cotu classic och Unisa castilla.
När det gäller jeans så fortsätter jag med skinny då jag passar bäst i det och inte i vida som syns mycket nu, oavsett hur snyggt det är på andra.
Klokt. Känner detsamma. Och-by the way-vad du är ROLIG! ( ”ser ut som jag ska amma första bästa person som passerar”). Tack för dagens gapskratt! 😀🤣
Men du som har en egen kollektion borde väl kunna hitta kläder att känna dig snygg i😉
Jag håller helt med. Vad är det för märkligt mode nu? Det är i och för sig bra för plånboken (och miljön) för det är sällan jag blir sugen på att köpa något…
Jag tycker det är mest jobbigt att fettfördelningen förändras till mer plufsmage och ryggvalkar och något mindre rumpa och lår. Vill man inte ha plufsmagen måste man banta ner sig och se ännu äldre och mer tantig ut med plattrumpa,slappare hud osv.
Pest eller kolera.
Men tänker också att det måste bli slut på detta späkande som kvinnor hållt på med så länge.
Efterlyser ett program som visar sanningen om mat och kvinnor.
Hur en sund och frisk kvinnokropp ser ut i olika former, storlekar och med olika livsstilar.
Och vad kvinnor får offra för att se ut på olika sätt. Dieter ,träning svält , ätstörningar , operationer mm.
Dags att lägga korten på borden för jag är så förbannat trött på alla föreställningar och fördomar om människokroppen och kvinnokroppen i synnerhet.
Att man är uppvuxen med anorektiska modeller som lever på droger och cola light och gör reklam för träningskläder är helt absurt precis som myten om att en vältränad människa bara kan vara någon som har minimalt med fettprocent så att magrutor syns.
Vill tillägga att det har blivit mycket bättre då kvinnor tillåts att ha lite muskler och kurvor idag jämfört med när jag som barn och ungdom idrottade mycket och upplevde att de var negativt att som tjej att tex ha ”fotbollslår” , breda axlar eller putrumpa.
Många tjejer slutade idrotta och började svälta sig istället.
När jag varit som smalast och levde på nästan ingenting och var väldigt osund, ingen träning osv så haglade komplimangerna över hur smaal och fräääsch jag såg ut. Sjukt och sorgligt!
När jag sen levde mer sunt och gick upp i vikt så kom andra inte lika smickrande kommentarer. Men jag kände själv hur bra min kropp mådde. Håret, huden , styrkan osv.
Konstiga föreställningar , fördomar och okunskap om kroppen leder till ätstörningar , självsvält, bulimi , hetsätning osv.
Vill man även komma åt övervikt och fetma så behöver man börja med hur en realistisk bild av hur en människokropp ser ut och fungerar.
Vi är helt ”uppfuckade” vad gäller mat, rörelse och kropp.
Vad kvinnor måste offra, träning? Träning är för mig inget jag offrar, det är det som gör livet. Det är framför allt det som gör att jag KAN leva livet.
Vill du förändra fettfördelningen behöver du absolut inte ”banta ner” dig och inte alls få en plattrumpa eller slapp hud. Börja styrketräna (med TUNGA vikter) så ska du se at slapprumpan växer till sig och fettfördelningen jämnar ut sig. Stoppar du i dig bra kost behöver du inte alls få slapp hud.
Sanningen om mat och kroppen tror jag inte många är beredda att ta till sig, 40% av Sveriges befolkning är överviktiga/lider av fetma. VI har aldrig haft så mycket hjärt/kärlsjukdomar som vi har nu. Den sanningen är svår att ta in och ta till sig.
För mig är träning tid som jag offrar. Tid jag kunnat använda på något som jag tycker är roligt men som går åt till träning. Jag tränar för att det förväntas av mig, för att jag måste, inte för att jag tycker det är roligt eller skönt. Som tjock har jag i alla fall lite existensberättigande i omgivningens och vårdens ögon om jag tränar regelbundet, även om jag i mångas ögon helst ska göra det på sånt sätt att de slipper se mig träna. Snacket om att du har bara ännu inte hittat din träningsform ger jag inte mycket för. Känns som jag testat det mesta sen jag uppmanades av skolsköterskan i första klass för 40 år sedan att äta mindre och springa mer. Styrketräning är det enda som jag i alla fall kan stå ut med 2-3 ggr/vecka. Den sköna känslan efter/under ett träningspass har jag aldrig upplevt. Istället mår jag alltid dåligt efter jag tränat – fryser som en våt hund i timmar efter en hård fysisk ansträngning oavsett vad jag gör och det är ju inget som direkt ger positiv förstärkning av träningen.
Jag kan bara instämma och det är så skönt att se att fler har samma inställning, eller känsla. Jag avskyr att träna, har alltid gjort och kommer alltid att göra. Det är bara bortkastad tid enligt mig. Jag gillar långpromenader med hunden, men vet att jag borde höja pulsen mer och oftare för att göra vad jag kan för att få leva länge och frisk -men det är så erbarmeligt tråkigt! ”Du har bara inte hittat rätt träning för dig”, brukar det låta. Det kanske inte finns någon träning för mig!! Avskyr att bli svettig. Vill inte gympa i grupp. Inte intresserad av att jaga någon boll. Ingen våghals.
Jag håller också med. Har aldrig känt mig hemma i träning, någonstans. Nu promenerar jag i ganska modest takt och lyssnar på ljudböcker, och gräver hela dagar i trädgården. Inget av det kallas väl träning. Jag mår bra av det men saknar något pulshöjande. Får panik bara av att tänka på ”träning”. Med vänlig hälsning, överviktig 45-åring som vill att kroppen ska hålla men älskar att ligga i soffan och äta glass framför film.
Jag får spänningshuvudvärk som håller i sig resten av dygnet och fryser som en hund i timmar efter pulshöjning. Det spelar ingen roll om det är löpning eller cykling. Och när jag berättar det här för andra får jag bara glättiga kommentarer om att dricka vatten, stretcha, bla bla bla. Har aldrig upplevt glädje efter ett pass, bara ilska och smärta. Fy fan! Och därtill det dåliga samvetet när man vet att man BORDE!
Du kanske inte borde??
Jag vill tipsa dig om podcasten 4Health med Anna Sparre, avsnitt 265 Vulverine/Jenny Koos. Det var otroligt intressant, om kvinnokroppen, menscykeln och hur vi kvinnor inte riktigt tål hård träning, vissa ännu sämre än andra. Jag har alltid tänkt att jag ”borde” löpträna men eftersom jag får järnbrist gång på gång så får konditionsträning vara nu. jag får styrketräna, yoga och ta promenader.
Igenkänning! Men inserplötsligt när jag läser att jag alltid kännt så. Ända från tonåren har jag kännt mig sådär villrådig inför kläder, alltid kännt att inget passar mina breda höfter, att magen ser för stor ut och brösten för små, aldrig hittat klänningar som passar både upptill och nertill, aldrig haft korta kjolar eller klänningar. Det kan göra mig ledsen nu när jag ser bilder på mig själv för 10-20 år sedan, det var ju inget fel på henne! Men jag inser också att jag landat mer i min kropp nu som 40, jag kan gå i bikini och strunta i gropar och mage och nästan känna mig lite stolt över det. Har också hittat några fantastiska klänningar med längd och jeans med hög midja, och köpt en symaskin så att jag ska slippa den där jakten. Tänkte anmäla mig till en kurs i mönsterkonstruktion på ABF, och utgå från favoritplaggen. Håll tummarna att det funkar!
Gudars vad jag känner igen mig i detta. Med skillnaden att jag inte bara vill vara snygg, jag vill se cool ut också😅. Men inte som en förvuxen tonåring..
Och förutom att puffärmar och vida klänningar inte alls passar mig som är lång, bredaxlad och storbystad, så skulle jag känna mig urfånig i såna överromantiska kläder! Och såna där stora spetskragar 😮, gulligt men nej tack, inte på mig..
Precis! Coolt rock chic med vuxen finess är det jag eftersträvar. Inga volanger, puff eller gulligull.
Jag förstår precis vad du menar och jag tänker att det fina är att vad man känner sig snygg i är väldigt individuellt. För mig handlar det om att känna mig bekväm, då känner jag mig snygg. Bekväm behöver ju nödvändigtvis inte betyda mjukiskläder (men jag kan känna mig snygg i bomullsleggings och t-short också!), utan att man är bekväm i sin egen kropp. Men det är ju lättare sagt än gjort, så klart och lätt att blanda ihop med att man ”måste” ha Kylie Jenner-mjukiar eller jeans som gör att man känner sig som en korv. Jag känner mig oftast snygg i svarta stretch-jeans och oversize-tshirt. Men jag också kan känna mig snygg i smutsiga arbetskläder.
Det är snart varmt. Då räcker nätlinnet. 😷
-Kompisens ungar skrålar ”Naken”, med ej så rumsrena 250 kg kärlek.
Skrattade högt av igenkänning! Tack! ❤
ha ha, det var ett roligt inlägg, med mycket poäng, skriva kan du och uttrycka dej mustigt, med pricksäkerhet/Ewa
När man som jag upplevt både 50,60,70,80 tal så känns inte det lockande längre. Jag vill klä upp mig och inte ut mig så dagens mode ger mig största garvet 😆
Och till alla er som tycker att ni är ”gamla” vid 30+ får mig att skaka på huvudet…ni kommer alla – förhoppningsvis – att få känna på vad ”gammal” innebär så ta inte ut sorgen i förtid 😉
Jag förstår precis vad du menar!
Något som har hjälpt mig: en klassiskt färganalys. Jag vet vilka färger som passar mig allra bäst. Svart är jättesnyggt men jag ser så blek ut i svart. En fördel är att nästan allt i min garderob nu mtachar.
Jag skulle vilja göra en ”kroppsformsanalys” vilka snitt passar mig allra bäst? Vad är mest fördelaktigt på just mig enligt mina mått och proportioner?
Du talar om hållbarhet och jag tänker att de mest hållbara plaggen är de som vi bär länge. om vi undviker felköp och köper de för oss bäst passande plaggen så blir klädkonsumtionen i längden mer hållbar.
Håller med om att det inte går att varken efterapa eller ironisera över Tanten när man själv blir äldre, däremot ger ju åldern också att jag är tryggare i att både förkasta trender jag inte gillar, och ta upp omoderna trender för att de passar mig.
Jag vet att jag trivs lite för väl i lat kvinnlig stil (tänk Filippa K-älskande jurist på informellt jobb: stickad tröja i neutral färg, klassisk kjol, skjorta/blus, raka jeans i mörk tvätt, sneakers) att jag bara vill kräkas av tråkighet när jag ser mig själv i spegeln. Jag syr en hel del själv och älskar linne och andra naturmaterial lika mycket som vilken miljömedveten människa som helst, men jag känner mig så fruktansvärt tråkig när jag går klädd i det.
Men det måste vara kontraster i det jag har på mig, ironi och en självdistans till både mode och hur min kropp ”borde” kläs jämfört med vad jag vill klä mig i. Det blir ändå mycket bättre när jag skärper mig och lägger till något som har en intressant textur som poplin, plast, mesh, bouclé, och dessutom anstränger mig med proportionerna så att det är outhärdligt mycket puffärm till vanliga jeans, eller alldeles för breda axlar till en helt vanlig klänning. Kärnan är för mig att få bestämma själv och ha roligt när jag klär på mig, att vara snygg sitter ju i mitt eget huvud och då behöver det vara genomtänkt på mitt sätt. Både @michelleofatime och @amysmilovic har varit guld det senaste året för att få lite styrsel på min kris och få konkreta tips. (För finns det överhuvudtaget någon modejournalistik om stil på ett handfast sätt???? Skulle vara väldigt glad för tips.
Tycker det är helt rätt Clara att vilja vara snygg, det vill jag också! Vi är båda långa men ser ändå olika ut och passar i olika modeller. Du passar så bra i omlottklänningar medan jag inte hittat nån som funkar, än. Är själv åt det smalare hållet men då helt utan rumpa och stora fötter med årets smalaste vader. Har tyvärr gett upp på att hitta snygga höga stövlar, kan dela med mig av lädret över vaden till två till 🙂
Min mamma menar att jag borde passa i allt men ack nej, så enkelt är det inte för att man råkar var längre. Lång rygg och korta ben är inte vad modehusen har som mått vilket gör att midjor sitter fel, istället för där alla är som smalast blir det på mig där jag är som bredast…
Mixar HM, Gudrun Sjödén, indiska, märken och hemmasydd secondhand på jobbet och hemma är det bara träningskläder. Ju äldre jag blivit desto mer frihet har jag känt i att köpa det jag gillar och att Gudrun inte behöver vara tantigt eller att HM:s divided funkar även för mig.
Tipsar om Duoboots.com som har stövlar med vadvidd från 30-50cm. Jag har motsatt problem med oftast för smala stövelskaft och hittade stövlar där som passar jättebra.
Åh igenkänning på jag vill inte klä mej som tant längre…ser liksom ingen inspiration i det längre.. tänker att det också handlar om tid – det tar ju mycket tid att leta vintage kläder som passar! Jag går mer och mer på material, vill typ bara ha natur material. Vissa märken är också bättre på hållbarhet o klassiskt typ Filippa k ? Har en kjol som jag fortfarande använder köpt 2002 . Inspo källa med typ rock chic 40 tals italiensk hemma fru gör det lite roligare också? Samt insta influensers från andra länder med egen stil, också kul! Bytes cirklar med kompisar när det går igen också kul!
Så roligt skrivet och klockrent inlägg!! Tack för akut framkallande av multipla skratt!
Har tyvärr inga tips men Ifeel ya sis!!
Åå vad jag känner igen mig i detta. Modebilden just nu är jätte svår. Mycket volym i alla plagg just nu, både överdelar, nederdelar och klänningar och de ska gärna bäras så att det ser för stort ut. Tyvärr bygger det ju volym så man ser ut större än vad man är och det är bara smickrande för väldigt få av oss. Trist. Men det svänger ju alltid på det här området, så snart får vi säkert en möjlighet att känna oss fina vi också. Håll ut!
Tack för ett heeeelt igenkänningsinlägg🙌🏼🙌🏼🙌🏼
Halleluja🥰 du är så bäst Clara
Håller med ,brukar kolla på” Marie Dress like Marie” hon är så härlig och bra för häftiga tanter som jag.
Jag tror att en kombo av åldrande/bekvämlighet/landat i mig själv, pandemi och miljöångest mer eller mindre utrotat min klädshopping. Var för ett par veckor sedan tvungen att köpa nya jeans p g a att de gamla rämnat. Blev helt chockad över hur fräsch jag ser ut i o-urtvättade, osäckiga brallor! Slog till på en randig tröja också och känner mig nu som värsta stil-ikonen 😁
Å, vilket underbart inlägg! Jag både känner igen mig, och inte alls! Trebarnsmamma på 47 år, har verkligen hittat min stil och tycker inte att det är svårt att köpa kläder (bara dyrt…) men det är nog för att jag vet vad jag vill ha och trivs i. Jag struntar i trenderna men minns med ett styng av vemod när jag var yngre och snyggare och kunde ha precis vad jag ville för att kroppen tillät det (ingen s.a.s. ”perfekt” kropp då heller men mer vältränad= kände mig mer bekväm). Jag kör på mina klänningar, kjolar, tröjor, blusar och ibland koftor, inte direkt figurnära men inte pösigt heller. Jag vill, liksom du Clara, bara få känna mig snygg. Jag får komplimanger och anses nog ”välklädd” men är sannerligen fullständigt otrendig! Ganska skönt att inte bry sig om det faktiskt, det är inte bara negativt att bli äldre… Tryggare i mig själv och inte så självkritisk; jag duger bra som jag är. 🙂
Mitt i prick!!! Men kom igen alla 30 och 40-åringar, ni är snygga som ni är! Jag är 50+ och rent objektivt är säkert min midja tjockare än förr, min rumpa tappat spänst osv men jag KÄNNER MIG SNYGGARE ÄN NÅNSIN FÖR JAG ÄR SÄKER I MIG SJÄLV!! Go girls!!
Märkligt att kvinnor/tjejer (vi) är så kritiska och ser så hårt på oss själva. Snälla Clara- lägg av! Du blir aldrig vare sig yngre eller snyggare än idag. Tänk vad jag minns hur jag såg på mig själv som yngre- kritiskt. Tyckte jag var ful inte passade i vare sig det ena och det andra. Är idag snart 60 år , skulle gett vad som helst att få se så skitsnygg som jag var i 35-40 årsåldern.(men förstås inte tyckte då) Vad tusan var jag så missnöjd för? Helt i onödan. Skaffa glasögon Clara – du är en snygging med oavsett tantkläder eller jeans och skjorta. Bara att ta på och tacka för att du är snygg och det är absolut inte för mkt begärt, men vad hjälper det om du inte ser det? 😉
Just därför som jag bara går runt i träningskläder. Så slipper jag fundera på vad som passar. Nej men skämt åsido, jag har inte tänkt på vad jag passar i. Jag köper det jag gillar och sen är det bra med det. Men jag förstår att det inte är lätt att hitta sin stil. Man ska si och så och det och det passar inte den och den kroppsstypen….
Jag tycker faktiskt, för en gångs skull, om mycket av modet nu – älskar oversize, volanger, croppade vida byxor, vida klänningar, chunky skor osv. Men känner mig utestängd från modet ändå – har inte pengar till att köpa nya kläder, och föredrar ändå att köpa secondhand, och då är jag begränsad till vad som lämnas in – det är svårt att gå in på en loppis med en shoppinglista, särskilt som plusstor. Hur man än vänder sig, så har man rumpan där bak… 😯
Alltså sååå roligt inlägg 🤣🤣🤣 spot on! ❤️
Va? Puffärmar? Jag är så pandemiskadad att jag bara använder det som finns i garderoben sen tidigare. Har alltså noll koll på årets mode, men nu börjar jag ju bli nyfiken eftersom det uppenbarligen är konstigare än vanligt…. En reflektion jag haft kring kläder är däremot att friluftsmärken har så extreeeemt små storlekar. Jag är inte jättestor men får ofta välja large, medan de friluftsplagg jag har kvar sedan 25 år ( bra kvalitet tydligen) är i small eller möjligen medium. Märkligt.
Verkligen! Jag har börjat köpa herrstorlekar på underställ och liknande, mycket bättre passform och framförallt längre så de inte gillar.
Som vanligt får du mig att le för att så småningom mysskratta av igenkänning och förnumstigt sitta och nicka för mig själv. Alla beskrivningar, klockrent! Och nej det är inte för mycket begärt, det är vi tammetusingen värda varenda dag😊/ Ingrid
Jag har aldrig riktigt haft någon stil och börjar först nu, som 38åring hitta en. Jag trivs i mina Miss Clarity-klänningar, i vadlånga, a-linjeformade kjolar, mjuka toppar och tröjor. Försöker tänka lite som en modernare Anne på Grönkulla. Som en korsning av bondmora, hippie och Madickens mamma. Låter galet, när jag ser det skrivet såhär, men för mig är det tydligt vad jag menar.
Vill bara hälsa från andra sidan (har varit igenom alla de kriser ni beskriver) att det helt plötsligt känns ok: stil och kläder är jätteroligt igen, nu när jag har landat i min kropp och mitt utseende. Jag är över 50 och hittar inspiration på alla möjliga håll: Pina Bausch, Helen i The Affair, SJP i Divorce, modefotografi från tidigt 90-tal (Denise Grünstein!), The Sartorialist (på insta, bloggen verkar avliden) och människor ikring mig. Jag klär liksom ut mig varje dag, berättar en liten saga för mig själv, bara för mitt eget höga nöjes skull. Omvärlden bryr sig säkert måttligt, men i alla fall jag har kul.
Välkommen till medelåldern 🙏
Vänta bara snart kommer förklimakteriet 😉 Kroppen förändras i livet! All rörelse är bra! Kläder ja, svårt när kroppen dagligen ändrar sig pga sjukdomar/mediciner. Jag som dagligen går i ”pyjamas” på jobbet (inom vården) gillar att klä mig i det som känns bra. Speciellt nu när hyn rasar pga munskydd/visir som ger huvudvärk mm. Ha inte så stor press på er själva, ingen vet vad som sker imorgon. Du är snygg!, låt aldrig någons ord/blick ta det ifrån dig! Sträck på dig! Ta ett djupt andetag! Från en obotlig pessimistisk optimist ❤
När man hittat plagg man gillar så får man liksom köpa extra de år såna är moderna dvs säljs och så kan man glatt avstå eller möjligen köpa second hand nästa år . Oftast varierar det lite mellan olika typer av plagg vilka som är möjliga. Förra året köpte jag momjeans hos HM och säckiga jackor utan bröstfickslock. I år verkar skjortjackor markera bröstfickor mer än vad jag behöver. Men nu har jag ju förra årets i år åsså
Så himla bra skrivet! Jag har också fött tre barn och har ingen aning om vad jag passar i eller egentligen vad jag vill ha. Men förutom att passa i det vill jag att det ska vara bekvämt. Inga jeans som jag måste ligga ner för att få på mig, inga tröjor som skaver på fel ställe osv.
Nu har jag läst alla kommentarer och tänker – men ÄR modet verkligen värre och mer svårburet än annars? Är det inte alltid svårt eller konstigt för någon? Är inte det hela poängen…? Jag som är 1.60 älskar det croppade modet och att alla längder på byxor är okej – det som ska vara croppat på andra är lite för kort för att vara långt och för långt att vara kort, men det är helt okej, för det finns jeans och byxor som HAR den längden. Och man kan bara klippa av jeans som är för långa, en helt ny värld för mig som hatar att sy. Sen finns det annat som jag inte gillar men så har det väl alltid varit? Så länge man inte har den där perfekta modellkroppen (och åldern) som kan bära upp allt så kommer ju modet alltid att vara svårburet. Det handlar kanske mer om ålder, ju yngre man är desto lättare hakar man på trender, och desto lättare har man kanske också att bära upp plagg eller i varje fall strunta i att man ser konstig ut i dem…
Jaaaaaa! Min mamma är nätt med liten byst och kan fint ha lösa kläder. Jag är modell större med ordentliga höfter och byst med midja däremellan och de kläder hon tycker jag ska prova när vi är ute och handlar får mig att se ut som ett cirkustält. Jag vill bara ha nåt som ser bra ut på min kropp och inte får mig att anta formen av ett rätblock 🙄
Sån igenkänning!! Har inte fått barn,men kroppen förändras ändå. Efter 40 (nu 43) har jag fått mage på en annars normal kropp. Kör på bekväma stretchjeans och skjortor eller tröjor/koftor av modell större. Orkar inte riktigt engagera mig vad gäller kläder då jag liksom många andra här har svårt att hitta kläder av passande snitt.
Fy vad jag känner igen mig i detta! Jag älskade kläder… förr. Nu förtiden blir jag bara arg när jag ska handla för allt känns som ett dåligt skämt! Allt utom era Miss Clarity klänningar, det är just nu det enda jag går och väntar på, att det ska komma ett nytt släpp så att jag ska kunna köpa en.
Hahahaha nej jag skrattade högt åt amma första bästa människa, tack!!!
Gapade av igenkänning. Det är ju jag!
ÄR årets trend en kofta där ärmarna hasar ner? Då kan man alltså inte äta med koftan på för då får man sås o annat smått o gott på ärmarna. Höll på att köpa trevlig kabelstickad kofta från indiskan men hejdade mig när jag såg filmen där modellen hasar upp ärmarna. Lika illa som koftor utan knäppning där man skall gå och hålla om sej o koftan när man fryser. Hujeda mej
Modet nu har jag noll koll på och vill inte följa heller. Men kan vara fin ändå 🙂 Jag trivs bäst i mönstrade klänningar och klickade hem ett gäng från sellpy i vintras, kunde välja mitt favorit märke (indiska) och material och färger och vet ungefär vilka passformer jag tycker om, och så har jag det till leggings eller strumpbyxor (i ull på vintern) och ett par koftor så känner jag mig bekväm och snygg 🙂
Hade en period då jag tappa bort mig lite efter barnafödande men hittat tillbaka mer och mer och nu är jag där jag vill vara. Mycket pinterest för att förstå vad jag tycker om (tufft romantiskt kallar jag min stil) och så satsar jag på en liten garderob med ca 10 basplagg (klänningar) och sen extra som leggings och koftor. Daily Connosieur på Youtube pratar om detta 🙂
Jag har en kompis som beskrev dagens mode såhär: ”Antar att modebranschen vill prova något nytt. Man har fått slut på idéer med kläder som sitter snyggt så det som finns kvar att prova är kläder som är alldeles för stora och sitter jättekonstigt”.
I can so relate! And it is not too much to ask.
Bra svar 👍
Men samtidigt känns det väl också rimligt att det som är ”mesta mode” inte är tänkt att inspirera och passa alla? När man själv inser att det inte längre passar en, och det har inget med ålder att göra tänker jag, får man väl hitta nya sätt både för att inspireras och ge uttryck för det? Jag accepterar, och är tom lite glad, att jag inte är kedjornas främsta målgrupp längre. Och vad är snyggt då, är det alltid det senaste? Jag förstår att kritiken delvis riktar sig mot att det som just nu säljs i butik kanske egentligen inte är smickrande för någon. Men kanske är det så att man då helt enkelt går i fel butik och kollar på fel kanaler för inspiration?
Sen kan, och ska, man naturligtvis ifrågasätta hela tanken med fast fashion och de dussinprodukter i skitkvalitet som kedjorna formlingen spyr ut. Just därför tycker jag också att det är skönt att jag sedan många år slipper gå där och understödja deras världsförstörande verksamhet.
Stor igenkänning på detta, jag vill klä mig coolt men inte som min 14åring och inte heller som min mamma. Precis som du skriver så vill jag klä mig på sätt som framhäver de bästa sidorna av mig…Ett tag var det mest svart o grått men nu är det mer färg så det är ju kul!
Jag tycker det är svårt att handla kläder online. Det är helt omöjligt att veta hur stora kläderna är. Jag önskar att de på nätet redovisade måtten för VARJE storlek, så man kunde jämföra med något liknande plagg hemma, och då få en känsla för hur stor plagget är. Jag är plus size, och utbudet verkar större på nätet, men det är ju så svårt att veta vilken storlek man ska ta. Inte konstigt att näthandeln har problem med mycket returer!
De brukar göra det? Måttlistorna har alla mått för alla storlekar.
Åh vad skönt skrivet!!! Är 44, har6 barn mellan 1-23år, och ingen aning om hur jag ska se ut😅 Är typ bara hemma på gården men jobbar några timmar då och då bland folk, det är hål i alla tröjor, gulnad spets på tunikan och fläckar som inte går bort. Jeansen luktar stall förstås. Herregud vad jag skulle behöva en klok personal shopper.:: och en liten peng att lägga på mej själv 🤣
Tack för ett roligt och viktigt inlägg! Varje gång jag är i klädaffären känner jag resursslöseri. Det är ju inte användbara kläder som säljs, bara konstiga tyger att svepa om kroppen en gång innan det tappar färg och form.
Känner mig helt vilsen. Få köra på jeans i lämplig modell och t-shirt och en ulltröja till det. Det enda jag begriper mig på. Och då har vi inte ens börjat prata om skor…..
Håller med fullständigt! Så svårt, hur ska man klä sig.
Hahaha!! Vilket roligt och bjussigt inlägg. Det vore roligt med uppföljning om du hittar din nya stil. Jag har samma kroppsform och är i samma ålder som du ungefär och skulle tycka det vore kul med input 🙂
Lite sen på bollen men…
Min syster sa samma sak efter två barn och hon närmade sig 40. Hon köpte tjänsten personal shopper (Hon bor i en större stad men tror mer det handlar om att våga), hon testade olika basplagg, uppklätt och fick tips om styling (skärp, modeller, instoppat i byxlinningen mm) osv efter hennes smak och former. Hon tyckte det var toppen. Hon hade inget köpkrav. Tycker om min syrra ändå men hon är alltid snygg tycker jag.
Är själv av annan kroppsform så vi passar inte i samma modeller. Jag gillar mjuka kläder, som andra här är jeansen utslängda sedan flera år. Kommer aldrig ta på mig en bygel-bh igen. Gärna Miss clarity (Gör Gärna några nya modeller med fickor tack!). Tror mina kappahl byxor heter nikki någonting. Inte de snyggaste men tillräckligt för att jag ska känna med klädd och bekväm, inget som trycker eller skaver. Lager 157 hade och ”mjuka” kostymbyxor som jag tyckte om men de har som annat där lite sämre kvalitet, behöver lagas i resåren.
Stod och svor i badrummet härom dagen, t-shirt j*veln åker ner över axlarna och jag får gå och dra upp hela tiden. Tyckte en modell från hm var bra, köpte några samma och har burit dem frekvent under 3 års tid, två graviditeter, föräldraledighet, pandemi och ibland som nattplagg. Nu känns de slut men var hittar jag bra t-shirts?
Lång ärm (dvs inte slutar i armhålan) , bra passform men inte sitter åt. Får gärna ha lite olika färger. Rundad ringning.
Tycker Clara och ni andra som kommenterar här är väldigt bjussiga! Många känner igen sig (dvs det finns problem!!!!), många bjuder på tips och idéer! Och det gäller inte bara på detta ämne, badmode var det förra gången och innan det kylskåpsordning. Det är väldigt uppskattat! Har öppnat nya världar för mitt inskränka/vet inte vart jag ska börja leta levene.
Fin kväll på er alla, vilka fantastiska kroppar vi har som bär oss genom varje dag. De förtjänar att hyllas!
Jag har rensat i garderoben. Bort med alla kläder i mustiga färger som jag brukade älska och hade hela tiden. Jag hade de färgerna för att jag tyckte att de var mysiga. Kläderna i klara varma färger som brukade göra mig glad rök vid rensningen innan. Nu är de som om de kläderna får mig att se urtvättad ut. Och bort med allt småmönstrat och gulligt samt stormönstrat och dramatiskt.
Jag gick även igenom smyckeskrinet och gjorde en ordentlig rensning. Bort med allt med grafiska former. Även de vackra smyckena i guld som jag fick av mitt ex som bränner i smyckeskrinet. Jag känner i själen att jag inte kommer att använda dem mer och önskar dem ett bättre öde.
Jag dras fortfarande till varmare färger, men milda, mjuka. De färgerna går fint ihop med min hy. Mönstren är organiska eller klassiska. Jag har köpt en kamelfärgad slipover och en mellanblå skjortklänning för att komplettera garderoben. Jag vågade knappt andas när jag gjorde det. Köper man nyproduktion får det absolut inte bli några felköp. Jag har letat på loppisar och att vända sig till en butik var sista utvägen.
Luggen håller jag på att spara ner och vid tinningarna har jag fått mina första grå hårstrån. Det vågiga hårsvallet är nu axellångt och jag hoppas att dessa två snart ska mötas i en mjuk kvinnlig och elegant frisyr. Jag behöver inte se ut som en flicka längre. Min lillasyster fick aldrig lyxen att komma upp i min ålder så jag tänker rocka mina grå. Jag vet också hur de naturligt transparenta hårstråna ger lyster i hyn och får mig att se fräschare ut än alla konstgjorda hårfärger.
Stilen är light academia/sent 70-tal/Greta Garbo/classy/bekvämt. Udda nog för att vara jag men ändå en stil att vila i som framhäver istället för att dölja mig.
Och kampen för fickor och fotriktiga skor fortsätter. ✊
Du verkar stencool 😎
Hahaha! Åh, du är så rolig och huvudet på spiken. Relaterar så hårt!
Under senaste året har jag tappat närmare 40 kg så behovet av en ny garderob är skriande men pga distansarbete så klär jag mig till 99% i antigen träningskläder eller outdoor kläder. Jag älskar att inget skaver eller klämmer ❤ Börjar dock redan känna lite panik över att behöva skaffa nytt inför hösten och återvändandet till jobbet
Haha, älsk på detta inlägg. Håller med dig i precis allt.
Oj, vad jag känner igen mig! I allt! Jag ser ut som en ladugårdsdörr i alla raka siluetter. Rejäl o bred. Samtidigt tycker jag att de lite mer minimalistiska, herriga kläderna är jättesnygga, men jag blir allt annat än snygg i dem. De ultrafeminina klänningarna och siluetterna passar mig inte alls, vare sig i teorin eller praktiken. Skulle känna mig som en docka eller som att jag var utklädd snarare än uppklädd. Jag kör helt enkelt på funktions-/träningskläder dagarna i ända. Skönt, men tråkigt.
Att känns sig bekväm är en jätteviktig sak <3 men det är inte samma sak som att vara vacker. Det finns en anledning till varför främst kvinnor har behovet/begäret att känna sig vackra/snygga/fina, och inte män…
Det talas så om modeindustrin för att det är sant, nykonsumtionen bidrar till omfattande miljöförstöring och slavliknande arbetsvillkor. Naturen eller människorna där bryr sig nog inte om vi i välbärgade Sverige "tappar intresset" när vi får höra hur illa det egentligen är. (inget illa menat).
Varför kan inte second hand vara lika "roligt"?
Jag känner igen mig absolut, men tycker att det finns vissa betänkligheter. Om nån annan redan kommit på att lår lätt ser bredare ut i vitt, är de då modepoliser? Alla ”regler ”som finns är ju snarare ”hacks ” som kan hjälpa en att förstå varför man inte känner sig bekväm eller inte lyckas som man vill. Håller med om att vissa medier kan låta påtvingande (”klä dig aldrig såhär!”), men all media håller ju på med click-bait. Det kan väl inte vara ofeministiskt att använda sig av dessa.
Inlägget känns lite som ”jag är minsann feminist, men jag vill ändå vara kvinnlig”, lite som BBCs produktion där en kvinna undrade om man kan vara feminist och ändå plastikoperera sig.