Jag har avbrutit en hel symfoniorkester för att jag lite diskret skulle fråga min pappa om han kunde skjutsa hem mig efteråt. Min pappa spelade i symfoniorkestern och det visade sig att det inte finns något diskret sätt att avbryta en symfoniorkester på. Jag var arton år vid tillfället, ska tilläggas.
Två gånger har det hänt att jag under lektionstid blivit lite varm och krängt av mig koftan men istället fått med både kofta och t-shirt (och en gång även bhn) och blivit sittande inför alla med naken överkropp och med ett bylte av ut och invända tröjor i handen.
När jag gick i skolan och skulle ta av mig mina överdragsbyxor och kände att det var någonting som satt fast nere vid resåren. Jag började skaka på ena foten för att få loss det där som satt fast. Tillslut lyckades jag skaka loss det och ser hur det seglar iväg över hela kapprummet och landar på en klasskompis klädhängare. Vad det var jag skakat loss? Gårdagens använda trosor.
Det här var bara några av de pinsamheter jag utsatt min omgivning för. Jag skrev om dem i ett blogginlägg för många år sedan och ni bidrog med sådana galna exempel att jag nu vid en omläsning inte kan låta bli att dela med mig.
Hanna Jag har utlöst ett rånlarm på en bank, av misstag, när jag pryade. Det blev lite jobbigt när polisen började krypa omkring utanför med walkie-talkies några minuter senare…
Kvarter brokig Som 19-åring var jag au-pair i London där min relation till mamman i familjen var lite ansträngd eftersom hon ofta rättade mig i språket… en kväll skulle hon på kurs och jag frågar henne. “Are you going to your
homotherapy course tonight?” (Hon gick på kurs i aromatherapy…)
I Min chef skulle ge mig en vänlig “välkommen” kram och jag som satt i en lite konstig ställning, gav inte alls en krama tillbaka utan istället sträckte fram handen och klappade honom på magen, ungefär som man klappar en hund. Typiskt obekväm stämning då.
Maria När jag som simlärare blev överraskad när en mamma plötsligt kom med en nyfödd bebis och sa “oj var det så – jag trodde att du bara varit lite tjock”
Lilla S Minns en gång när jag skulle titta på en intressant bok på bokmässan, och självklart valde den som stod ovanpå de andra böckerna, för det brukar ju vara skyltexemplaret, eller hur? Den satt visserligen lite fastkilad mellan sina boksyskon och hyllan ovanför men efter lite jobb fick jag ut den. Det visade sig att den hade stått som enda stöd för hyllan över och ett regn av femkilos coffee table-böcker rasade ner över damen bredvid mig.
Sonja Jag och min lillasyster brukade leka ganska våldsamma lekar. En dag på utebadet på semestern hoppade jag på min syster i poolen, red på hennes rygg och sa att jag skulle ge henne spö. Ser efter några ögonblick att det inte är min syster utan bara nån med likadan baddräkt och hårfärg.
Jenny Den gången jag satt i bilen och väntade på min man och samtidigt pratade med en av mina anställda i telefonen. Ett ganska seriöst samtal om ett problem vi var tvungna att lösa omgående. Min man dyker upp och jag ska avsluta samtalet med den anställde, men på något sätt blir det kortslutning i hjärnan när jag ser min man och jag avslutar det med ett glatt “ja, det blir bra, jag älskar dig, puss puss!” och så lägger jag på. Jo tjena, bra chefen…
Cessi Jag nyser av starka smaker, till exempel alltid första klunken rödvin. Även nattvardsvin. Nyser således alltid i kyrkan under nattvarden. En gång hade jag råkat få oblaten lite olägligt i munnen och misstänkte att en del kom ut tillbaka i samband med nysningen men jag var inte säker, hittade den liksom ingenstans. Stod och snackade med en massa folk efter gudstjänsten och ingen av dem upplyste mej om jag hade min utnysta halvsmälta oblat mitt på bröstet. Själv märkte jag det först då jag kom hem och såg mig i spegeln….
Sonja Barnens förskolefröken var på hembesök. Medan vi sitter och småpratar och dricker kaffe kommer ena barnet in i köket glad och lycklig samtidigt som hon slår *klonk klonk klonk klonk* två träpenisar mot varandra. Jag hade fått dom på skämt av en kompis, varav hon hade snidat en själv i slöjden när hon gick i högstadiet. Tror hon berättade för oss vad det var hon slog mot varann, jag låtsades som att det var helt vanligt det som just skett och vi fortsatte småprata.
Klara Jag kan bidra med en grej som, trots att det är över 20 år sedan det hände, fortfarande får mina kinder att glöda: Jag och min dåvarande pojkvän sitter ensamma hemma i hans föräldrars kök och läser varsin tidning. Jag får syn på en lustigt formulerad notis om hur babianer behandlar varandra efter parning. Utan att lyfta blicken från tidningen börjar jag glatt läsa upp texten högt för min kille. Halvvägs igenom lyfter jag blicken för att kolla in hans reaktion, men istället är det hans pappas lätt förvirrade och generade blick jag möter. Medan jag har varit totalt uppslukad av tidningen har min kille alltså lämnat rummet och hans pappa tagit hans plats …Det naturliga hade ju varit att jag hade sagt nåt i stil med “hoppsan! Jag trodde du var Andreas” men icke, jag stirrar bara på honom en ångestladdad sekund och FORTSÄTTER sedan tvångsmässigt att läsa texten “… och när hannen har ejakulerat …” til the bitter end. Efteråt satt jag tyst, högröd och traumatiserad, stirrandes ner i tidningen, medan pappan harklade sig: “HRM, jaa det var ju …” Det var en pärs som det tog några långa tonårsveckor att återhämta sig ifrån.
Linnea Var på ett läger när jag var tonåring. Sov på ett loft ovanför det stora matbordet. Skulle gå upp och byta kläder innan middagen, råkar då i all hast kasta ner mina använda trosor mitt på matbordet där alla sitter och väntar på mat. Hurra!
Elin När jag var sisådär 14 var jag superkär i en kille som min kusin kände och jag fick hans mobilnummer. Efter att ha tagit mod till mig smsade jag honom och blev fullkomligt överlycklig när han svarade! Rusig av lycka smsade jag min kusin ‘Smsade R och han svarade!!’ Efter några minuter kände jag dock hjärtat stanna i kroppen. Jag hade skickat smset till honom istället för till min kusin! Så vansinnigt pinsamt så jag fortfarande rodnar när jag tänker på det… (Oväntat gott slut dock, nästa vecka firar vi vår elfte bröllopsdag!)
Mia Jag råkade be eleverna i min nya klass att slå upp slidan 23 i läroboken. Jag rörde inte en min efteråt men jag kunde av några ansiktsuttryck ana att vissa med säkerhet hört vad jag sagt…
Maja Träffade en kille på en klubb i sthlm. Vi flirtade lite och vi tog varandras nr. Just där i fyllan och villan var han den snyggaste jag nånsin sett. Men några dagar senare i nyktert tillstånd kom jag inte ihåg hur han såg ut riktigt… Jag visste vad han hette i förnamn men ej efternamn, var han bodde men hans mobilnummer va skyddat. Jag lyckades iaf (stalker varning jag vet) hitta honom på facebook och kunde liksom konstatera att han inte alls va så snygg som jag mindes! Så jag skickar ett sms till min kompis “han va ju inte alls så snygg som jag mindes! Skööönt! Nu struntar jag honom!” Var på han svarar med en bild på själv “är du verkligen säker på det?”
ASA Jag och min kompis brukar åka till Frankrike tillsammans och då vi går ner till havet från huset går vi på ett övergångsställe med åtskilliga andra. Plötsligt kommer ett trosskydd flygande och landar i ansiktet på mig! (Oanvänt!!) Kommentaren från min kompis: “Oh, där är det! Jag undrade vart det tagit vägen”. Trosskyddet hade hängt i hennes kjol och då det plötsligt lossnade flög det iväg.
Martina Jag har gjort mycket pinsamt men en av topparna är nog när jag liggande på en pilatesboll fes min gymnastiklärare rakt i ansiktet under en avancerad övning. Hon stod cirka cirka en decimeter från rövhålet.
Ida Första gången jag var på middag hemma hos min pojkväns föräldrar. Det serveras kött och jag blir mitt i allt tvungen att nysa. Råkar i nysningen fräsa iväg även det jag har i munnen och på väggen invid mig ser jag kött/saliv/snor. Försöker lite diskret ta bort det medan pojkvännen försöker att inte garva ihjäl sig och avslöja mig, vet ännu inte vad föräldrarna såg och inte.
Ida När jag studerade på högskolan fick jag vid ett tillfälle nackspärr och hade därför nackkrage under ett par dagar. Givetvis fick jag då frågan från folk i min omgivning om vad jag hade gjort. Jag har fått “nackskott” svarade jag självsäkert. När folk ifrågasatte detta och lite försiktigt frågade kom jag inte menade “nackspärr” så argumenterade jag länge och väl för att nackspärr och nackskott var två helt olika åkommor.
Malin Jag jobbade sommaren -99 i caféet på Alsters herrgård utanför Karlstad (Gustaf Frödings minnesgård dessutom!). Just den händelse jag nu ska berätta om utspelade sig en sån där osedvanligt vacker sommardag. Trädgården utanför caféet var fullsatt av mumsande gäster. Jag hade ett vackert, lite gammaldags volangförkläde på mig. Kände mig ganska fin. Dock hade jag ätit konstigt den där dagen. Bara snabbmakaroner och majs? Min mage var i uppror men jag höll ändå in den enorma fis jag kände hotade, så gott jag kunde, medan jag serverade trädgårdens gäster. Tills jag råkade snubbla till på en ojämn trädgårdsplatta. Jag föll handlöst mitt i meningen “Varsågod, en toast Skageeeeeeeeeeeen”. Och så fes jag. En fis så hög och lång att det ekade länge i Alsterdalen.
Först var det alldeles tyst. Alla gästerna vände sig om och stirrade för att se vem som kunde ha gett ifrån sig ett sådant analt primalvrål. Sedan bröt skrattet lös. Jag rusade in i herrgården och gömde mig i det som en gång i tiden varit familjen Frödings källare. Där satt jag sedan ända tills jag var säker på att alla gäster gått hem. Ibland tror jag att min fis fortfarande ekar där i Alsterdalen.
Liv Jag har alltid varit rätt dålig på att knyta skorna, jag gör det för snabbt och sedan går knuten upp efter en stund. En dag när jag var ute och cyklade hände det på bägge skorna samtidigt, och utan att jag märkte det började de lösa skosnörena snurra upp sig kring tramporna. Helt plötsligt kände jag hur det liksom stramade i fötterna, jag tittade ner och insåg att jag satt helt fast. Jag kunde varken kliva av cykeln, eller trampa ett enda varv till. Så jag gled framåt fram tills farten tog slut och välte sedan förhållandevis odramatiskt åt ena sidan. Problemet var att jag inte kunde komma loss. Alltså, verkligen inte. Jag låg på marken, men jag satt ändå fortfarande grensle över cykeln med rumpan mot sadeln och fötterna limmade mot tramporna, och jag nådde inte ner till mina fötter eftersom cykeln var i vägen. Jag började inse att jag skulle få ligga där tills någon kom förbi och kunde hjälpa mig. Så där låg jag i en liggande cykel-pose mitt på cykelbanan, tills jag efter vad som kändes som en evighet blev räddad av en farbror med rullator, som efter ett antal “men vad gör du?” och “men varför då?!” insåg min belägenhet och lyckades böja sig fram och peta av mig ena skon. Så kan det gå.
Sofia En gång på T-centralen i Stockholm fick jag syn på en vän på perrongen. Med en vattenflaska i högsta hugg smyger jag fram mot honom, i tanken att chocka honom. Fråga mig INTE varför jag planerade detta rackartyg, men när jag är precis bakom honom häller jag vattnet över honom. Han vänder sig såklart chockat om – och jag ser då att det är en vilt främmande man. Förskräckt vänder jag mig bara om utan att säga något och springer illa kvickt därifrån…
65 svar
Jag avbröt finalen i bangolf-SM när jag var fem år gammal. Jag slet mig från pappa, sprang ut på banan och hämtade bollen när mannen som ledde tävlingen precis skulle sätta en av sina spikar.. jag ropade till pappa mycket stolt att ”jag fick bollen”.. inte populärt alls. Pappa fick sig en rejäl avhyvling och mannen vann inte SM.. ajajaj 🙂
åh herregud!!
Orkar inte, skrattar så jag gråter…
Ah gud! Sitter här och skrattar högt (och insag att jag ocksa hade skrivit ett inlägg). Ibland maste man bara läsa om andras fadäser för att inse att ens egna inte är sa fruktansvärda.
Haha vad härligt att du fick skratta 🙂
🤣🤣🤣 tack för skrattet 🙌🏼❤️
Hahahaha! Försökte amma när jag läste detta men hon tappade bara greppet hela tiden för jag skrattade så mycket 😂
Haha <3
Tack! mycket välbehövliga skratt i värmen
Hahaha jag döööör, jag gråter av skratt! Det var länge sen. tack tack tack för detta!
Tack för dagens alla goskratt!
Åh de här skratten behövde jag 😄
Tack för du orkar leverera en dag som denna, när man absolut inte orkar göra nåt vettigt i den 30-gradiga värmen ☀️💦. Roliga grejer 😀.
Tack för detta underbara, roliga inlägg med pinsamheter! Rena skratterapin, 😂 det behövde jag!
Å så roligt att läsa alla dessa pinsamma historier. Jag skrattade högt många gånger. Det är ju som Håkan i Sune- filmerna säger, ”det blir roligt sen”
Å herregud, jag ömmar för er allihop. Och skrattar ihjäl mig samtidigt.
Gapskratt!! Tack alla ni som delar med er!
Tack för skratten – behövde det idag!
oh wow!!!! tack alla! jag har skrattat så tårarna rinner! och mina jobbar kompisar har gått förbi mitt kontor och tittat lite konstigt på mej 🙂
Väs-skrattar så tårarna sprutar! 😂😂😂😂😂😂😂
Alltså Liv! Vilken stjärna. Allt spelade upp sig som en filmsketch i mitt huvud och jag skrattade så tårarna kom.
Och sen avslutas det med en tvättäkta vattenfadäs.
Jättekul.
Skrattade så högt på bussen när jag läste, så det blev nästan pinsamt.
Länge sedan jag skrattade så!!
Haha! Och skönt att upptäcka att jag inte är den enda som lyckats snurra upp skosnörena på tramporna! Det är nog inte många som tänkt på att detta är en reell fara vid cykling! I mitt fall hade jag lite mer tur, en vän kom gående på gatan, jag ropade på henne så hon fick trassla loss mig…kändes ändå ganska pinsamt.
Det är nog vanligare än man tror – har själv hjälpt barn vid två olika tillfällen att få lös skorna och sig själva från tramporna! Vet inte hur länge de hade väntar på hjälp innan jag dök upp. Nu kollar jag egna och sonens skosnören extra noga innan vi cyklar iväg…
Analt primalvrål 😂😂😂😂
Är dessa sk ”pinsamheter” verkligen sanna? Jag har aldrig gjort ngt sådant och känner heller ingen som har gjort det eller ens bevittnat sådant…det hela verkar för absurt. Hur har man tex använda underkläder (som man ju lägger i en tvättkorg) så att de kan hamna på matbord eller drar av tröjor så man sitter halvnaken bland folk???
Vad bra AnnaM att du är så ordentlig att du alltid lägger saker på sin plats! Själv drar man ibland av sig både byxor och underbyxor av bara farten. Sen står man där och skakar på benet och så händer det – en tarvlig trosa korvar sig ut. Lovar dig att saker kan vara sanna, även fast de inte hänt just dig.
Tja, det har väl att göra med personlighet kanske? Jag som jämt och ständigt lyckas trassla till det tyckte de flesta exemplen inte var så mycket att höja på ögonbrynen åt (även om jag såklart verkligen förstår att det kändes pinsamt där och då). En del människor är så klart mer samlade, kontrollerade och ordentliga och då minskar ju sannolikt risken för att hamna i ”pinsamma” situationer.
Nej, man lägger de inte i en tvättkorg. Kvällen innan drar man av sig byxor och trosor i ett och nästa morron tar man i en hast på sig byxorna för att upptäcka i skolan att i benslutet sitter gårdagens använda trosor kvar. En klassiker…
Släpp sargen förfan!
Men du, skönt att du är en person som aldrig råkat göra några tokigheter.
Måste kännas skönt, men resten av mänskligheten är liksom bara vanliga människor som begår misstag och klantar sig många ggr under sin livstid.
Här kommer ett gäng pinsamheter som är helt sanna (för visst överträffar verkligheten dikten?)
– När jag satt längst fram under psykologitimmen på gymnasiet och somnade till. Vaknade plötsligt, ser ner på min ljusblåa tröja och japp- tydliga spår av dregel!
– När man var lite lös i magen (ja det kan stänka lite varstans) och man råkar få lite på benet efter allt kladd, ser inte detta utan går ut i studentkorridoren och möter sin crush. Kommer tillbaka in i rummet, ser att man har lite bajs på benet och skrumpnar och vissnar ihop inombords. (Men vi fick ihop det något år senare så någon enormt stor turnoff var det tydligen inte.)
-När jag kollade upp mitt ex nya på Facebook back in the days när man kunde poke:a varandra med hjälp av en cool applikation. Råkar såklart göra detta vid ett besök på henne profil. Fick brainfreeze och panik tills jag sakta rörde muspekaren så det blev ”unpoke”. Långa sekunder där!
– När jag som seriös 15-åring pratade allvarligt med en engelskman om ”The European Onion”. Kudos ändå att han kunde hålla masken och inte rättade mig. (Hade England stannat kvar i euroepiska unionen om det stavats med o i början?)
-När jag var backstage och där en känd manlig artist höll låda om sina bedrifter. På hemvägen härmade jag detta och det kan hända att jag sa (ropade) ganska högt att ”Jag är X (X=känd manlig artist namn)!” och slog ut med armarna som för att illustrera. Men min kompis armbågar mig plötsligt och väser ”han går därframme”. Och där gick känd manlig artist några meter från oss och hade förmodligen hört alltihop… Ridå!
Jag vet inte om jag är extra pinsam eller bara kommer extra väl ihåg alla pinsamheter man kan hamna i. Skål iallafall för en absurd och ofta fantastisk verklighet! (Men det här inlägget blir banne mig under pseudonym).
Jorå, jag hade ett trosskydd som ”försvann” och sedan trillade ut genom ett byxben. Även dragit av mig en T-shirt i tron om att jag hade bikinin under, men var topless.
Haha, alla fadäserna är lika roliga som första gången! Och tänk att min klappa chefen-historia fick vara med! Den där chefen fick stå ut med mycket, till exempel en gång när vi satt och skulle skriva ner tankar om en kurs vi hade hållit. Plötsligt reste han sig bara hastigt och halvsprang ut ur rummet. Jag undrade förvirrat varför, ända tills jag tittade på skärmen och insåg att jag hade satt rubriken ”KUKSUTVÄRDERING”.
ISA, OMG! 😂 Skrattar så jag inte får luft! 🤣 Undra om han skrattade så mycket att han flydde ut eller om han tog rubriken bokstavligt och därför flydde?! 😜
Malins pinsamhet påminner om den som min psykologilärare utan att skämmas delade med sig av från sitt lärarliv. Hon skulle vara skrivvakt på lång aulaskrivning och på grund av tidsbrist hade hon inte hunnit besöka toaletten innan skrivningen. En skrivvakt ambulerade i salen, men hon hade åkt på att sitta vid katedern på scenen, utan möjlighet att smyga iväg till toa. Lösningen hon tänkte sig var att smyga iväg den fis som nödvändigt måste ut lite i taget, samtidigt som hon skulle peta lite med foten på papperskorgen vid katedern för att dölja eventuella ljud.
Hur det i praktiken gick: inte alla fisar låter sig smygas ut på beställning, så i stället gjorde den sorti i form av en ordentlig trumpetfanfar. I rena förskräckelsen sparkade då läraren till papperskorgen ordentligt så att den bullrade omkull och stötte samtidigt till katedern, på vilken en öppnad påse med nonstop befann sig och som givetvis trillade ut över hela aulagolvet.
Det hela resulterade i ett samfällt skrattande som inte under hela den resterande provtiden hade upphört helt, för varje gång det verkade lugna sig fick det ny fart någonstans i salen.
Stämningen när läraren skulle lämna det rättade provet i retur blev, sa hon, ”lite märklig”…
Herregud så roligt! Jag har en historia jag lovade min chef att aldrig berätta så länge vi jobbade ihop. Det gör vi inte längre så nu är det fritt mål men för att göra historien extremt kort och för att förtydliga: jag har bränt min bucket list efter detta… Jag mötte min manliga och betydligt äldre chef på en nudiststrand.
Hahahahaha, åh nej 😂
Hahaha. Helt underbart!
Var på stranden med ungarna idag i smällhettan. Sjuåringen hoppar en kanonkula från bryggan och skriker när han kommer upp: mamma, jag gjorde just en pungkula!! Såg du??!!
Hujedamig.
Åh hoppas Elin och hennes man fortfarande håller ihop ❤️
Hej, Clara!
Jag letar efter den guide då du var runt i Umeå med barnen och som jag tror var ett samarbete mellan dig och Umeå stad. Var det kanske förrförra året? Guiden hittar jag inte tyvärr, och undrar om du skulle kunna ompublicera – där stod så många bra tips (förutom den andra guiden till Umeå som kommer fram i sökrutan!).
Underbara!
Haha, alltså jag skrattar så jag gråter. Det är så lätt att tänka att det bara är jag som gör pinsamheter så det är skönt att läsa om andras.
På gymnasiet bodde jag i ett hus på mina morföräldrar gård. En dag låg jag och min dåvarande kille och hånglade loss i bara överkroppar och diverse andra plagg på väg av med jättehög musik på. PLÖTSLIGT STÅR MIN MORMOR I RUMMET. Hon hade knackat och ropat utan att få svar så då gick hon in. Jag vet inte vem av oss som ville sjunka genom golvet snabbast. Samtliga hakor fick skrapas upp från golvet och hon försvann snabbt ut igen. Ridå.
Min värsta är för en tio år sen när jag låg och slösurfade en kväll och tänkte på nåt väldigt intensivt en stund, samtidigt som jag pekade runt på skärmen i en evighetsscroll. Vips lyckades jag tagga mig själv i en bild – ni minns tidigare på fejan när frågan ”vem är det här?” dök upp i en ruta på bilder utan persontaggar. Första förslaget visade sig vara mig själv. Detta på en nypostad bild av exets förstfödda nyfödda barn. Som hans fru (ingen jag kände) hade lagt upp på hans Facebookwall. Ridå. Höll på att dö.
Åh, herregud, värsta ju, jag skrattskamryser… 🤣🤣
Alltså så härligt inlägg! 🙂
Dör så roligt detta är att läsa!! Sitter och gråter i min trädgård 😂
Alltså SÅ underbara inlägg!
Minns när jag skulle skriva min första tenta på universitetet. Hade precis köpt min första iPhone och lyckats ställa larmet fel, så den ringer en timme för sent.
I panik springer jag till skolan och lyckas komma in i tentasalen med en minut till godo. Slänger väskan och jackan på krokarna längs väggen och hittar en plats långt bak som var ledig.
Läraren börjar med ”har alla stängt av sina mobiler?”
Varav jag får panik att jag inte stängt av min telefon och springer ner mot väskan. Problemet är att jag glömt att tentasalen är som en arena, dvs med nivåskillnader, och jag flyger som en vante och kraschar in i två bord som var på nivån under. De två eleverna får flytta på all sina grejer för att jag skulle kunna trassla mig ut från borden.
Såklart tittar ALLA. som grädde på moset kommer jag fram till min väska, plockar ut min telefon och har absolut NOLL aning om hur man stänger av en iPhone. Det vet inte läraren heller, så jag får vända mig om och fråga hela salen om någon vet hur man stänger av en sånhär mackapär 😅😅
Kan bidra med en lite jobbig grej jag gjorde på jobbet i våras:
Hade lektion med åk 3 om nätmobbning och kränkningar, ett ganska allvarligt ämne alltså. Tills vi uppmärksammar på min Powerpoint att det står ”Om jag blir utsatt för KRÄKningar” och sedan en lista på vad man ska göra (tex polisanmäla). Har hela vårterminen fått frågor om de ska polisanmäla när de ser folk kräkas 😅
Hej jag har många pinsamheter att förtälja men idag skriver jag om ett önskeinlägg 🙂 Skulle så gärna vilja ha någon beskrivning av dig hur man gör den fina hår uppsättningen med fläta du hade på fotona i bloggen runt midsommar?
Och en till önskan! En egen kategori här på bloggen för just önskeinlägg, sen är det ju upp till dig om du vill skriva om det såklart men ibland vill man så gärna att du ska skriva om något men vet inte var man enklast ska skicka den frågan så att den inte stör flödet här på bloggen.
Kram!
Så rolig läsning 😀
I mitt tidigare yrke som butiksbiträde har jag varit med om både det ena och det andra.
Jag var 18 år gammal och hade fått mitt första arbete i kassan i en butik.
En man kommer fram till min disk. Han är märkbart stressad och tittar på klockan flera gånger medans jag knappar in alla varor i kassan.
Jag frågar efter legitimation när jag fått kortet i handen.
På den tiden kunde man inte använda pinkod.
-Can you please take it in english? Svarar han.
Jag överrumplas och känner direkt hur stresspåslaget ökar och jag blir alldeles kallsvettig.
-E, e, e can you please show me your leg. Hör jag mig själv säga ganska osäkert.
-You can´t be serious, utbrister han efter att jag envist frågat en gång till när han nekade.
-Yes, I am serious.
Säger jag som för allt i världen inte kunde komma på något annat ord som varit bättre då han inte hade passet med sig.
Han har vid det här laget hunnit bli ganska irriterad under vårt samtal.
Sen kastar han hastigt upp benet på kassadisken, sur som en citron och utbrister.
-Happy? Can I pay now?
Gud, vad jag skämdes.
Hahahaha helt underbart!
Åh, sån har jag också gjort när jag jobbade i campingkiosk. En utländsk gäst som varit i Sverige tidigare men uppenbarligen för ett bra tag sen för han ville betala med en tiokronorssedel. Varpå jag säger: Sorry, but this is not guilty anymore.
Jag har pinsamheter att ösa av…men detta får mig fortfarande att rodna.
Står med 4 av mina barn i glasskön från helvetet…30 grader varmt..det blir aldrig vår tur…flickorna är livliga och glass-sugna. Frågar 1000 gånger hur många kulor de får välja..jag svarar att det beror på hur stora kulorna är. Svetten lackar…killen i glassdisken är sjukt snygg…lagom solbränd o charmigt avväpnande mot alla trötta glasskunder.
Tillslut är det min tur. Tittar upp på den här lilla läckerbiten till karl, flickorna surrar …tittar på honom och frågar- Hur stora är dina kulor?
Precis när jag sagt det förstår jag vad det är jag står o säger.
Då tittar han på mig o flinar – vet du vad, det är aldrig någon som klagat. Han kucklar lite. Ungarna får beställa vad de vill och jag har aldrig kommit ur en glassbutik snabbare.
Ett par veckor senare är det midsommar. Vi är på ett jättestort, offentligt firande. Jag dansar runt med flickorna…helt plötsligt känner jag någon som distinkt kramar min hand. – Var kulorna goda? 🙈🙈🙈🙈🙈
Trodde faktiskt jag skulle dö av skam.
😂😂😂
Tack! Det här behövde jag! Länge sen som jag skrattade så mycket och kunde inte sluta 😆 Härligt!!
Så vansinnigt rolig läsning och så härligt att alla är så bjussiga med att dela med sig av sina pinsamheter, ni har gjort så jag skrattat så jag har gråtit.
Mitt bidrag till pinsamhetshistorierna är att jag jobbar som polis och vid ett tillfälle av trötthet som nybliven förälder så gick jag fotpatrull genom stadens köpcenter och märkte efteråt att jag haft båtmössan bak och fram och gått med emblemet på bakhuvudet.
Skrattar så jag gråter!!!
Mer sånna här inlägg på sommaren!
Men hjälp, jag skrattar så jag gråter och mascaran rinner nerför kinderna 😂😂 Det behövdes idag!
Jag var på nyårsfest för några år sedan med fyra killkompisar och under kvällen hade en jämnårig granne frågat om han fick titta förbi med sina kompisar, min kompis som hade lägenheten hade inte hjärta att säga nej och in kom fyra tvättäkta nördar med varsin flaska pommac och slog sig ner i soffan (ingen vågade ens ha ögonkontakt med mig som var enda tjej på festen). De satt så ett tag medan vi andra festade loss, sen gick jag på toaletten och när jag kom tillbaka mot vardagsrummet såg jag ingen av dem och hoppar in i rummet och vrålar ”wohoo, the nerds have left!!”, för att sekunden senare konstatera att de inte alls hade lämnat utan alla hade samlats i hörnet framför TV:n. Insåg snabbt att jag inte kunde rädda situationen så sa bara förlåt och gick ut i köket och skämdes 🙈
Två nyårsnätter som jag helst glömmer. Kan tillägga at jag är nykter jämt.
Den första delar jag säng med min kompis och hennes pojkvän. Han ligger i mitten. Under natten klappar jag min ”katt” och inser senare att det är hans (mjuka) skrev. Ingen av oss har nämt det sen dess.
Andra gången en övernattning där många kraschat i samma rum. Vaknar av att någon kliver upp, börjar riva runt och sedan stönar med sin partner i sängen bredvid. Nyvaken och dödstrött tänder jag mobillampan, frågar vad som händer och inser att han precis kommit i en itusliten chokladkalender. Har aldrig träffat dem igen.
Jag ärvärldsmästare förträngning av min egna pinsamheter, men kan aldrig glömma en från 50- talet.
Då som nu ville man vara smal, och dåfanns bäantningspiller (amfetamin) som var effektivt, men nästan omöjligt att komma över. På den tiden kunde man dock i Spanien (och i andra lände) fritt köpa bantningspiller på apotek.
Min vännina A skulle passa på, och gick in i ett apotek -hennes spanska ordförråd var minimalt och expeditens engelska likaså) så det var lite svårt
Teckenspråket fungerade bra, A drogin magen så mycket hon kunde, nickade och sa ” si, si,” och såg glad ut, sedan andades hon in så magen åkte ut, samtidigt som hon skakade på huvudet, såg ledsen ut ut och sa ” no no”.
Efter ett tag lyste expediten upp och gick ini ett annat rum, och kom ut med en burk, paketerade det väl och smusslade till min vän, mycket diskret.
A förstod att hon inte skulle öppna paketet inne i apoteket, mengjorde det så fort hon kom ut, för att se närmare på innehållet.
Då förstod hon varför expediten varit lite besvärad i början, för att sedan ”förstå” vad A ville ha – hon hade köpt p-piller!
Åh herregud, tack Clara! Precis vad jag behövde läsa, höll på att frusta ut morgonteet över hela datorn!
Jobbar på ett museum och där har vi fått instruktioner att påminna besökare om parkeringsskiva för att inte få parkeringsböter vilket många missar trots skyltar. Det finns även att låna om de inte har en själva.
Ett sällskap kommer gående mit entrén och jag välkomnar dem artigt. Innan de kliver in hojtar jag glatt att ”om ni inte har en p-rulle i bilen så går det utmärkt att låna av oss, de ligger i en hög alldeles vid entren. Vill man lämna tillbaka rullen innan man går hem blir vi tacksamma även om det går bra att ta med sig hem också”.
Sekunderna därefter när man inser vad man förvandlat museet till..
Har inte läst din blogg på några månader men kollar ikapp nu. Tack för skrattet, har skrattat så att ögonen rinner. 😀