När jag var på min skrivarresa norröver passade jag på att besöka diverse loppisar. Primärt inlandsloppisar – de är bäst av alla. Det blev fyra ställen i Boden (PMU, Röda Korset, Återvinningsmarknaden samt en antik som hette Magasin V) , Kupan i Jokkmokk samt Rondellen Solkraft i Skellefteå på vägen upp. Sicken jädra lycka! Här kommer en samling fynd.
MUMS
Karaffen i majolika köpte jag på antikaffär och betalade 200 kronor för så det var inget loppisfynd direkt. Men eftersom ni vet att jag lider en skriande brist på karaffer så slog jag till ändå. Blev också svårt förtjust i de randiga röda burkarna som numera huserar på hyllan ovanför köksbänken – fyllda med exakt det som står utanpå.
Traven med majolikatallrikar med utskuren bård runtom köpte jag i ärlighetens namn inte utan den tog syrran med upp efter en särdeles lyckad loppistur i Alingsås (Sveriges bästa secondhandstad? Tätt följd av Borås?) Även emaljslevarna fyndade hon billigt åt mig.
Den blå tallriken i nedre hörnet är en udda blå mattallrik jag fick för en tia. Jag håller på att spara ihop till tolv blå djuptallrikar av olika modeller så jag ska kunna duka i enhetlig färgskala.
För småslantar slog jag också till på en vackert snidad sked som ska få bo i musliburken, samt en tesil med en liten krok så att man kan hänga den över kanten på koppen. Exakt en sådan som farmor har och det är den bästa sorten. Gillar att loppa husgeråd för det känns som att lura systemet. Istället för något nytt (och ofta fult av dålig kvaliet) köper man gammalt, billig, vackert och rejält.
För två kronor fick jag också den här gamla obrutna förpackningen knäckformar. Det här är just den typ av fynd som gör mig lycklig. Jag vet inte riktigt vad jag ska ha den till men paketet ska få ligga i min redalåda i köket, bredvid saffranspaket och gamla bullformar. Och ibland ska jag ta fram och hålla den i handen en stund och mysa. Knäckformarna är i något slags vaxat papper – inte alls som dagens aluminiumvarianter.
Hittade också en grön liten skål till min samling. Har tolv i den här servisen sedan tidigaree i alla möjliga smarriga pasteller och jag serverar oftast efterrätten i dem. Farmor hade dessa skålar när jag var barn och jag satt alltid och beundrade guldstjärnorna längs kanten. Jag har samlat i flera år och då och då har jag tur och hittar någon ny del. Tror den här kostade femton kronor.
Köpte också denna vackra gamla krackelerade majolikatallrik avsedd att hänga på vägg. Vet exakt den rätta platsen för den och den kostade inte många kronor.
Så går vi över till julpyntet för JÄDRAR som jag fyndade. Jag har sagt åt mig själv att jag inte får köpa så mycket julpynt men nu när jag har mitt fritidshus att julpynta så finns det faktisk vissa luckor. Köpte till exempel massa billigt gammalt glitter. Den tunna sorten som är finast. Har man riktigt tur hittar man de som nästan går i guld istället för silver.
Jag hittade också några charmiga gamla ljus, ett rött julförkläde, en aprikos pappstjärna, två virkade pannlappar i rött och en fin handbroderad bonad. Alltsammans för småpengar.
Bonaden ska hänga ovanför dörren i mitt kök. Och den gröna duken med röd bård kan vara det vackraste jag sett! Ska göra ett försiktigt hål i den och sedan ska jag trä den över min skomakarlampa i köket. Känns väldigt Karin Larsson i färgerna och med stjärnuddarna blir den något alldeles extra!
Det sista jag behöver är fler pappersbonader så givetvis köpte jag två till. Det sista man behöver kan nämligen visa sig vara det första man behöver om man inte ser upp.
Vansinnigt fina. En av dem ska upp på min veranda. Till höger skymtar också en pepparkaksgris i modell större.
Jag längtar redan tills nästa jul när hela hallen nere och trapphuset uppe är färdigrenoverat. För då ska jag julpynta där också. Det är just nu en blind fläck på pyntkartan och en som förtjänar att föräras med glimrande stjärnor, kitschiga bonader och hiskeliga porslinstomtar med famnen full av hyacinter. Ja ni fattar.
Jag gjorde också lite klädfynd. Som den här gröna manchesterjackan. Ibland är jag en sådan idiot bara. Stod och klämde på den inne på Kupan och tänkte ”Den här har jag väl ingen användning för – det ju dunjackeväder?”. Som att det aldrig skulle bli varmt igen i framtiden och en sådan här jacka inte är exakt vad jag letat efter länge?
Sedan såg min syrra den och köpte den mitt framför näsan på mig istället. Surt sa räven. Men snäll som hon är gav hon den till mig någon dag senare eftersom den är ”mer Clara än Anna”. Är SÅ glad för denna fina jacka för 60 kronor.
Köpte en pennkjol också. Hemsydd i något som ser ut som gardintyg. Utsökt. Har letat efter en roligt mönstrad pennkjol länge utan resultat. Om jag inte minns fel kostade den 40 kronor.
Slutligen fann jag denna ankelånga blå klänning med blommönster. Den var jag tvungen att ha eftersom att det stod mitt namn på den. Bokstavligt talat alltså. Clara & Co i nackettiketten.
Jag la dessutom beslag på mer textilier än vad som är hälsosamt. Men det är verkligen textilierna det står och faller med när man inreder i gammal stil. Moderna tyger saknar den kvalité, tyngd och själ som gamla besitter. I bakgrunden en virkad gardinkappa. Och i förgrunden det mest fantastiska blankmanglade linnedraperi. Helt OTROLIGT hantverk som min syster fyndade för en billig peng i Alingsås. Den ska jag hitta en hedersplats till.
Eftersom jag byter tapet i det blå vardagsrummet till en tapet mer kompatibel med färgen rött så har jag gått loss. Både på jultyger…
men också gamla möbeltyger som eventuellt ska få pryda stolsitsarna runt matbordet. Den här randiga ullhistorian tror jag kommer passa perfekt på kökssoffan.
Och spana in de röda gardinerna (kan de vara från tidigt femtiotal?) dem ska jag hitta en särskilt fin plats för. Betalade 30 kronor per längd tror jag.
Slutligen kunde jag inte låta bli dessa två godbitar med klassiska motiven Grindslanten av August Malmström och Andakt Bengt Nordenberg. Enorma ramar varav en kom med belysning. För 125 kronor styck. Dessa är nu stommen i min nya tavelvägg som jag blev inspirerad till och nämnde i det här blogginlägget.
Eftersom jag samlar på gamla gruppfotografier på yrkesmänniskor (alltifrån läkare och sjuksköterskor till fabriksarbetare och rallare) så kunde jag inte låta det här stora fotot från KFUMs Nationalkonferens i Stockholm 1927. Ja, jag vet. Det är en smal samlarnisch men någon ska ju ha den också.
Så. Det var mina fynd det. Och då har jag inte ens visat det helt enorma fynd jag gjorde (det är alltså högre än mina 178 cm över jorden) som knappt gick in i bilen. Ska fota det så snart det funnit sin plats här hemma.
49 svar
Säg till när du tröttnar på Grindslanten, jag köper den direkt! :-))
Önskar att jag kunde få en timme på loppis med dig. Se allt med lite andra ögon och komma hem med en massa ljuvligheter.
Alla de tallrikar, assietter och liknande porslin du köper på loppis, handdiskar du dem?
Men åh så fina burkar till mannagryn osv! Jag har själv samlat på mig ett par olika plåtburkar med olika ”tryck” från äldre släktingar och det finns inte något som är mysigare än att fylla på dem när jag varit och handlat 🙂
Jag hoppas att du får en fortsatt fin helg!
Vilka loppisar är det Anna fyndar mest i i Alingsås och Borås? Har torp i trakten och älskar second hand😍😍.
Har du sett vilket högt andrahandsvärde det är på era miss clarity-klänningar? Jag tänkte köpa en från sellpy men kostade kring 600 kr (!!!) så blev inget. Kul ju! 🙂
Så fina grejer!! Särskilt den klänningen som det stod Clara i. Jag tyckte att typsnittet i klänningen liknade Jakobs Clara-tatuering lite 🙂
Hej Clara! Vilka fina fynd och så mycket ”du” i dom. Inte för att jag känner dig men följer dig på Insta. Du har ett härligt hem där hemtrevnaden råder. Bra svarat beträffande relationen med maken, det så det ska vara. Ha det bäst! ❤️
Exakt likadana paket med knäckformar hittade jag flera paket av efter min farmor. Varför hon sparat dem var för mig en gåta men fina är de o pryder sin plats på nostalgihyllan (ihop med kokböcker från 30 talet 😊)
”Det sista man behöver kan nämligen visa sig vara det första man behöver om man inte ser upp.” Herregud, DET ska jag brodera på en bonad, hänga upp på väggen och peka på med viktig min varje gång min man ifrågasätter om vi verkligen behöver mer retroporslin från Rörstrand 😂
Vän av ordningen vill påpeka att knäckformar även nu är gjorda av papper. Ischokladformar däremot är gjorda av aluminium.
För övrigt har jag precis köpt min fjärde kakspruta eftersom jag inte använt mina tre tidigare inköpta. Men asken är så vacker.
”Det sista du behöver kan visa sig vara det första du behöver…” hahaha jag skrattade HÖGT!
Läste Grindslakten och tänkte att det var verkligen en grej att dölja i mängden av många andra tavlor. Mina föräldrar hade van Goghs Potatisätarna i barnrummet och det var ju traumatiskt.
Älskar din autocorrect 😂😂
Vill hemskt gärna läsa ett inlägg om din smala fotografisamling!
Kan du snälla berätta om skålarna med stjärnkant har någon märkning? 25 år gamla minnen väcktes till liv – vi åt tresmaks big pack ur sådana skålar hos farmor och farfar. Behöver dom i mitt liv igen.
Grindslanten, den tavlan hade min dagmamma jag brukade alltid titta på den tavlan och bli ledsen. Eftersom jag alltid varit empatiskt lagd ville jag så gärna att någon skulle hjälpa dessa barn. Antar att den berör på olika sätt. Helt underbara loppisfynd i alla fall. 🙂
Så det är ditt fel Clara att jag och min kompis inte gjorde så många fynd då vi gjorde en runda på exakt samma ställen på onsdag eftermiddag… Skojar förstås. Kul att du varit där!
Makalöst vackra saker du hittat. Man behöver åka rätt många mil i bil för att hitta de rätta loppisarna. Har slutat gå på stans loppisar då priserna är helt fel för mej och svårt hitta gobitar. Pst, en fråga: Använder du skadade emaljprylar i matlagningen? Förr då det var vanligt med emalj sa man att det fälldes ut bly? där emaljen saknades.
Som fd boendes i Stockholm har jag funderat mycket på det här med andra hand och prissättning. Att tex handla på Myrorna där var ju rena tokeriet många gånger. Ibland sålde de saker med prislappar på men till ett högre pris. Ett H&M-linne kunde kosta 100 kr istället för ursprungsbutikens 50 kr, tex. och gamla pokalglas från IKEA samma summa som helt nya.
Älskar även jag att fynda billigt men samtidigt är ju min vinst ibland någon annans förlust? Dyrare saker ger ju mer klirr i kassan för välgörenhet samtidigt som lägre priser möjliggör för fler att handla nödvändiga saker. Å andra sidan kanske vissa saker inte säljs alls om priset sätts för högt. Hur tänker ni andra här?
Äldre saker måste få värderas även i pengar, tänker jag. Och samtidigt blir man ju så glad när man gör ett riktigt kap och arg när loppisar bara lockar medelklassen/rika eftersom prylarna är så galet dyra.
Det är som med anlitande av hantverkare; det är rimligt att ge rimligt betalt. För billigt kostar i något annat led.
Jamen ja. Äntligen. Precis så. Jag är uppvuxen på loppisar och antikvariat och vi drog iväg på inköpsrundor jämt som barn.
Men som vuxen?
Ljusstake i mässing 225 kr…hade gärna haft fem.
Plastlampa från Ikea 75 kr. Jättefin men väldigt smutsig mockajacka 600 kr och till de måste en kemtvätt läggas till så det blir ju runt 1000 lappen. Gamla numer av Hänt Extra för 10 kr tidningen. Gamla kökshanddukar för 100 kr st.
Senast jag blev förälskad på loppis var i en brevpress. En sån där stor vacker kula med mönster i kulan. Oerhört vacker. Men den hade en gravyr som gjorde den mycket mindre värd då det stod Bengt 50 år på den. Priset? 450 kr.
Så jag är så avundsjuk (men inte att förväxla med missunnsam) på er som lyckas fynda.
Tack för din kommentar. Förstår precis.
HAHAHA ”Bengt 50 år” 😀 Ja det vill man ju köpa för 450 kr….
Dessutom behöver man ibland andra resurser såsom bil för att åka runt och hitta de bästa fynden. De som behöver handla begagnat allra mest sorteras ju lätt ut även där.
Wow vilka fynd! Den blå djupa tallriken hade mina morföräldrar som efterrättsskålar. Tänker på inlagda päron när jag ser den.
Jag bor nära Alingsås och second handen Vinden är ju helt fantastisk. Hus till hus är ju också bra, men rätt dyr. Men är det någon mer jag har missat? Hade helt missat att jag bor vid Sveriges bästa second handstad!
Jag vill också ha en Alingsåsguide! 😊 Växte upp i Alingsås och att rota på Vinden på onsdagar och lördagar var ett givet nöje, alltid hittade man nåt kul.
Helt UNDERBARA fynd! Blir så glad av dina bilder och inlägg! TACK!
Så kul att se dina fynd! Loppisfynd är så individuellt, jag skulle köpt få av grejerna du valt och ändå är det så härligt att se vad som blir en skatt för någon annan.
Förbjuden vackert.
Underbara fynd! Och måste även inflika att du skriver otroligt bra. Vackert, nyanserat och med humor. Men så är du ju en erfaren skribent!
Jag håller med!
Hur reagerar era partners när ni handlar med massa saker från loppisar? Det är ju väldigt mycket tingeltangel som många män inte gillar. Eller de kanske inte bryr sig om inredning iofs?
Skulle jag och min man flytta ihop skulle det bli intressant eftersom vi i grunden har rätt olika stil- och inredningssmak. Han brukar gilla min när han vant sig vid respektive sak 🙂
Min farbror träffade sin dam och flyttade in i hennes hus. Där fick han ett eget rum där han kunde gå loss med sin stil 😀
Min mann sier med et smil at min hobby er billigere enn hans (han er interessert i motorsykler). Siden kan det bli en liten frustrasjon for alle som bor her, inkludert meg selv, før alle nye/gamle ting har fått en plass. Jeg er av dem som kan bli sliten av de fleste butikker, mens bruktbutikker vekker nysgjerrighet og glede. Denne livsstilen innebærer også god sirkulasjon, jeg har alltid en pose med ting som skal videre til gjenbruk.
Hilsen og alt godt fra @dagensbruktfunn
Jag handlar inte så mkt och om jag gör det, är det en för en. Alltså en in, en ut (oftast åker det till Erikshjälpen e.d.). Så man kan säga, att jag hyr saker för en billig peng🙂
Nämen min man tycker väl att det är onödiga prylar jag köper, men sen hör jag honom säga till sina kompisar eller föräldrar när de är på besök, att typ ”och den här fina grejer har hon hittat också, jag fattar inte hur hon gör, så fina saker” 😄
Jag är ju inte livegen utan spenderar mina pengar som jag vill. Jakob säger aldrig någonting – det är inte så vår relation ser ut. Och jag ifrågasätter heller inte när han köper något för sina pengar – som ännu ett träningsredskap. Har man levt ihop sedan man var tonåringar så måste man ge varandra mycket frihet och utrymme att tänka och handla fritt 😊
Jag håller med dig om vikten av att ge varandra utrymme att handla fritt, men problem kan ju uppstå när BÅDA vill göra avtryck (olika dessutom) i hemmet och inredningen… Så är det för mig och min man; vi har just köpt hus och jag har en tydlig bild av hur jag vill inreda och skapa en harmonisk enhet av det. Men min man hävdar att det inte är min ensak att utforma hela inredningen efter eget tycke och smak, och förväntar sig bla att två (i mitt tycke anskrämliga!) stora tavlor han hade innan vi flyttade ihop ska beredas plats på väggarna.
Jag har svårt att hitta hållbara motargument (det är ju de facto hans hem också), så jag skulle mkt tacksamt ta emot sådana.
Ponera att Jacob köper hem ett gäng kulörta polyesterkuddar och tillhörande tavlor från säg Rusta, skulle du då fortfarande säga att var och en disponerar sina pengar efter eget tycke och smak..?
(Obs! inte sagt för att provocera på ngt sätt, jag är som sagt på jakt efter argument som talar för min sak ☺️)
Men gud vilket spännande ämne! Jag älskar stilen goth och vårt hem ser ungefär ut som hos familjen Addams och tanken slog mig precis om min man skulle komma hem med något vitt, blommigt eller så och säga DET HÄR MÅSTE STÅ FRAMME 🙈 vi har dock varit tillsammans sedan vi var 16 och är 33 nu så han visste ju vilken halloweengalning han gifte sig med och jag tror att min smak på inredning helt enkelt smittade av sig 😎 kanske samma för Clara och hennes man.
Jag tolkade inte frågan att den handlade om pengar, utan om folks respektive har synpunkter på inredningen eller inte. Inredningen är ju något alla i bostaden ser och förhoppningsvis trivs med. Jag älskar loppisar och handlar mycket och min man har inga synpunkter på ”småpryttlar”. Jag skulle dock aldrig köpa en möbel, en stor tavla, någon statement-lampa eller något annat som så att säga dominerar inredningen utan att rådfråga honom. Det är ju liksom hans hem också och jag vill att han också ska trivas med det han ser och lever i. Och det var det Solonas fråga syftade på om jag tolkar det rätt.
Helt rätt clara 👍sunt och klokt ….
Bara det ämnet är värt ett eget blogginlägg, undrar om det inte berörts förut?
du berättat någon gång att Jakob sa att det är Claras karaffer som betalar för köket (eller nåt liknande, kommer inte ihåg exakt) och det var så himla fint sätt att se på det!!!
Men samtidigt känner jag igen mig i Solonas kommentar. Jag själv smyger in loppisfyndade grejer i skåpen när resten av familjen inte ser. Känns så tråkigt att behöva göra det men samtidigt kommer jag på mig själv med att bli irriterad när maken kommer hem med nya kläder som jag tycker känns onödiga. Nej, skärpning på mig känner jag nu när jag skriver detta. Han får köpa vad han vill och jag får köpa vad jag vill!
Gruppfotot är underbart! Kolla upp August Sanders fotografier av yrkesmänniskor, visserligen porträtterar han dem en och en men ändå:-)
Herreminje, jag har oroat mig för sin brist på karaffer (jag brukar förfärad se på dina bilder och se att det är en enorm avsaknad av just karaffer) men nu kan jag pusta ut. Bra att du hittade en till! Karaffbrist är värre än kaffebrist, som det gamla ordstävet lyder.
Vill bara påpeka att det heter ”Kanna”. Karaff brukar man kalla ett kärl av glas eller kristall utan handtag, en sån där man har vin, vatten eller likör i.🤓 mvh Språkpolisen
Efter att vi nu har fått ordning på en hylla i köket så ställde jag upp vårt hushålls alla sju karaffer till beskådande. Min make ojade sig och sa att de var så många. Jag visade då ditt karaffinlägg, och han konstaterade att vi låg lite efter dig. Det tolkade jag som att det är ok att hämta hem fler karaffer om kärlek och behov uppstår.
❤ Helt rätt tolkning!
Vilka fynd, gratulerar!
Men den bästa tesilen är väl ändå bombillan. ^^
Den handvirkade gardin kappan påminner om en duk som många virkade på 80-talet. Tror att förlagan fanns på verket ” Julafton ” av Carl Larsson.
Många fina fynd du gjorde på resan.
Om du någon gång rör dig ner i Småland så tror jag du skulle uppskatta Kafé de luxe, Villa & trädgård de luxe, för att inte tala om Herrgård de luxe. Känns som om ägarna till dessa pärlor har ett inredningstänkande som tangerar ditt.
Bara ett tips.
Men gudars så mycket fint! Där jag bor finns det en toppenloppis som under pandemin började köra med tidsbokning – man får alltså HELA loppisen för sig själv i en timma. På torsdag har jag bokat tid och nu fick jag råg i ryggen att trotsa de trista ”vad-ska-vi-med-en-till-sån-där-pappersgrej-till”-tongångarna som råder i mitt hushåll. Vad betyder ens ”för många bonader”? Jag fattar då int.
Grattis till fynden!
Haha underbart 🙌 heja dig! Att säga att man kan ha för många pappersbonader är ju som att hävda att man kan bli FÖR glad. Trams dvs.