Nu när jag håller på att återhämta mig från operationen spenderar jag lite extra mycket tid på sociala medier. Särskilt instagram. Och jag har så många tankar om denna plattform – helt osorterade – som jag känner att jag behöver få ur mig här.
Jag har nämligen insett att jag knappt kollar på majoriteten av de konton jag följer på instagram. Inte i det fasta flödet i alla fall. Jag går istället direkt in på de konton tillhörande folk jag känner privat. Av de 350 konton jag följer får jag faktiskt bara se 30-40 av dem och då mest på stories. Och jag har upptäckt att den plats jag fastnar i på instagram är utforska-flödet. Där får jag kvittot på vad jag VERKLIGEN fängslas av och det är inte vidare vackert. Där är det Kardashian-memes, hårturorials och konton som repostar bilder på 90-talskändisar. Plus skönhetsoperationer i massor och urlöjliga tiktoks. Men inga av dessa poster kommer från konton jag någonsin skulle välja att följa. Nej det är inte alls den typ av konton jag vill läsa på IG. Ändå ägnar jag massa tid åt dem.
Jag funderar jättemycket på min egen relation till instagram eftersom den blivit ett allt viktigare inkomstben – samtidigt som jag tycker att instagram kan vara ganska tråkigt. Eller stories är jätteroligt. Att filma och posta i stunden och få respons av alla tittare är jätteroligt. Men det fasta flödet är inte så kul. Själva formatet känns ofta begränsande samtidigt som det tar en väldig energi av mig som kreatör. Att dag efter dag producera material som sedan bara försvinner ner i en scroll. Till skillnad från bloggen där mitt material arbetar för mig i åratal efter att jag skapat det. Julen och påsken blir till puffar på bloggen nästa år igen. Jag återpublicerar guider och diy-tips på min officiella facebooksida, och bryter ut valda stycken och använder till instagraminlägg. Bilderna kan plockas ut och användas till nya inlägg om helt andra ämnen och läsarkommentarerna kan användas för att skapa nya texter med fördjupning i olika frågor. Folk hittar och upptäcker min blogg efter att ha trillat in via ett receptsök, en länkning på facebook, en bild på pinterest eller när de bildgooglat typ pelargoner. Allt mitt material finns sökbart och tillgängligt och arbetar för mig.
Instagram är mitt lilla pörte på lånad mark. Jag kan bara hålla tummarna för att instagram inte kommer och mejar ner det
Jag tänker på bloggen som mitt slott och mina ägor – här är jag drottning och bestämmer. Men instagram är mitt lilla pörte som står på lånad mark och och där jag bara får hålla tummarna för att instagram inte kommer och skruvar om algoritmerna och mejar ner stugan till grunden.
Som kreatör är det också ganska psykande med instagram eftersom det blir så tydligt att man inte har något reellt, bestående värde. På bloggen så får jag ju ibland en sur kommentar av typen “nä, nu slutar jag följa dig” och då är det verkligen menat som ett statement. Men på instagram är det ju vardag. Folk följer hit och dit och varje gång man postar något så tappar man följare (även om man förhoppningsvis vinner några fler). Men vad gör det med en som kreatör när man vet att varje inlägg är spiken i kistan för en följare?
Eftersom statistiken är så extremt bra och tydlig på instagram är det så lätt att upptäcka vad som funkar och inte. Det gör att alla kreatörer börjar snegla på vad som funkat tidigare och sedan bara publicerar fler och fler inlägg som liknar deras gamla hits. Som en artist som försöker återskapa sin första listetta men med små variationer. Vilken verkshöjd kan komma av det beteendet i längden? Inte blir man kreativt i alla fall. Och absolut – jag kan se vilka inlägg som får flest kommentarer på bloggen och vad som driver flest trafik – men jag skulle ändå säga att det är alla inlägg där emellan som verkligen utgör bloggens själ. De är inte oviktiga bara för att de får färre kommentarer och mindre interaktion. Men den sortens tänk premierar inte instagram.
Och vad är det för konstig föreställning om att man hela tiden ska växa på instagram? Såklart vill jag att bloggen ska bli större men där har jag ett perspektiv på kanske tio år. På instagram finns kravet att växa varje vecka eftersom instagram gillar konton som växer och ger dem ännu mer exponering. Egentligen behöver jag inte få en enda följare till. Med mina 154 000 läsare kan jag vara nöjd för all framtid. Ändå påminner statistiken mig om att jag hela tiden borde växa. Jag vet till exempel att jag borde börja skriva på engelska för att kunna nå ut till fler potentiella läsare. Men min engelska är haltande och stolpig medan mitt eget språk rinner lätt. Är jag skyldig att försöka göra kontot större? Till vilken nytta då? Många av de som sitter på pengarna för att köpa sponsrade samarbeten vill fokusera på instagram trots att det är så mycket lättare för mig som kreatör att göra bra och givande samarbeten på bloggen.
På bloggen finns dessutom utrymme för mig att posta fula bilder – eller göra bildlösa inlägg. Eller skriva om konstiga och specifika ämnen likväl som breda och populära. Folk ser på bloggen som en blandning – en godispåse med lite salt, sött och surt. Medan man på instagram bedöms på sin senaste post. Att skapa den där härliga blandningen är svårt för att inte säga omöjligt eftersom man bara är en enda godisbit i den stora säck med godis som folk konsumerar dagligen.
En gång var inspirerande bilder en bristvara – idag går det snarare inflation i vackra hem och trädgårdar
När jag började blogga var vackra bilder en bristvara. Idag går det snarare inflation i vackra hem och trädgårdar och folk som kan ta bra bilder. Och efter en lång period av att följa allt proffsiga konton tror jag att det finns en mättnad. Vem ska man då följa? Jag tror att text blir allt viktigare. Det känns som captions blivit längre och längre senaste åren och många uttrycker sig poetiskt och vackert. Men är man inte jättebra på att skriva så föredrar jag fortfarande en kort och snärtig caption. Gärna lite humor! Instagram kan vara väldigt humorbefriat, tyvärr. Men jag längtar allt mer efter att bli underhållen. Strunt samma om det är lite fult.
Stories är det format jag själv gillar mest eftersom det ger mig möjligheten att vara kort, kärnfull och verbal! Det erbjuder ju något som min blogg inte erbjuder – rörlig bild och att prata in i kameran direkt till följaren. För mig som är van vid att kunna bre ut texten i en blogg känns instagrams fasta flöde oftast bara som en sämre version av mina blogginlägg. Bara det faktum att en text som den här inte ens skulle gå att publicera på IG. Jag funderar mycket på vad jag ska använda mitt instagramflöde till och har landat i att jag vill skriva om sånt som är viktigt. Mycket fokus på hälsa, utmattning, återhämtning och hur man kan ta hand om sig själv i den här världen. På det sätter kanske man som följare kan få något som ger lite mättnad när man tuggar på just min bit i godispåsen.
Kreatörer gör allt mer av sånt som deras följare inte gillar – men som algoritmerna älskar
Jag tänker också på att instagrams algoritmer ofta sabbar upplevelsen för följare. Som att jag själv mest lägger tid på att titta på Kardashian-memes som jag egentligen avskyr. Eller att kreatörer för att växa tvingas ta till knep som följarna avskyr. Många irriterar sig till exempel på profiler som hela tiden håller på och tipsar om varandras konton. Och det kan jag hålla med om – men länkningar är ju ett väldigt effektivt sätt att växa genom instagrams algoritmer så jag kan förstå varför man gör det. Själv får jag väldigt många repostningar av mitt material via stories. Det gör mig jätteglad att folk vill sprida mina inlägg och det är dessutom bra för min trafik. Och jag vill i min tur reposta den posten i mina stories som ett tack. Särskilt eftersom jag vet att min repost också är värdefull för den personens – sett ur algoritmernas synvinkel. Samtidigt gör repostandet mina läsare irriterade. “Sluta reposta allt beröm och alla delningar du får – det känns bara skrytig och är helt ointressant för mig som följare”. Som läsare förstår man inte alltid bevekelsegrunderna bakom influencerns beslut och blir bara irriterad. Och när en plattforms algoritmer “tvingar” kreatörerna att göra sånt som deras följare inte gilla men som gör algoritmerna glada. Ja då är det ju något som är lite skevt.
Nu är jag ju en inbiten bloggare så jag är väldigt partisk. Men jag älskar verkligen bloggen som format. Här behöver jag inte tänka så mycket på statistik. Jag skriver om vad jag vill och tipsar om vad jag har lust med och varje post, bild, text och kommentar bygger tillsammans den här plattformen starkare, tryggare, bättre och roligare i längden. Det känns skönt. Men trots att jag nu neggat instagram ÄR det ju en plattform jag bryr mig om. Jag vet bara inte riktigt hur jag ska förhålla mig till den.
Ja det var mina väldigt spridda tankar om instagram som plattform. Vad tänker du? Är du en instagramanvändare? En doldis som bara följer men aldrig skriver? Eller person som försöker få ditt eget konto att växa? Det vore intressant att höra vad du tänker om instagram och hur du förhåller dig till plattformen – idag och ifall det förändrats mot förut?
102 svar
Jag har en fråga jag undrat väldigt länge. Varför repostar du och många andra så mycket? Det är supersupertråkigt. Typ tio poster på folk som hyllar ett av dina blogginlägg. Den typen av instagrammande känns så konstig tycker jag. Ingen, absolut ingen bryr sig väl om det eller tycker det är intressant innehåll? Följer man dig har man ju redan läst inlägget. Älskar din blogg och dina inlägg är alltid så tänkvärda och bra!
Jag det var ju precis den frågan jag besvarade i inlägget här nere. Läste du inte? 🙂
Nej och nu skäms jag för jag läste bara halva inlägget. Nu läser jag klart. Förlåt!
Haha, det är lugnt. Började fundera på om jag hade skrivit väldigt otydligt eller så
Nu fattar jag mer varför man repostar. Förstår att man vill göra det som tack och hade själv blivit glad. Men nej det är ju inte så intressant för alla oss som slaviskt läser alla dina inlägg. Jag skärmdumpar ofta ditt flöde och skickar till mina syrror. Senast det där om att det kommer fler jular och födelsedagar om man inte orkar ett år, det var så tröstande. Tycker du har bra balans till blogg och inlägg på IG. Skickar och hänvisar ofta till inlägg i din blogg också. Tycker instagram tar för mycket av min tid men kan ändå inte sluta. Hamnar precis som du oftast på sånt jag bara följer i smyg och inte vill stå för. Löjligt när jag tänker efter.
På tal om märkliga saker man får upp i utforskaflödet; mitt flöde svämmas över av utländska gender reviels. Jag är så ointresserad av detta, ändå varje dag. Och hår tutorials.
Bloggen är bäst, håller i längden, och din har hållit allra längst för mig. Tack för det, härligt att följa. Sluta aldrig.
Jaaa herregud, Claras lät väl väldigt sunt jämfört med vad jag själv tydligen vill följa…… Jag hade en lång period när jag bara hade hamnat i en loop av döda barn (som man skulle be för). Och svårt sjuka barn.
Nu har det övergått fanteorier om Harry Potterkataktärernas framtida liv . Samt ryska barn i extreeeemt retuscherade bilder som poserar med vilda djur eller i lite för vuxna poser. Amerikanska ultrakonservativa mångbarnsfamiljer som förepråkar att man ska klä sig i klänning och huckle är också ett ständigt tema.
Jag har bara vägrat instagram. Har inget konto och har aldrig haft det. Orkar inte mentalt med mer scroll och ännu fler sekund-bilder av skryt, skam, chock, frukostar, fötter på solig strand och jämförelse.
Enda gången det är lite trist, är när a) roliga tävlingar bara finns på insta och b) när bloggare jag följt i många år plötsligt flyttar hela sitt skrivande till insta.
Jag älskar din blogg! Det är min dagliga läsning och jag blir så glad av kloka tankar, input om barnen (har 3 killar 13,10 och 9 månader), träning fast kroppen varit lite av en svikare efter barn 3, ja till och med loppis och pelargonerna gillar jag! Även fast jag aldrig i livet orkar befatta mig med blommor som måste planteras om hit och dit och är så rädd för vägglöss att jag inte vågar köpa något som inte kan tvättas 90 grader…
Men du har helt rätt i att det är helheten som gör det så roligt! Jag hoppas du fortsätter blogga läääänge än. Du gör ett fantastiskt jobb!
Å jag kunde inte sagt det bättre själv! Håller med i varje ord
Magnus Malm skrev i tidningen dagen igår om FB och sociala medier. Läsvärt.
Jag håller med om allt du skriver, så mycket! Nu har jag inte något särskilt stort instagramkonto, och jag har aldrig haft en stor blogg, men jag saknar faktiskt bloggformatet och tänker allt oftare på att byta. Åtminstone skapa en blogg och börja fokusera på den … Framför allt tänker jag på det där med att vara på lånad mark, att behöva anpassa sig till Instagrams algoritmer och format, och känslan av att de när som helst skulle kunna ta ned mitt innehåll. Jag håller på och bygger upp en verksamhet av mitt hantverk, och det känns så utsatt på Instagram. Samtidigt känns det ju som att man hamnar helt utanför om man INTE finns där.
Sedan är det detta med texterna. Jag är en av dem som älskar både att skriva och att läsa långa, lite mer djuplodande texter. Nå, liksom du gillar jag det enkla, korta, kärnfulla också. Men att faktiskt få fokusera på texten … Det kan jag sakna.
Din Instagram och din blogg, och dina reflektioner kring dem båda, är faktiskt en av de företeelser som varje dag får min övertygelse om att jag vill starta blogg igen att växa. Det är kanske dags?
Börja blogga, Cecilia! Jag hade gärna läst dina texter. När du skrivit ditt första inlägg kan du la gå in hos mig och lämna en kommentar så jag hittar dig?
Jag har inte IG. Tittar ibland ändå på 4 konton som även har blogg som jag läser. Men vill inte ha ngt konto på IG då jag begränsar sociala medier för jag mår inte bra av för mycket av det. Så jag föredrar helt klart bloggen. Det är lugnare på ngt vis. Brukar bli en mysig stund att läsa ett längre inlägg och ibland får jag inspiration eller ngt att fundera på. Jag är ambivalent till hela grejen med sociala medier och den digitala världen. En vän sa att de gör oss mer narcisistiska. Jag tänker också kring hjärnan hur den påverkas. Har nu börjat med papperskalender på väggen hemma och bytt till en old school mobiltelefon utan internet. Jag växte upp under 80- och 90-talet och kan sakna det lite lugnare analoga livet med mycket ställtid och väntande.
Så sant. Är väldigt sugen på att göra åtgärder för att återgå mer till 90/00 talet med mindre telefontid. Vore givande! Dock kommer jag alltid hålla fast vid denna blogg som nattlektyr! Sviker mig aldrig och gör det aldrig svårt att sova
Jag med! Tänkt på detta i flera år. Har samtidigt förstått att det i dag är nästan omöjligt att helt slippa telefonen: bank-ID osv. Jag hade ngt fel på min sms-funktion i några veckor för ngt halvår sedan – och bara DET var besvärligt! Sms-bekräftelser för ditten och datten, tandläkare, vårdcentral osv – redan med EN funktion borta var det SÅ mycket svårare att hålla koll … Vi är så insyltade i det digitala livet, jag vill också komma bort.
Du sätter fingret på flera saker jag tänkt på. Som att man sitter och scrollar igenom skräp man egentligen inte vill se men inte får se det man vill. Klickar man en gång på nåt av nyfikenhet bombarderas man sen!
Jag som har ett litet konto har också märkt hur enormt lite man syns nu. Mitt följarantal har gradvis ökat litegrann över tid, men jag når ut till färre och färre. Tidigare kunde man synas hyfsat även som litet konto, nu får jag slösa mycket tid på att interagera med andra konton “bara för att” om jag vill ha minsta chans att synas, istället för att interagera för att de intresserar mig. Och det är synd för formatet passar mig rätt bra som huvudsakligen gillar att skapa bilder.
Jag föredrar helt klart bloggar och det är samma med min blogg. Föredrar den framför instagram men jag har fler följare på instagram än vad jag har unika besökare. Men jag vet inte riktigt hur jag ska tänka kring det. Alltså jag menar räckvidd på instagram kontra unika besökare på bloggen. Stories tycker jag är kul dock. Det behöver inte vara perfekt, kan vara lite hejsan hoppsan medan jag med själva flödet känner mer behov av att det ändå ska finnas någon sorts röd tråd.
Jag håller med – men även om du har fler följare på din instagram än din blogg kan man nog räkna med att det är mer kvalitet i de som väljer bloggen: De klickar aktivt in på just dig och läser i den ordning du postar. Bara det är ju en enorm skillnad från instagram
Så har jag inte sett på saken, det kan jag hålla med om. Flödet på instagram blir ju som det blir. Flera av de konton som jag följer kommer aldrig upp över huvudet taget så de missar jag om jag inte aktivt söker på dom. Bloggen måste man aktivt välja. Tack för svaret på min kommentar.
Till F: Fulfint var en bra beskrivning. Just så är det ju! Vi är människor är ju inte perfekta.
Just som du skriver – att stories kan vara lite hejsan-hoppsan – är Instagram för mig. Bryr mig knappt om det fasta flödet, som ofta strävar efter en otroligt skev perfektionism, men uppskattar ”verkligheten” i stories. Älskar att det är mänskligt och avskalat och…fult. Fast ändå fint. Vill se verklig ful/fin mänsklighet pga är urless på det piffiga och tillfixade.
Blogg är mer magasin. Läser det pga kvalitet och det har helt andra förutsättningar än insta.
Så intressanta funderingar!
Jag är en periodare på instagram. Jag har en del följare på några konton, men jag orkar bara med hela IG-grejen när jag mår bra. Mår jag dåligt blir det ingenting från mig; då känns det så himla oviktigt jämfört med annat i livet.
Nu på slutet har jag också blivit ganska irriterad på att jag nästan bara får upp konton jag ‘borde’ följa för att de ‘påminner’ om de jag redan följer.😒 Jag skulle hellre se de konton jag faktiskt har VALT att följa kommer upp i mitt flöde🙄. Men det ligger väl någon marknadsstrategi bakom det som jag inte fattar och som bara gör mig irriterad😠.
Som sagt, ibland orkar jag inte med IG och jag själv kommer alltid föredra bloggar, vilket nog beror på att jag föredrar text framför bilder. Och jag är glad att du inte skriver på engelska där; Underbara Clara är underbar nog på svenska i min värld🥰❣
Jag håller verkligen med! Får också bara upp massa konton som rekomenderas – trots att jag inte ens får se de jag själv har valt. Men jag tror att det här med att man blir tipsad om andra konton är för att instagram märker att kontons följarantal växer allt långsammare och eftersom tillväxt är så motiverande för kreatörerna försöker de förmå oss att följa fler konton så att vi som kreatörer ska fortsätta posta och fler kreatörer ska tillkomma. Eller så har jag tänkt i alla fall. Men kanske är min analys skev
intressant inlägg Clara som alltid. jag var en riktig instagram nörd ett tag, ville få följare på mitt torps sida, men efter utmattning så kände jag att jag måste få bort det. jag har försökt igen när jag mådde bättre men jag hamnar direkt i olika kaninhål av odling exempelvis. och tillslut så blir jag stressad över att jag måste hinna med att se alla storys när man följer många. idag har jag varit utan instagram i ett år helt och hållet och det funkar men känner att jag saknar det ibland. skulle vara så kul att se dina storys. men jag känner att jag får min dos av dig genom bloggen.
hur känner du för Youtube? det skulle jag älska om du gjorde lite filmer att se.
Jag fattar precis. Jag håller helt med dig. Jag har funderat mycket på youtube och är nyfiken på det formatet samtidigt som det känns som att mina läsare inte riktigt är youtube-kompatibla. Jag är rädd att elda för kråkorna om jag skulle satsa stort där. Så tills vidare försöker jag satsa på rörligt på instagram
Som oombedd talesperson för hela din läsarskara vill jag bara säga detta: vi hänger med dig dit du går, Clara. Säger du åt oss att följa med till youtube, då är vi med. Lovar.
Svar nej. Jag undviker allt rörligt material. Läser allt Clara postar på bloggen och följer på Insta. Men nej, jag skulle sannolikt inte se ett enda youtube-klipp. Helt ointresserad.
Jag håller med Elin. Jag brukade läsa Jonna Jintons underbara blogg, men sedan hon har gått över till Youtube har jag inte sett ett enda klipp. Har inte ro att titta på en massa klipp; läser MYCKET hellre!
Samma här, ang. både Youtube och Jonna Jinton. Inte Youtube för min del.
Det enda jag orkar se på Youtube är hälsopoddar och vetenskapliga intervjuer och presentationer med Dr Chatterjee, Andrew Huberman och Mark Hyman. Vilket beror på att jag tycker ännu sämre om att bara lyssna (de finns också som poddar på Spotify) än om att lyssna och titta.
Det var länge som jag tom vägrade se Instastories 😆😆
Håller också med Elin (och Annie). Helt tappat intresset för Jonna sen hon gick över från blogg till Youtube. Nu kan man ju typ inte ens läsa tidningar online utan att de ska bestå av rörlig bild. Låt oss bara få läsa, liksom. Så tacksam att den här bloggen finns kvar.
Det håller jag inte med om. Gillar inte youtubekonceptet. Jag är och förblir bloggtrogen.
Jag menar alltså inte att Clara borde sluta blogga, utan det var apropå instagram. Hellre rörligt material på youtube (som ju också lätt kan inkorporeras i bloggen) än på instagram. Självklart är bloggen själ och hjärta och kärna.
(Men vi behöver såklart inte hålla med varandra. 😊)
Nej jag är inte youtubekompatibel. Blev så besviken när Jonna Jinton övergav (nästan) bloggandet för att i princip bara vlogga på engelska och de få blogginlägg som kommer ut är också på engelska. Det intresserar mig inte, föredrar det skrivna ordet. Jag har heller inte x antal timmar att lägga på människors videobloggar.
Jag tycker det är roligt när du gör kortare filmsnuttar på bloggen. Tror du gjort en när du snurrade bullar. Sånna små grejer importerade till bloggen skulle jag kunna uppskatta. Men inte långa youtube-filmer.
Gillade Instagram förr, inte så mycket längre… tycker det blev förstört efter förändringarna som gjordes. Upplever som du att det dyker upp väldigt mycket skit när man söker. ( även om du inte uttryckte dig så 😆) Synd, för det som var roligt att scrolla runt i förr är mest stressande och trist nu.
Jag hade Instagram ett kort tag för några år sedan. Det var en vän som tipsade och helt plötsligt fick jag se foton på flera vänners Instagram och deras liv varenda dag. Fick någon konstig känsla av att jag nu visste mer om deras liv än innan och när vi sågs visste jag också redan allt. Och så allt scrollande. Så bestämde mig att skrota det och när jag sen träffade vänner så visste jag genuint inte vad som hänt sen sist 🙂 För vissa kanske det låter som det är skönt och ha koll. Men där är jag old school. Det har också och göra för mig att Instagram är en polerad bild av verkligheten. Så då väntar jag hellre och hör på riktigt 🙂
Detta var en av anledningarna till att jag gick ur Facebook en gång i tiden.
Nu har jag följt dig sen du var gravid med Bertil. Jag sladdade in här mest av nyfikenhet vem du var som verkade försvara gamla husmödrar. Ja och sen blev jag kvar. Du är nog det enda kontot som jag aldrig har pausat eller avföljt.
Åh så många spännande tankar, du sätter ord på många av mina funderingar med! Jag har kämpat och kämpat för att få 10 000 följare för att kunna länka min blogg i storyn. För bloggen ÄR det roligaste och ger mest värde till både mig och de som läser! Så när jag hade tvåhundra följare kvar så släppte instagram sin ”länk-tag” så alla kan länka i storyn (haha så fånig jag kände mig!). Det har gjort att jag slappnar av mer kring instagram och är glad för de bloggbesök instagram genererar. Har inte kommit på hur jag vill använda min instagram mer än att jag skulle vilja nischa den mer än idag (gillar din tanke om syftet med din instagram!). När jag läser detta inlägg så förstår jag inte hur kreatörer kan klara sig utan blogg ?!?!
Vad intressant att förstå att repostandet av beröm mm är ett tack till den som postat! Har inte alls fattat det, och också bara tolkat det som lite märkligt ”skryt”.
Det var intressant att äntligen få en förklaring till denna repost-bomb till trend som finns på stories nu för tiden hos alla influensers. Även om jag nu fattar varför så är det tyvärr ändå det jag stör mig något otroligt på. För mig tappar stories syftet då och det faktiska nya innehållet ni skapar försvinner mellan reposts. Givetvis kommer jag fortsätta kolla på dina stories för dom är mina favoriter, men hoppas Instagram ändrar sina algoritmer så att vi slipper reposts. Reposts av folk man känner som repostar grattishälsningar på deras födelsedag den värsta sorten haha
Oavsett, du är den bästa av alla jag följer på insta
Håller med! Jag brukar avfölja stories för de konton som repostar mycket andras svar på egna inlägg.
Tack för ett intressant inlägg. Jag har också reflekterat över det där överflödet av vackra prefekta härliga bilder vilket gjort att det blivit en inflation i den vackra bildens värde. Jag blir inte längre berörd av vackra bilder som förr. När jag började med instagram 2012 minns jag att mobilkameran var så dålig men ändå var jag fascinerad och stolt över varje litet ”konstverk” jag la upp på instagram. Korniga bilder på tulpaner, eller en bulle eller mormor. Allt var så fint och spännande. Nu känns bilder inte längre och som privatperson lägger jag sällan upp bilder förutom som minne till mig själv av en fin dag eller ett fint möte.
Jag försöker aktivt lura instagrams logaritm att visa mig sån jag gillar (keramik, akvarellmålningar, naturbilder) i det rekommenderade flödet genom att spara sånna bilder och dela till mig själv och vänner. Annars fylls flödet snabbt av bebisar, gravidmagar och desserter. Inget jag vill proppas full av hela tiden. Hatar instagram och tar bort appen ibland flera gånger i veckan men sen saknar jag att se vissa vänners storys mm och laddar tillbaka appen inom ett dygn. 😑
Hej,
Jag har inte Instagram, Facebook eller andra sociala medier. Läser en handfull bloggar som ger energi, bl a Claras.
Visst gillar jag bilder, men jag tycker Instagram verkar vara snuttifiering, filter, algoritmer och uppvisning av “något”. Jag är inte avundsjuk på andra eller missunsam utan jag är ganska nöjd med livet, inget behov att ta del av Instagram. Känner inte att jag missar något, men vet vet, det kanske jag gör?!? Har dock förstått att sociala medier används av de utsatta och lidande människorna som nu är under invasion, för att kommunicera med omvärlden, så jag säger inte att sociala medier i grunden är dåligt på något sätt.
Jag älskar att läsa bloggar, lägg till fina bilder till texten, så blir det intressant och givande. Hoppas att du vill fortsätta med bloggandet Clara.
Nu har jag en extremt litet instagram-konto (kommer som mest upp i 25-30 gilla-markeringar per bild(!)), men jag har landat i att jag gör det mer för min egen skull. Gillar någon det så blir det mest en bonus. Men jag gör det ju som privatperson, inte som företag. Och det är kanske det som är ditt dilemma, om jag förstår dig rätt.
Jag gör det för att det är kul att åren efter kunna gå in och se “Oj! Är det ett år sedan jag gjorde det!” och “Titta, vi gjorde samma sak förra året också” eller “Nämen, vilket skitväder vi hade då, tack och lov för att det är bättre i år!”. För all del är Facebooks “Mina minnen” bättre på att presentera just minnen än IG, men med lite scrollande så går det där också, och då måste man inte vara “precis på dagen”.
Stories har jag väldigt svårt för. Har aldrig fattat grejen. Svägerskan är bloggare och jobbar mycket med sociala media, och hon sa för länge sen att det är stories som gäller, men jag måste vara ovanligt trög för jag fattar verkligen inte vad som skulle göra det bättre än “vanliga” inlägg.
Usch, gillar du “upptäck”-läget? Själv känner jag mig mest skrämd varje gång jag går in där för att använda sökfunktionen. Det finns verkligen INGET som jag tittar på där, utan det är verkligen bara någon annans urval. Obehagligt bara. Inget jag ens känner att jag “tittar på i smyg”, hade det varit det så kanske jag kunde begripa, men nej, det är bara obegripligt varför det hamnar under “upptäck”. Då träffar de åtminstone med “förslag för att du följer…” bättre.
😂😂är helt inne på din linje…..vet att stories är det som gäller men tycker inte om det alls och har faktiskt tänkt tanken att istället för att speeda upp farten med stories så borde alla tvingas titta på den stora älgvandringen en kvart om dagen! 😉 skämt åsido men istället för att öka alla intryck så tycker jag att vi borde sakta in mer och absolut mer text!
Jag har inte instagram, har inte så stort intresse av vad andra gör, är också rädd att jag totalt skulle “fastna” och maniskt kolla alla kändisar i hela världens insta!!? Däremot trivs jag att vandra runt på fb och alla mina “gilla-sidor” som jag själv bestämt utifrån mina intressen som; musik, konst, sport, samhälle, vetenskap, Regenerativt jordbruk, egna företagare inom matproduktion och hantverk. Och de offentliga personer, ibland kändisar, jag tycker har ngt intressant att förmedla, säga, berätta, ibland kopplade till en blogg – såsom din!
Jag älskar bloggar! Ja, inte alla, men de jag följer. Instagram är mer slit och släng, är faktiskt rätt trött på formatet- läser din blogg men scrollar ofta förbi dig på IG. För mycket reklam där också. Stories är rätt trist, tycker jag. Bara kul när vänner/släktingar lägger ut ngt speciellt. Gillar däremot Youtube, där följer jag runt 10 st, älskar att sitta ner med en kopp te och kolla på ett avsnitt på 20-30 min. Som att se en bra film!
Vill också säga till alla företagare (butiker, restauranger, etc): se för bövelen till att ha en bra och uppdaterad hemsida innan ni lägger allt krut på IG! Är satans så trött på att inte hitta all info på hemsidorna.
Jag har inte Instagram men jag brukar kika in på konton jag är intresserad av, t.ex som hör ihop med poddar, när jag känner för det. Bokmärker intressanta ställen bara. Kan dock inte se allt och inte förmedla mig med människorna. Gör mig inget. Blir lagom på så vis och slipper ett flöde.
Fick mitt Instagram-konto hackat i augusti, vart arg som ett bi och har försökt stänga ner kontot utan att lyckas. Hur som, har hela tiden tänkt skapa ett nytt konto, jag älskar att fotografera och lägga ut bilder, men har jag gjort det? Öppnat ett nytt? Inte då! Fullständigt nöjd att bara ha Fb att hålla koll på och det går bra att dela med sig av fina foton där minsann ☺️🤪
Jag gillar instagram, men mest flödet och har valt att inaktivera stories på många konton jag följer (älskade när jag hittade den funktionen 😆) pga att många lägger ut sååå långa stories varje dag som känns helt ogenomtänkta och meningslösa samt 100 reposts (följer dock dina stories, tycker fortfarande du lägger ut mycket bra även om jag tycker det är tradigt med reposts). Jag följer mest vänner och några utvalda andra konton. Ser du vilka av dina följare som inaktiverat inlägg/stories? Gillar “utforska” men håller verkligen med om att det så snabbt blir extremt ensidigt. Jag har just nu mat, bakning, bebisar o gravida (väntar barn om 1 månad) samt lite odling – alla konton inom varje “kategori” ser väldigt lika ut – det är trist för då upptäcker jag ju ändå inte nåt nytt…!
Tillägg från inlägg ovan:
Gillar instagram för specifik inspiration, #-söker ganska ofta på typ “dörrkrans”, “hallförvaring”, “påskpyssel” osv. Lättare än pinterest för att jag slipper gå in på länkade sidor som ibland inte leder nånvart!
Ja bloggen och insta är ju olika saker. Förr läste jag många bloggar ( nu bara din). Förr följde jag instakonton för att se vackra eller coola bilder, sen kom storys och förstörde det mesta, och sen kom trenden med repost och dödade det lilla som var kul med det. Men man måste ju inte klicka på storys, men sen kom den där nya grejen att visa saker i feeden man inte följer så då blev det ju nått helt annat. Numera känns insta som ett närverkande mer.
Lustigtmed sociala medier och hur olika generationer använder det med…. Mina nyvuxna barn, för dem är både fb och insta lika använbart som en fax eller en personsökare tydligen… 😝 och få svar på ett sms känns lika långsökt som att då ett vykort…
Jag är mycket mer en bloggläsare än en instagramskrollare. Jag uppskattar text framför bild, och tycker så mycket om det du skriver, blandningen av kort och långt, djupt allvar och spralligt lättsinne. Jag hade gärna valt bort instagram helt, om det inte vore för att så mycket bara finns där. Så synd att så många bloggare från 2005-2012 någongång inte skriver mer!
Stories tycker jag mest är jobbigt, de swishar så snabbt förbi och vill man se igen för att man inte hann så måste man börja från början – eller så är jag korkad, jag vet inte!
Youtube tittar jag i princip aldrig på! Jag har ofta inte möjlighet att ha ljudet på, så all rörlig bild, prat, film, går bort för mig. Leve texten!
Jag hade Instagram i flera år. Mina största intressen är foto och text. Så det kändes perfekt i början. Och passade bra under en period när jag behövde synliggöra min identitet för mig själv mer. Det blev tydligt där, mina intressen.
Men när det blandades in med analys av att ”lyckas” och hjärnans behov av bekräftelse. Det tar bort en bit av nuet och gör det till prestation.
Publicera. Titta efter resultat, för något gott man varit med om. Istället för att bara vara i det. Om du förstår?
Jag tog bort mitt konto för två år sen.
Det hjälpte mig mycket med närvaro i nuet. Ta foto ja, men till en fotobok som är hemma som nära vänner och familj kan titta i.
Det är komplext med sociala medier. Mycket positivt och en del svårt.
Jag är så glad att du fortsätter att blogga, för det är ju hit jag kommer för att på riktigt läsa texter och ordentligt titta på bilder. Instagram är något som min popcornhjärna konsumerar i en väldig fart och det gör att jag varken tittar särskilt länge på bilder eller tar mig någon längre tid att läsa vad som skrivs.
Hi Clara! I have been following you on Insta and the blog for a couple years now and wanted to say how much I appreciate the blog in particular. I use the translate feature on Insta (and here) as I am working on learning Swedish. I too feel very conflicted about Insta and find that I want to go on it but then am bored and sad afterwards. A note about getting unfollows after posts… I personally will follow accounts that are tagged by other accounts I follow and then have to go through periodically to pare down as I follow so many that I can’t see posts from people I want to see anymore. Very often I see influencers say that they lost this many followers after some post and depending on the post will say ‘good riddance!’ as they assume that it is always related to the content. I have almost developed a phobia of unfollowing now! I am just cleaning up my feed to accounts I have decided I really connect with and then worry that they think I am making a statement about their content. I hate the idea that this might be happening more often than people think, that people are unfollowing in a quite unrelated way. Anyway, I would hate to be an influencer, it seems rife with trouble trying to navigate the rules of the app and the constant growth as you say. But I LOVE coming here to your blog. It feels slow and deep and interesting… all the things Instagram is not.
Detta är lite orelaterat inlägget men:
En sak jag uppskattar med din blogg Clara är att den inte är så ängslig. Många (stora) bloggare upplever jag ber om ursäkt direkt någon har kritiserat dom i kommentarsfältet. Dom är livrädda för trampa någon på tårna. Eller iaf trampa ett visst klientel på tårna (typ alla Södermalmshippa). Men du vågar sticka ut och står sedan rak i ryggen och svarar att du kanske inte håller med även när det stormar. Absolut Inte på ett otrevligt sätt utan på ett sätt som man helt enkelt kan göra om man tycker olika. Tänker att det kräver en del mod av dig? Vore ju enkelt att lägga sig platt ibland?
Kanske blev detta rörigt men jag hoppas du förstår vad jag menar. Tack för ständigt läsvärda inlägg.
Jag hoppade på blogg typ så fort jag kunde och har aldrig slutat (började skriva min första blogg -05 och har alltid haft en blogg som är halvaktiv sedan dess, även om sättet att använda formatet förstås förändrats över tid, om inte av andra skäl så för att jag var tolv när jag startade min första blogg). men har aldrig hoppat på något annat snabbt eller typ alls. aldrig lagt upp en bild på instagram, aldrig haft ett konto där jag egentligen följer folk. jag går in på vissa konton (kanske fem stycken totalt) via datorn. samtliga är offentliga personer som jag hittat till via något annat format ursprungligen, ofta blogg men i några fall poddar. de har lyckats nå mig så väl med den andra kanalen de har eller har haft att jag blivit nyfiken på mer från dem.
för mig är det självklart varför det bara är bloggen som lockar mig att ägna mig åt, många av anledningarna är de du nämner ovan – det är min plats, det är en plats för text, och det är en plats med en helt annan kontakt med läsarna. Värdet jag ger, och värdet jag får, av en blogg är helt enkelt så mycket större.
Tack för att du förklarar, då slipper jag irritera mig och undra. Läser mest inlägg och inte så mycket i stories. Gillar när det länkas till inlägg i stories. Känner att jag följer många som nog skulle ha en blogg i stället. Kroppsaktivister som skrivet så bra texter som Instagram ibland tar bort. Kontot anmäls för att det syns lite armhåls hår och inget finns kvar.
Gillar bloggen
Jag följer en blogg. Din! ❤️ Gillar detta formatet. Jag skaffade IG för nåt år sen för att veta när bärodlarna hade öppet för självplock. Och för att ha som kanal till kaninköpare. Har två profiler men de är bara mina hobbys. Kaniner och ull 😂 Följer inga privata vänner utan 50-70 konton totalt som är en blandning av mina intressen. Lite trädgård, loppis, kaniner och ull 😍 Jag kollar sällan Storys då jag inte pallar att trycka förbi alla reposts. Tar sån tiiiiid. Men jag får inte alls upp massor av förslag jag inte önskar. Vet inte vad det beror på. Kanske för att jag aldrig ”gillar”? Jag sparar vissa inlägg jag vill kunna hitta tillbaka till men jag ”gillar” aldrig inläggen. Orkar inte hålla på. Jag väljer aktivt att avfölja konton när jag bedömer att de inte ger mig nåt positivt. Eller konton som hela tiden tigger om att man ska gilla. Jag vägrar FB. Och trots att jag följer relativt få konton på IG och bara EN blogg så tycker jag att jag lägger alldeles för mycket tid på min telefon! 😆 Men TACK vill jag säga till dig Clara! ❤️ Det är så intressant att läsa din blogg!
I am a young person who just barely missed the era of blogs. And I wish they would make a comeback! I love all the pretty pictures on instagram, but it can be so overwhelming. how can I truly appreciate something that I consume 24/7?
I agree with everything in this post and wanted to let you know that even though I am American: tack sa mycket for the thoughtful words!
Jag var en rätt flitig postare av bilder på mina barn och roliga saker dom säger förut, för att visa släkt och vänner. Men så plötsligt en natt när jag sov blev mitt Facebook-konto hackat, hackern postade olämpligt content, och jag blev temporärt avstängd, allt på några timmar medan jag sov. Tre dagar senare var mitt Facebook-konto jag haft i 14 år permanent avstängt, och eftersom jag kopplat ihop det med Instagram så rök det också. Allt på sociala medier är så förgängligt – plötsligt är allt bara borta. Efter denna händelse har jag blivit skeptisk till att skapa content som endast finns där. Kör på din blogg du, använd sen sociala medier för att göra reklam för den, inte mycket mer, skulle jag säga. Kanske skaffa en sån här linkin.bio som många har (jag såg det först hos Zeinaskitchen och SVT nyheter), så att det är lätt att hitta ett specifikt blogginlägg när du postat om det på Instagram.
Väldigt intressant inlägg. Är på instagram, men har bara mina närmaste vänner och ett fåtal konton som sprider intressant information eller känns superinspirerande. Och ibland går jag in och kollar kändisar. Men är där mindre och mindre, för mina vänner postar allt mindre så fomokänslan är inte så stor. Tänker ibland att inte posta så mycket på instagram är ett bra bidrag till mänskligheten, till ett lite mindre hysteriskt informationsflöde..:)
Följer fyra-fem bloggar och föredrar dem hundra gånger framför instagram, att läsa kvalitativa bloggar är som att äta en näringsrik måltid, instagram känns som att äta smågodis till middag typ, samma känsla efteråt.
Du kanske skulle satsa på en sån ”Link in bio” (gratisverktyg på later.com) för att lättare kunna slussa folk till bloggen? Då kan du lättare hänvisa till gamla blogginlägg osv (som vid jul, påsk etc).
Jag hade Instagram förut. Fastnade i scrollande av bilder jag egentligen inte själv var intresserad av utan som algoritmerna plockat fram och fick till slut egentligen inte ut något av värde utan den tog bara min tid. Har tagit bort appen sedan något år och saknar den inte alls. Det kändes som om den triggade närmast ett beroende, och jag har haft lättare att lägga ifrån mig mobilen sedan jag slutade använda den. Jag föredrar bloggformatet alla gånger och blev riktigt glad över inlägget med tips på andra bloggar, så tack för det!
Nästan varje morgon till kaffet går jag in och kollar din blogg, en trevlig morgonrutin. Sen scrollar jag Insta, vet inte varför egentligen, sällan något som fångar mitt intresse. Uppskattar dock ditt konto underbaraboning, då jag är väldigt intresserad av inredning och har hittat några trevliga konton den vägen. Vi verkar dela smak :), så trött på “ljust och fräscht”.
Förstår att man får många fler följare om man skriver på engelska, men jag tappar allt intresse då. Jag vill läsa på svenska. Jag skulle absolut kolla om du hade Youtubekanal 😊
Jag har slutat att kolla Instagram, kändes som det mest kom upp massa förslag på konton jag skulle följa. Jag kom på mig själv att mest skrolla som ett tidsfördriv även fast det var intressanta saker kollade jag mest insta när jag hade lite ont om tid vilket gjorde att jag aldrig läste dom långa intressanta inläggen ordentligt. Gillar inte stories heller, orkade aldrig lyssna på pratet el så tittade jag vid tillfälle när jag inte kunde ha volym på. Älskar din blogg! Läser för jag vill när jag har ordentligt med utrymme.
Jag tar ibland bort appen för att jag blir så less på att passivt matas med innehåll som jag inte själv eftersökt. Det är något som jag tänkt extra mycket på nu när mina syskonbarn fyller sin skärmtid med att sitta med snapchat och planlöst scrolla discover-sidan. Det är ju exakt så jag sitter och låter tiden försvinna.
I veckan tog jag bort den igen, främst för att jag bli illa till mods av blandningen av lättsamt content och bilder från kriget. Missförstå mig rätt, jag tycker att det är bra att man delar nyheter på sociala medier så att de som annars inte läser nyheter också nås, men i ett flöde där vad som helst poppar upp tycker jag att man ska vara mycket restriktiv med bilder på krigets offer, döda människor och barn på flykt. Dels för deras integritet, de är ju riktiga människor i en otroligt utsatt situation, och dels för att jag som mottagare inte kan värja mig eller välja själv om de ska vara i flödet av bilder och stories. Kommer det något konstruktivt ur krigsbilderna, blir folk mer eller mindre benägna att skänka pengar? Själv blir jag helt förlamad. Det positiva jag kan se med sociala medier är alla som delar hur man kan hjälpa, utan att för den sakens skull tapetsera flödet med lidandet. Swishnummer, länkar till insamlingar etc. Det leder till konkret handling.
Som sagt är appen borttagen, och jag tycker det är enormt skönt. Kanske kommer jag låta det vara så. Just nu känner jag att den tar mer än vad den ger.
Jag har inte instagram och kan inte uttala mig om det, men däremot upptäckte jag som 32 årig småbarnmorsa ticktockens värld för ett tag sedan. Sjönk ganska hårt ner i det hålet innan jag insåg att jag kunde påverka algoritmen lite grann, genom sökningar och följningar. Vet inte vad jag ville säga med detta mer än att du är bloggens urmoder för mig. Jag hittade dig sent i livet för kanske 5-6 år sedan men din höga kvalite har gjort att jag helt slutat läsa andra bloggar. Det är du och Sandra bejier som håller en kvalitet för sig och ni spelar liksom i en annan liga.
Jag gillar Instagram men är en väldigt privatperson med 15-30 likes på mina inlägg. Bara släkt, vänner, kollegor, typ. Har noll koll på mycket av det du beskriver i inlägget, Clara, för som privatperson som inte bryr mig om antalet följare är allt detta med algoritmer mm total grekiska. Jag stör mig som sjutton på alla repoost, det är ju bara något jag måste klicka igenom raskt. Men annars tycker jag stories är lite kul att titta på. Förutom när någon bara pratar massor där eftersom jag aldrig har ljud på.
Läser bara bloggen numera och har slutat med IG o FB så gott som. Jag vill ha lååånga och många välformulerade texter. Bra bloggar, som din, är “mat och näring”. FB o IG är som lösviktsgodis – urgott först och sen undrar man vad allt det där moffandet skulle vara bra för.
Jag har slutat använda Instagram för att jag mår bättre utan det. Det är dels en strategi för att använda mig mindre av mobilen överlag, jag mår inte bra av att få min uppmärksamhet splittrad – jag vill ha långa sjok av sammanhängande tid i mitt liv. Men jag tycker också att Instagram dels är slöseri med tid av samma skäl som du anger, det blir lätt platt och en kortvarig förströelse utan eftertanke, men också ofta reproducerar skadliga ideal eller förvränger verkligheten. Jag vill leva i det som är äkta och möta människor som är äkta.
Älskar din blogg, för att du resonerar och ger flera dimensioner till olika frågor och aspekter av livet. Läser den när jag dricker min första kopp kaffe för dagen, sen lägger jag undan mobilen och försöker vara närvarande i mitt liv <3
Jag älskar Instagram! Mitt favoritmedium. Jag gillar flödet och att gå in på enskilda konton. Stories fattar jag inte grejen med.
Jag är inte så road av att följa kompisar egentligen utan skulle helst bara följa okända personers konton. Jag följer gärna personer som syr egna kläder och som har snygga, färgglada och vintageinspirerade stilar. Kolla tex in rumänska Vintagespheres flöde! Jag går gärna tillbaka och kollar på gamla inlägg. I utforskarläget brukar jag få förslag på liknande konton att följa, så det är ju toppen.
En annan grej jag använder Instagram till (har aldrig hört om nån annan som gör det…?) är som ett fönster ut i världen. Resa via mobilen liksom! Jag söker på olika orter som jag är nyfiken på, och börjar följa någon som fotar bra och tar mycket miljöbilder. Då får man en känsla av att vara där!
MONI! Älskade energin i din kommentar. Blev så glad. Ville bara säga det till dig!! Efter att ha läst rad på rad på insta-neggiga kommentarer (folk älskar att sprida sådant man inte gillar) var din kommentar SÅ frigörande!
Jag har inte Instagram så jag kan bara kommentera din blogg – som jag tycker väldigt mycket om! Den är det första jag läser varje morgon och jag uppskattar verkligen den där blandningen som du nämner – något sött, surt och salt. Alltid välskrivna texter och fina bilder att njuta av. Så jag hoppas att bloggen fortsätter vara en källa till lust och inspiration även för dig, så att vi läsare får fortsätta att ha förmånen att (gratis!) läsa det material som du lägger ner så mycket arbete på att producera. Och skulle du få lust att satsa på Youtube och säger jag bara Jippi!
Jag slutade med instagram för några år sedan, har inte tiktok längre. Följer En blogg och det är din, Clara.
Scrollar Pinterest då och då men för övrigt läser jag mkt böcker (fysiskt) och skriver på en egen.
Vet inte vad jag vill säga med det riktigt men är iaf en sådan som är mer kreativ i mitt eget skrivande när jag konsumerar mindre av andras innehåll. Men ditt innehåll (bloggen) skulle jag aldrig i livet vilja vara utan.
Jag brukar tillämpa ❤ på de konton som kommer upp i flödet på IG som jag vill se mer av. Och då får jag upp dem oftare.
Jag har IG men använder det nästan aldrig. Upptäckte att jag efter att ha varit inne och scrollat igenom flödet alltid stängde appen med en känsla av olust, det tog mer energi än det gav. Har rensat bort alla konton som jag känner på riktigt, då det blev ganska mycket FOMO att se bilder på vänner och bekanta göra roliga saker där jag själv inte var inkluderad.
Intressant! Det där med frustration över större konton som man följer som hela tiden repostar att andra delat deras post – jag jag får sålla mig till skaran som får andas i fyrkant när det hela tiden är så.
Det slutar i mitt fall med att jag helt sonika sveper förbi hela den personens (tyvärr även dina) storyuppdateringar för att jag inte orkar kolla. Eller så inaktiverar jag stories för den personen så jag slipper få det i flödet om personen jämt repostar på ett sätt spa tre majoriteten av stories är reposts. Det är helt enkelt för ointressant. Och total dötid vill jag inte att min scrolltid ska vara. Då är det bättre lycka med nästa profil helt enkelt, och annars får jag ta mig till mitt eget utforskaflöde. Det är synd för jag misstänker att jag missar roliga och intressant NYA stories, men reposter är faktiskt för tråkigt särskilt när det är upp mot 10 eller tom 20 stycken?
Lät gnälligt detta… Får avsluta med att jag älskar allt bloggen ger och har gett mig!
Mainly I use Instagram to be informed when some of my favorite Bloggers have a new post. Via link in Bio I read it than. It is, very comfortable. I follow some close friends and bloggers.. It changes from time to time depending on interests at any given time. I have only so many that I can read all of them otherwise I unfollow. If I unfollow it is, rarely because I am upset but because my interests have changed… Like garden things in the spring and sewing in winter.. I often come back when seasons are changing. I like also good writing who knows how to write will keep me even with different opinions. I post rarely. By the way I found your account through a repost through someone I like to read….
Som boknörd så följer jag bokförlag, andra boktokar och bokhandlar på insta. Får många bra tips.
Intressant att läsa lite om hur det är på “andra sidan”.
Har ett instagramkonto men har gett upp på det här med algoritmer osv. Gör sällan stories, ser dock en del på andras men mest för att de är duktiga på tips och rörlig bild. Jag tror jag mer har det som ett galleri eller ”bild-dagbok”. Har funderat på blogg men tvekar då det är genom fotot jag säger något – ord är svårt. Själv följer jag inte privata konton med familjebilder etc på instagram utan urbex, fotografer, arkitekter och konst.
Jag tog bort alla ”lifestylekonton” som jag följde på IG och har bara kvar vänner som jag interagerar med. Kändes faktiskt som en lättnad! Älskar din blogg, följer dig inte på ig, men går in och kollar ifall du refererar till nåt särskilt.
Alltså, måste bara så säga hur underbara du och din man verkar! ❤️ Att ni stolt vågar vara er själva och trotsa normen; han med sitt ”kvinnliga” kroppspråk och långsamma, sansade sätt, som en skör älva som dansar över viken i junidimman. Märks speciellt bra i hans fina yoga-videos. Och sen du Clara; robust och allvarlig, stadig och skarp! Hur du poserar på bild med så rejäla tager och den där blicken sen; som en hingst spanandes ut över rågåkern med den icke ont anande honan i säkert sikte!
Önskar det fanns fler som vågade leka fritt med feminint och maskulint, hoppas och tror verkligen ni inspirerar andra! 😊
Men samtidigt slår mig tanken, är detta någonting som varit ett problem inom kyrkan, för där är väl könsrollerna allmänt sett ganska snäva fortfarande?
Tack för en fin , äkta blogg! Och ursäkta för min något framfusiga kärleksbekännelse hah!
Det var genom ett gammalt inlägg att jag först upptäckte din blogg för ett par år sen. Jag googlade pelargoner för att se vilken typ blomma de var – inte så konstigt som det låter eftersom jag är amerikanska som läser svenska som främmande språk – och hamnade här i din underbara blogg. Du kanske inte visste att du hjälper en del av dina läsare lära sig svenska? Nej, du behöver inte börja skriva på engelska för att nå fler läsare. Jag älskar förstås de mysiga, hemtrevliga bilder men uppskattar särskilt vad du har att säga om livet, barn och familj, arbete, hemmet, och mycket annat… på svenska. 🙂 Hoppas att du fortsätter med dina fina, välformulerade inlägg. Tack!
Har aldrig gett mig in i IG även om det varit tilldragande. Följer enbart här. Det är gött att kunna gå in och läsa när man själv vill och lite härligt också att man kan gå in en dag och se att det fanns inget nytt och en annan har man tre inlägg att ta igen.
Jag är också en av dom som stör sig något otroligt på repostandet och för min del handlar det om att dina stories för dagen liksom drunknar i det. Jag orkar tillslut inte klicka vidare och vidare för att komma förbi det som repostats så det slutar oftast med att jag swipear till nästa person istället. Synd tycker jag då jag verkligen gillar dina stories! Intressant dock att få en förklaring till detta fenomen.
Jeg publiserer bilder og litt tekst på Instagram nesten hver dag, men bryr meg ikke så mye om hvorvidt jeg får mange følgere av det. Via Instagram har jeg fått en liten gruppe faste følgere, som jeg kommuniserer med, og noen er sågar blitt gode venner. For meg er det en plattform for støtte, oppmuntring, inspirasjon, løfte hva som for meg er viktig, vakkert, inspirerende osv.
Noen IG’ere følger jeg fordi de har fantastisk vakre, morsomme, flotte interiørbilder, som @vibekedesign og @ seasons_by_vibeke, andre pga deres hager og livsstil ( @hillhousevintage, @charlotte_annefidler, @anenglishwife), noen for humor og/eller politisk strek ( @lilla_berlin), de fleste fordi jeg er blitt godt kjent med dem, og vi har bygget opp en god, daglig kontakt. (Litt som gammeldagse «pen-pals»!)
Når det er sagt, det er INGENTING som kan måle seg med din velskrevne, varierte blogg, Clara. Virkelig ikke. Av alle de grunner du selv påpeker. Jeg har sluttet å lese alle andre blogger , det er bare din som er min daglige lille «godis» nå, uansett hva slags innlegg du har, min «egen-tid og kvalitetstid». Så, du får gjerne være aktiv på Instagram, men du må ALDRI slutte med bloggen!
Jag följer dig på Instagram och ska säga att för mig är det direkt porten in till ditt bloggflöde. Jag följer inte direkt några bloggar, men hittar hit ibland via dina insta-länkar. Håller med om allt du skriver men skulle också vilja flika in att jag använder flödet på insta på samma sätt som du beskriver bloggen. Jag scrollar tillbaka bland gamla inlägg, inspireras. Sparar bilder (som på Pinterest) från flödet i mappar som jag sen använder som inspiration. För mig är enskilda bloggar här och där på olika plattformar bara bökigt att hitta till ☺️❤️ Så toppen med en kombo där man får insta-hjälp att hitta till dina fina längre inlägg.
Tänker att instagram snart har haft sin storhetstid när det kommer till de som ”räddar hus” och även inredningsinfluencers. Det blir SÅ tråkigt att se samma veranda, fönster, bord etc fast i olika vinklar. Jag har slutat följa flera konton. Har bara kvar några favoriter där det kan komma nåt annat emellanåt. Däremot älskar jag bloggar och poddar!
Heja Clara! Från 82åriga Rut❤️
Jag gillar tagg-funktionen på instagram, att lätt kunna hitta inlägg som handlar om något specifikt. Det kan vara odling, recept eller annan inspiration. Mitt eget konto har jag tillsammans med min man som en dokumentation av vårt arbete på gården, både för oss själva, våra vänner och andra att ta del av. Jag ser varje instagram-konto som en liten miniblogg och kan absolut läsa gamla inlägg om jag hittar något konto jag gillar. Dig följer jag dock inte där, eftersom jag läser din blogg oftare än jag kollar instagram. 🙂
TACK för alla intressanta kommentarer, tankar och perspektiv. Det gör mig glad och upplyft och satte igång nya tankar i mig =)
Hej!
Jag kan ibland känna en stress över att en influenser / tv-program på svt eller vad det nu kan vara finns på alla platformar typ “Vi finns på insta/snapchat/tiktok och på webben”. Det gör att jag som följare blir förvirrad – var är “huvud”sidan? Det uppskattar jag mycket med din blogg, att jag som nu är inne på min 8e månad utan instagram känner att jag är på din “huvudkanal”. Jag uppskattar även det långsammare tempot. Nuförtiden ska allt gå så snabbt med reels och och rörligt material. Tycker det är avkopplande att läsa och titta på bilder (som inte behöver vara perfekta) i lugn takt. Uppskattar din blogg mycket med blandningen av vardagen och dina reflektioner om samtiden. Tack för att du delar med dig!
Även fast att jag vet varför ni repostar varandra så driver det mig till vansinne. Miljoner onödiga stories att bara klicka förbi varje dag. (men det får mig åtminstone att gå in på Instagram mer sällan eftersom det ger så lite numer). Samma sak när alla ska visa precis samma knep. Samma husmorstips, samma så-tar-du-sticklingar-av-pelagoner, så viker du tapetkrukor och pappersstjärnor och gud vet allt. Det känns så himla fult att kopiera varandra hela tiden. Som om ingen kan tänka själv. Tack för att jag åtminstone inte upplevt detta senare på dina kanaler Clara!
Vad gäller insta överlag är det lite hatkärlek, gillar inte alls hur algoritmen får mig att fastna. Jag vill kunna bestämma själv vad jag vill se – inte få en massa tips inbakade i mitt egna flöde. Skulle helst av allt vilja starta ett eget socialt medium där man sållar bort allt skräpigt och dåligt med insta. Där man inte blir shadowbannad och där man bestämmer själv. Osv osv. Ska bara bli mångmiljonär först 😅
Här finns ett examensarbete som kan fungera som en hjälp att resonera kring instagram. det visar tydligt att det är ingen vits med att stanna kvar efter att man sett de inlägg vars konton man följer har visats, eftersom algoritmerna är “emot” dig. Rekommenderar alla som är intresserade på hur algoritmer fungerar att läsa uppsatsen: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1331849/FULLTEXT01.pdf
Jag följer inte dig (men däremot underbaraboning) på ig. Jag har nästan uteslutande folk jag känner på ig, och några träningsgurus som lägger ut roliga övningar. Men läser jag någons blogg så läser jag hellre bloggen än ig. Och stories kollar jag nästan aldrig, om det inte är min syster som lagt ut något.
I feel old 😀
Är en sån där “som inte brukar kommentera” och ibland följa men oftast ha sporadiska besök. Då läser jag och uppdaterar mig desto mer. Tycker det är kul med Instagram och det jag faller för är fotografierna. Sen kommer texten. På bloggen är det texten som jag fastnar för med bilder som komplement.
Har själv inte FB men valt att ha Instagram just för detta med bilder. Vill inte ha många följare utan bara de viktigaste. För egen del så hoppas jag att du fortsätter med Instagram. Ha det gott!
Jag gillar Instagram, och fattar inte det där med att man inte skulle få se alla man följer i sitt flöde? Jag var nu tvungen att gå och kolla igenom vilka jag följer för att se om någon är “tystad” i mitt flöde, men nej? Det gör ju också att flödet tar ganska lång tid att bläddra sig igenom…
Och stories! Herregud, vad de tar upp mycket av min tid nuförtiden. Det som stör mig mest är folk som delar sina inlägg från flödet i sina stories, så att man ser samma saker flera gånger. Snacka om att helt fräckt slösa med folks tid. På andra plats kommer dessa ständiga “vad gör de här fyra kontona idag” eller “här taggar jag tio personer som ska visa februari månads mest gillade inlägg”. Råkar det dessutom ha önskad (?) effekt, det vill säga att man börjar följa någon som länkas till, så får man ju se samma grejer ännu fler gånger tack vare det där repostandet. Nä, stories är kul om det används på vettigt sätt, men jag följer nog för många som driver sitt IG-konto för att visa upp produkter/tjäna pengar på det, tror jag…
Tack för att du satte ord på detta! All den där “skräpmaten” som man inmundigar på instagrams utforskare som får en att bara fortsätta scrolla är anledningen till att jag nu instagramfastar fram till påsk. Det är så svårt att ta sig ur fastän man egentligen inte alls vill se det, vilket ju är själva grejen också. Det är ju inte bara instagram som fungerar så, det känns som att sociala medier bara bygger upp ett allt snabbare format där man så snabbt som möjligt ska gå vidare till nästa grej. Jag märker att jag blivit så otålig av mig på grund av detta, tydligast är det när jag är inne på instagram för där orkar jag knappt se klart på en story innan jag måste klicka mig vidare till nästa intryck och så nästa, men jag tänker att det också smittar av sig i övriga livet och skapar en onödig stress. Det är nog också därför som flödet med de man följer känns tråkigt, för att det inte är tillräckligt snabbt för instagramhjärnan. Därför känns det så skönt att vara inne på bloggen för där vet jag att jag inte kommer få upp en massa andra distraktioner, jag vet att jag är inne för att läsa de inlägg jag ännu inte läst sedan förra gången. Och visst händer det att jag klickar mig vidare inne på bloggen men det är mycket mer tillfredsställande och lugnare än på instagram.
Samt; har de där personerna man följer på instagram för att man tänker sig att man är intresserad av flödet (men sen bara hamnar i att kolla på kändisbilder eller snabba stories) blivit de nya tunga böckerna som man köper på bokrea som sen samlar damm i hyllan? I så fall är frågan; blir vi lika stressade av att läsa tantsnusket istället för tungviktarna som vi blir av att läsa om kändisar istället för de vi faktiskt vill följa? Om ja, betyder det att vi ska oroa oss för tantsnusket istället? 😮