Stil har ingen ålder – tvärtom. Den utvecklas genom åren och förfinas. Jag minns fortfarande min farmors Bedas färgsprakande stil. Stora knallfärgade clips, glasögonbågar i syrenlila och alltid någon starkt mönstrad och bjärt blus i syntetmaterial. Jag tyckte att hon var sååå fin. Och om ni sett bilderna från min farmors hus så ni förstår att hon var en ovanligt djärv kvinna! Min mormor Rut var också väldigt tjusig – men hon var mer typen som bar matchande kavaj och kostymbyxor till sina pumps. Och så en liten blus med krage och håret noga lagt på papiljotter. Och i öronen små diskreta guldörhängen i form av hjortron. Alltid välklädd om hon så bara skulle in till närmsta samhälle och veckohandla.

Och min egen mamma hade också en tydlig, egen stil. Linnekläder, silversmycken och randiga båtringade tröjor. Alltid lågmält och stilrent – även mitt barndomshem var sådant. Hennes skandinaviskt minimalistiska stil var väldigt långt ifrån min och syrrans mer maximalistiska – men ändå finns ett släktskap. Jag önskar så att jag fått se henne bli gammal och följa hennes stil idag. Vi hade haft så mycket kul att prata om och dela!

Jag har så många färgglada, stilsäkra damer runt omkring mig och nu tänkte jag presentera tre av dem som bevisar att stil inte har någon åldersgräns.

Min moster Mia 70+ klädd i blått här på bilden. Hon har haft samma knutfrisyr ända sedan hon var ung. Så fint tycker jag att fortsätta ha långt hår när man blir äldre – även när man har det uppsatt. Mia har ofta starka färger, byxor med vidd, blusar med ett härligt fall och ett vacker mönster. Alltid välmanikyrerade naglar och så några utvalda smycken till det. Gärna udda och ovanliga armband. När jag var liten var jag stjärnögd av uppenbarelsen. Mia är förresten den som uppmuntrat mitt skrivande och läsande allra mest och hon har alltid, alltid hejat på mig, svensklärare som hon är!

Min faster Inger 85+ till höger. Hon har lärt mig allt jag kan om loppisletande. Att gå på secondhand tillsammans är ett nöje vi delat och fortfarande delar. Inger, mamma, Anna och jag brukade åka på egna utflykter och under bilresorna satt vi och skvallrade och delade förtroenden och diskuterade vad vi var på jakt efter i loppisväg. Inger har den mest otroliga porslinssamlingen jag sett och lagar fantastisk mat. En konstnär ut i fingerspetsarna. Inger bär alltid mycket second hand av god kvalitet ihop med färgrika Gudrun Sjödén-plagg. Naturmaterial i blått, lila och turkost. Det mesta är färggrannt och allt är väldigt gediget. Så fint förresten att kombinera ränder med prickar på det här sättet!

Slutligen vill jag lyfta Jakobs mormor Elsa (även kallad gammor i vår familj) för hennes kläder brukar ni alltid kommentera när hon syns på bloggen. Hon är 80+ och alltid lika stilsäker. Visst är det underbart med någon som även upp i åren vågar? Elsa matchar färg med färg, använder stora halsband och maxade örhängen. Hon är så feminin och färgglad och vågar sig på en grön ögonskugga att matcha glasögonbågarna med! Jag blir glad av det djärva! Och tacksam över att via Jakob har fått en så fin person i mitt liv. Ja, jag har ju känt Elsa sedan jag bara var nitton.

Jag är övertygad om att man oavsett ålder kan man bejaka sitt intresse för färg och form och unna sig att ha en egen stil. Själv planerar jag för en ålderdom i stålgrå spikrak grafisk page, rött läppstift och fortsatt användande av färgstarka loppisklänningar. Och min syrra kommer ha sitt korta hår, stora excentriska glasögon och tusen lager av fladdrigt mönstrade tyg, coola sneakers och bijouterier som skramlar kring handlederna. Så kul det ska bli!

Min pappa bär hatt på festen (innan han studsar studsmatta)