Stil har ingen Ă„lder – tvĂ€rtom. Den utvecklas genom Ă„ren och förfinas. Jag minns fortfarande min farmors Bedas fĂ€rgsprakande stil. Stora knallfĂ€rgade clips, glasögonbĂ„gar i syrenlila och alltid nĂ„gon starkt mönstrad och bjĂ€rt blus i syntetmaterial. Jag tyckte att hon var sĂ„Ă„Ă„ fin. Och om ni sett bilderna frĂ„n min farmors hus sĂ„ ni förstĂ„r att hon var en ovanligt djĂ€rv kvinna! Min mormor Rut var ocksĂ„ vĂ€ldigt tjusig – men hon var mer typen som bar matchande kavaj och kostymbyxor till sina pumps. Och sĂ„ en liten blus med krage och hĂ„ret noga lagt pĂ„ papiljotter. Och i öronen smĂ„ diskreta guldörhĂ€ngen i form av hjortron. Alltid vĂ€lklĂ€dd om hon sĂ„ bara skulle in till nĂ€rmsta samhĂ€lle och veckohandla.

Och min egen mamma hade ocksĂ„ en tydlig, egen stil. LinneklĂ€der, silversmycken och randiga bĂ„tringade tröjor. Alltid lĂ„gmĂ€lt och stilrent – Ă€ven mitt barndomshem var sĂ„dant. Hennes skandinaviskt minimalistiska stil var vĂ€ldigt lĂ„ngt ifrĂ„n min och syrrans mer maximalistiska – men Ă€ndĂ„ finns ett slĂ€ktskap. Jag önskar sĂ„ att jag fĂ„tt se henne bli gammal och följa hennes stil idag. Vi hade haft sĂ„ mycket kul att prata om och dela!

Jag har sÄ mÄnga fÀrgglada, stilsÀkra damer runt omkring mig och nu tÀnkte jag presentera tre av dem som bevisar att stil inte har nÄgon ÄldersgrÀns.

Min moster Mia 70+ klĂ€dd i blĂ„tt hĂ€r pĂ„ bilden. Hon har haft samma knutfrisyr Ă€nda sedan hon var ung. SĂ„ fint tycker jag att fortsĂ€tta ha lĂ„ngt hĂ„r nĂ€r man blir Ă€ldre – Ă€ven nĂ€r man har det uppsatt. Mia har ofta starka fĂ€rger, byxor med vidd, blusar med ett hĂ€rligt fall och ett vacker mönster. Alltid vĂ€lmanikyrerade naglar och sĂ„ nĂ„gra utvalda smycken till det. GĂ€rna udda och ovanliga armband. NĂ€r jag var liten var jag stjĂ€rnögd av uppenbarelsen. Mia Ă€r förresten den som uppmuntrat mitt skrivande och lĂ€sande allra mest och hon har alltid, alltid hejat pĂ„ mig, svensklĂ€rare som hon Ă€r!

Min faster Inger 85+ till höger. Hon har lÀrt mig allt jag kan om loppisletande. Att gÄ pÄ secondhand tillsammans Àr ett nöje vi delat och fortfarande delar. Inger, mamma, Anna och jag brukade Äka pÄ egna utflykter och under bilresorna satt vi och skvallrade och delade förtroenden och diskuterade vad vi var pÄ jakt efter i loppisvÀg. Inger har den mest otroliga porslinssamlingen jag sett och lagar fantastisk mat. En konstnÀr ut i fingerspetsarna. Inger bÀr alltid mycket second hand av god kvalitet ihop med fÀrgrika Gudrun Sjödén-plagg. Naturmaterial i blÄtt, lila och turkost. Det mesta Àr fÀrggrannt och allt Àr vÀldigt gediget. SÄ fint förresten att kombinera rÀnder med prickar pÄ det hÀr sÀttet!

Slutligen vill jag lyfta Jakobs mormor Elsa (Àven kallad gammor i vÄr familj) för hennes klÀder brukar ni alltid kommentera nÀr hon syns pÄ bloggen. Hon Àr 80+ och alltid lika stilsÀker. Visst Àr det underbart med nÄgon som Àven upp i Ären vÄgar? Elsa matchar fÀrg med fÀrg, anvÀnder stora halsband och maxade örhÀngen. Hon Àr sÄ feminin och fÀrgglad och vÄgar sig pÄ en grön ögonskugga att matcha glasögonbÄgarna med! Jag blir glad av det djÀrva! Och tacksam över att via Jakob har fÄtt en sÄ fin person i mitt liv. Ja, jag har ju kÀnt Elsa sedan jag bara var nitton.

Jag Àr övertygad om att man oavsett Älder kan man bejaka sitt intresse för fÀrg och form och unna sig att ha en egen stil. SjÀlv planerar jag för en Älderdom i stÄlgrÄ spikrak grafisk page, rött lÀppstift och fortsatt anvÀndande av fÀrgstarka loppisklÀnningar. Och min syrra kommer ha sitt korta hÄr, stora excentriska glasögon och tusen lager av fladdrigt mönstrade tyg, coola sneakers och bijouterier som skramlar kring handlederna. SÄ kul det ska bli!

Min pappa bÀr hatt pÄ festen (innan han studsar studsmatta)