Vi beter oss och resonerar ofta som att känsla behöver komma först och handling kan komma sedan. Man kan till exempel inte vara vänlig mot någon man är arg på om inte ilskan först går över. Men förvånansvärt ofta är det precis tvärtom. Ilskan kan gå över snabbare om man är vänlig. Vad vi gör påverkar nämligen vad vi känner. Börjar vi umgås tätt med någon ytligt bekant kommer sannolikt varmare vänskapskänslor utvecklas. Är någonting ointressant kanske vi behöver lära oss mer om det istället för mindre – för att plötsligt finna det fascinerande. Och när vi är kärleksfulla mot vår partner ökar känslan av kärlek till dem. Är det emotionellt torrlagt behöver handlingen kanske komma först och känslan sedan.
I tonåren brottades jag mycket med avundsjuka och jämförelse. Och jag led verkligen när jag kände mig avundsjuk på någon. Lösningen jag hittade för att mildra den känslan var att berömma rikligt så fort jag kände mig oresonligt avundsjuk på någons fantastiska hår, mattehjärna, outfit eller sångröst. Säga precis det jag egentligen inte vill säga på grund av avundsjuka. Berömmet jag ville hålla tillbaka för ”varför ska hon som redan har så jävla fint hår dessutom få massa beröm för det?!”.
Men när jag gick emot min avundsjuka röst och berömde och uppmuntrade – ja då minskade den plågsamma känslan. Personen i fråga blev glad och jag kände mig inte längre så underlägsen. För då gick ju jag från att vara pinsamt avundsjuk till att vara någon som är snäll, generös och sprider glädje. Och vem vill inte vara sån? Snacka om avundsvärda egenskaper! Mitt handlande förändrade mina känslor.
Och något jag tänker på i vuxen ålder är att kunna prata berömmande även om personer som jag är arg på eller haft en konflikt med. Jag brukar vara noga med att tillstå även deras goda sidor och talanger när jag pratar om dem med andra. För då blir ilskan mindre från mitt håll. Och ilskan får ju mig att fortsätta må dåligt – så varför hålla kvar i den?
Ibland rör vi dock ihop vilken handling som egentligen leder till vilken känsla. Som när man känner sig irriterad och trött på fredagen och hemmet är sunkigt och deppigt. Och man då tror att man först måste plocka alla skit som dräller omkring och dammsuga upp alla smulor för att kunna få frid. Först när det är gjort kommer man kunna vila.
Men istället behöver man kanske göra något helt annat. Som att koka en kopp te, ta på sig mjukiskläder, puffa till kuddarna i soffan och krypa ner under en filt. Trots stöket runtomkring. Den handlingen ger sannolikt större vila i slutändan än om vilan ska inledas med massa prestation.
Så jag övar på dessa saker i mitt liv:
Att handla i den riktning jag vill att känslorna ska gå.
Fundera på om den handling jag tror jag borde göra, verkligen är den som kommer skapa önskad känsla?
32 svar
Åh va intressanta tankar och vilket projekt!!! Att göra de handlingar som troligtvis leder till bästa känslan 💕
Jag sitter just nu hemma pga trötthet och stress och tampas med exakt detta…hur 17 ska en veta vad som ger bäst effekt egentligen?! Det är så svårt!
Jag känner mig extremt sällan äkta avundsjuk, alltså jag kan exempelvis vara avundsjuk på att du fått snö och vi kanske knappt får nån snö på hela vintern där jag bor (men samtidigt innebär snö ännu lägre temperaturer och det är inte något jag egentligen längtar efter eftersom jag är en extremt frusen person 😅 så jag är inte avundsjuk så att jag mår dåligt av det). Dessutom har jag så länge jag kan minnas faktiskt känt mig genuint glad å andras vägnar istället för avundsjuka. Det är kanske en lyxig förmåga? Jag har aldrig förstått mig på den klassiska svenska avundsjukan?
Fast när det kommer till stress och trötthet blir det precis som du påpekar svårt att veta vad som genererar mest energi och vila (är det röja, motionera eller pyssla o sova 🙂🙃🙂🙃 jättesvårt).
Jag är otroligt tacksam över sin blogg som ofta tar upp dessa ämnen så att jag kan reda ut lite i min egen skalle hur jag ser på saken. Jag har också tre barn och man o tre katter och hus som renoveras osv så det är mycket som pockar på ens uppmärksamhet och många viljor så att det kan vara svårt att sortera ut vad en själv vill o behöver 🤔
Väldigt intressanta tankar i alla fall att göra tvärtemot vad jag kanske först tänkte, eftersom det i förlängningen försämrar läget.
Detta är så bra, känslor följer ju tankar men handling kommer verkligen före känslor med. När jag jobbade på ett behandlingshem för ungdomar i USA sa vi ofta till varandra i personalen, kill them with kindness. När vi gav dom omtanke o vänlighet trots deras ibland provocerande beteende växte våra varma känslor mot dom och deras ilska o utbrott minskade. Man kan bestämma sig för att bete sig på ett sätt även om man inte känner det Fake it until you make it. Ett annat talesätt vi ofta pratade om var ” speak to the prince or princess and they will appear” när vi talade ut positiva saker om dom till dom så kom dessa sidor fram mer o mer även om man inte alltid såg dessa egenskaper först så mycket. Man får välja att se guldet i varje människa även om det är lättare ibland att se det negativa. Man får bli guldletare. Det förändrar verkligen både en själv och andra. Tack för dina ord Clara
Frida! Akkurat slik er det! Jeg har arbeidet med barn og deres foreldre i over 30 år, og det er ingen hemmelighet at av og til møter man barn eller foreldre, som virkelig tøyer ens tålmodighet. Men nøkkelen er å bruke ekstra mye vennlig energi på akkurat den personen, som ellers kan forårsake tap av energi, jeg bruker faktisk omtrent samme uttrykket: snakk til det hyggelige barnet/de fine foreldrene, så dukker de snart opp! For jeg tror virkelig på at hvertfall nesten alle aller helst VIL være greie, flinke, hyggelige, samarbeidsvillige, men noen ganger må akkurat de karaktertrekkene/delene av personligheten lokkes litt frem med ekstra kjærlighet, vennlighet, forståelse, oppmerksomhet.
Ja, jag tror med att de flesta vill det med, men ibland är det av olika skäl svårt att bete sig så. Men när man bemöter så snällt o respektfullt man själv kan så skapar man bättre förutsättningar för andra att vara sitt bättre jag också. Svårt ibland men fint att se när det fungerar.
Åh, detta lever jag också efter! Fake it until you make it ❤ Jag har märkt att det ger ringar på vattnet, alla blir gladare. Önskar såå att alla letade efter guldet i alla människor! Vilket underbart uttryck som du gav mig nu. ❤ Tack! Detta tar jag med mig ❤🙏
Det här var inte klokhet. Detta är VISHET!
Så klokt reflekterat, kommer fundera vidare på det här känner jag. Tack för att du delar dina tankar.
Du är klok du. Tack.
Mycket sant, detta.
Åh 🤩 Typ grundtanken i kognitiv beteendeterapi förklarat på ett tydligt sätt som många säkerligen känner igen sig i. Jag som arbetar som psykolog blir såå glad och tacksam när personer med stort inflytande, som du Clara, delar psykologisk kunskap utifrån era tankar om vad som fungerar för er. Det är ju oftast mycket lättare att ta till sig det än vad jag utifrån forskning och det abstrakta ”erfarenhet från patientarbete” vet fungerar och försöker förmedla till människor.
Så bra. Har sett en film där någon sa ”you’ve gotta lead your heart”. Led ditt hjärta istället för att följa ditt hjärta. Det tror jag absolut på.
Jag älskar detta inlägget. Tack!
Så sant och sedan kan man krydda med att säga snälla saker till sig själv också.
Att på djupet gilla mig själv har tagit över 20 år och nu äntligen så tänker jag övervägande positiva tankar om mig själv.
Ett tips är att sjunga kärlekssånger och rikta dem till sig själv (tex i duschen eller i bilen.)
Först skaver det å känns väldigt underligt men det släpper efterhand.
Den psykologiska termen är kognitiv dissonans. Väldigt spännande!
Precis Lena!
Tack Clara❣
Så vist och känns som en bra approach till livet. Det är verkligen enklare att se allt skit med en person man stör sig på, än att fokusera på det positiva.
Tack, det var precis den text jag behövde läsa just nu. Så bra sagt.
Klokt!
Jag var sååå avundsjuk på en ”prinsessa” när jag studerade. Hon fick cancer och hoppade från ett hustak och hamnade i rullstol. Fy helvete vad jag föraktade mig själv som ung och dum. Gör ännu.
För mig funkar det bäst att vara så autentisk som möjligt i kommunikationen, typ säga ”Åh vad fint hår du har, jag märker att jag blir avundsjuk.” Då har jag liksom satt ord på båda grejerna som är sanna och det finns inget osagt som potentiellt kommer fram mellan raderna. För att bekänna att man blir avundsjuk är ju inget elakt eller destruktivt.
Detta gäller om man som lärare har stökiga elever eller elever man inte riktigt tycker om. Försök att vara extra vänliga mot dem så kommer positiva känslor för dem så småningom.
Exakt så. I skolan pratar folk om att motivationen måste framkallas. Nej engagemanget, görandet kan vi påverka his andra och oss själva, motivationen är belöningen efter att man engagerat sig och gjort något jobbigt. Just klasser som är tråkiga ber jag extra mycket för. Nämner deras namn och ser var och en framför mig. Det blir alltid bättre, ofta riktigt extrabra då.
Så klokt, hoppas många läser den riktigt bra skrivna texten!
Tänker ”Gyllene Regeln”…
En gång för väldigt länge sedan såg jag en fransk film som jag glömt vad heter men den handlade om ett par där kvinnan fick cancer. Hennes man hade varit otrogen ett tag och deras förhållande var rätt kass. När hon blev sjuk bestämde han sig för att han skulle göra allt för att hennes sista tid skulle bli så fin som möjligt. Ett citat från den filmen har följt med mig länge ”Jag började bete mig som en nyförälskad man och BLEV en nyförälskad man.”
Jag pratar om det ofta med vänner och bekanta. Att vi kan påverka våra känslor och vårt mående så mycket mer än vad vi tror om vi bara själva tror på det och beter oss efter den devisen. Det gäller ju allt; titta på naturen med öppna ögon, förundras över de fantastiska höstfärgerna istället för att deprimerat tänka att det ”snart blir mörkt och grått och allt blir svart”, fokusera på det fina med din partner/dina vänner/arbetskamrater etc så får de fina sakerna ta plats istället för att mata de dåliga sidorna, lyfta dem och få dem att bli starkare. Den varg du matar blir starkast.
Den varg du matar blir starkast ❤️
Åh så fint och intressant! Det här ska jag ha med mig och fundera på 💛
Absolut tänkvärt det du skriver om. Och säkert också helt sant. En bra tanke att se det positiva i stället för det negativa. Jag jobbar med människor inom ett vårdande yrke och jag jobbar med detta ofta. Att se bortom det dåliga och sjuka och lyfta fram det friska och positiva hos en människa. Det hjälper mig att orka och samtidigt må bättre själv.
Du er så klok. Takk!
Hm, det høres ut som du slår et slag for lav ”Rettfremhet” (Straightforwardness), som betegner en underdimensjon av personlighetstrekket Medmenneskelighet. De som skårer høyt er ”rett på sak”, ufordekte og ekte. De som skårer lavt er mer tilbøyelige til å manipulere, smigre og forstille seg. Om man skårer lavt oppfattes man å ”snu kappa etter vinden”, og anser det for å være nødvendig i det sosiale samspillet mellom mennesker.
Lav score på Rettfremhet er egentlig ikke regnet som en medmenneskelig trekk fordi folk merker om man ikke handler i tråd med følelsene sine. At komplimenter for eksempel er motivert av å dominere eller insmigre seg i stedet for å være motivert av et genuint ønske om å ville den andre vel. Man risikerer å fremstå manipulativ.
Jeg tror heller jeg vil slå et slag for rettfremhet. Er man forbanna så si det, så trenger ikke partneren din å oppleve deg som passiv-aggressiv. Og i stedet for å si ”jeg synes du har så fint hår” når det du egentlig føler er ”jeg hater det fine håret ditt (fordi jeg blir så usikker på meg selv)” så gi et kompliment du kan stå fullt og helt inne for i stedet. Da øker troverdigheten i komplimentet.
Eller bare si det som det er – I hate you, bitch! Og spar komplimentet til noen du liker i stedet. Folk er ikke dumme, de merker om noen er genuine eller ikke.
Okey, ikke si ”i hate you, bitch”, et sted går kanskje grensen for rettfremhet også, haha!
Alskar detta inlagg. 🙏🙏❤️
Vilket sanslöst bra inlägg. Så tankeväckande. Tack!