Nionde vabbdagen i rad. Tre barn och sjuk mamma som ska samsas. Varmkorvslunch på kladdigt bord med kvarglömt glasspapper. Ljudnivån är outhärdlig eftersom två av tre barn är lindrigt sjuka och klättrar på väggarna. Locket i mina öron ger en otillräcklig ljuddämpning. Någon gör iordning sin korv men precis när första tuggan ska tas lämnar han bordet. Aptiten smet sin kos inför åsynen av mat. Och treåringen har inte tid med korv för han bygger en koja.

-Jag vill äta korven i kojan, dock.

Dock? Trots ett så fint språk säger jag åt honom att korv med ketchup äts vid bordet.

Till slut har två barn fått i sig en varmkorv var. Och en mamma har fått i sig tre. Och går direkt från bordet till soffan och lägger sig.