Små förändringar i vanor kan göra stor skillnad för hälsan. Och för den som går från att inte träna alls – till att träna litegrann blir det som allra mest effekt förstås. Även små saker kan ha en inverkan på ens mående.

Jag har hela vintern tänkt på hur bra det är för mig med fåren. Att jag måste gå ner på gården och se till dem varje dag. Mata, ge dem hö (det är ganska tungt att få loss det från de stora balarna), skotta en stig fram till fårhägnet och skotta bort snön kring maten ifall det snöat. Bära vattenhinkar och fodersäckar.

Utslaget på en vecka är det kanske 15 minuters extra rörelse varje dag. Det är alltid pulshöjande och ofta riktigt svettigt. Dessutom gör jag det i början av dagen vilket är bra för mig som är så morgontrött och tycker att det annars tar många timmar innan jag verkligen vaknar.

Eller som det där med att Ulf varje morgon vill bli buren upp för den branta trappen till övervåningen på förskolan. Just på morgonen när jag känner mig kraftlös är det som att bära på ett stenblock. Men jag fortsätter att lyfta upp honom i famnen och tänker att den där styrkan jag får kan vara bra att ha.

Eller när jag storhandlar själv. Lyfter in de tunga kassarna i bilen. Kånkar dem från bilen till köket och plockar in i kylen. Det fanns en tid när jag fick ringa på Jakob för att få hjälp att klara sånt. Jag blev nämligen för trött.

Numera nästan samlar på tillfällen som dessa. Tillfällen som förut känts som en jobbig ansträngning försöker jag istället tänka på som en chans att få den där vardagsmotionen jag så väl behöver. Särskilt i mitt stillasittande jobb.