Här kommer en riktigt mastodontinlägg med sånt jag gjort senaste dagarna. Har inte sparat på krutet – eftersom jag vet att inlägg som dessa är favoriter för många.

Vi tog fram änglaspelet och provkörde det. Precis som sina äldre brorsor före honom funderade han på vem som egentligen vann spelet? Reglerna kändes oklara.

Mycket julpynt har kommit upp. Förstår inte varför man inte har så här mysiga stjärnor uppe från oktober till mars? De gör hemmet så mycket varmare.

Vi har varit i stan och kollat på högstadieskolor för nästa år börjar ju Bertil sjuan. HJÄLP! Viktigt att skolan under den sämsta tiden i ens liv (högstadiet) ändå kan bli så bra och rolig som möjligt.

En dag var jag bjuden till Frida på fika.

Hela hennes hem är som att kliva in i en varm famn. Älskar att det är så MYCKET grejer! Minimalism är inte mysigt.

Hon bjöd på goda ostar och franska skurna pepparkar med smak av citron.

Usch vad gott!

Någon som kände ”usch” när han fick syn på mig. Men inte usch på det bra sättet.

Vi hade mycket att prata ikapp

Och ännu mer att äta!

Och på kvällen for jag på veckans andra skolbesök med Bertil.

På fredagen jobbade jag som en iller med att komma ikapp en massa löst jobb. Båda storbarnen var hemma sjuka och gick och kraxade och till fredagsmys såg vi Jönssonligan lever farligt och jag somnade efter en halvtimme och snarkade högt i soffan. Så sjukt trött efter en vecka med massor av jobb och kvällsaktiviteter.

Vaknade tidigt på lördagen och kunde inte somna om. Bestämde mig för att stiga upp och ta itu med surdegen städningen. Vi har inte storstädat som familj på flera veckor och låg hopplöst efter med nästan allting.

Förutom generellt smutsigt hemma var skafferiet kaos, kylskåpet snuskigt, vedspisen behövde tömmas, groventren var igensatt och tvättstugan var överbelamrad. Hela familjen ryckte in och körde sitt hårdaste i nästan fem timmar.

Så jobbigt och SÅ SKÖNT att få bort lite skit och reclaima hushållet igen. Tack och lov kom farmor på eftermiddagen när vi var klara så då hände det ju något trevligt den dagen. Hon och barnen försvann ut och lekte och jag åt lördagsgodis i soffan och läste Harry Potter.

När det blev kväll såg barnen Grinchen, Jakob hjälpte en kompis att flytta och jag låg i sängen och läste. Så småningom sa pojkarna godnatt och gick och la sig.

Blev väldigt förvånad när jag kom ner och skulle släcka för natten och hittade spindelmannen som kraschat på soffan. Bar upp honom och stoppade till sängs.

Och insåg att Essa också behövde rastas, så då klädde jag på mig och gick ut.

En vacker kväll med klar himmel och en stor måne.

Så fridfullt att vara ute en lördagnatt i skogen. Och så skönt att aldrig någonsin känna sig rädd! Är så trygg i min by.

På söndagsmorgonen ställde jag klockan och gick upp lite tidigare. Ville göra en trevlig adventsfrukost till familjen. Så roligt att göra det i ett nystädat hus!

Tände den lilla adventsgranen

Och plockade fram allt gott jag kunde komma på!

Skinka, gurka, marmelad, olika sorters ostar och bröd.

Peppisar och juice

Så fint att äta en första adventsfrukost ihop. Ulf fick äran att tända det första ljuset.

Vi satt kvar och surrade tills det plötsligt blev väldigt bråttom för att vi skulle iväg till kyrkan!

Det vankades scoutgudstjänst och märkesutdelning. Stolt fanbärare!

Folke och Dahlia gripna av stundens allvar. Eller kanske mest nervösa för att spela upp drama för hela kyrkan. Bertil skulle spela Josef men nr jag frågade vad Folke skulle spela var svaret

-Inte trög!

Och det lyckades han ganska bra med.

Spindelmannen var närvarande

-Heter alla barnen Varredo? frågade han mig.

Men nej det var bara scoutledaren som vid märkesutdelningen hojtade

-Var redo! varpå barnen svarade

-Alltid redo! med en honnör.

Efter att jag förklarat sammanhanget undrade han vad de skulle vara redo för? Och det är ju det som är det fina med scouterna. Redo att hjälpa till! Redo för en utmaning! Redo att vara en god medmänniska! Älskar verkligen scoutrörelsen och allt klokt de lär ut.

Efter gudstjänsten fikade vi korv och saffransbullar och det var så mysigt att prata ikapp lite med bekanta.

Därefter byltade vi på oss och gick ut för att delta i skyltsöndag.

Så fint i vårt lilla samhälle. Dumt att man så fort blir hemmablind bara.

Det myllrade av folk som ville fira skyltsöndag och handla på marknaden.

Älskar detta gamla eternithus med de fina skyltfönstren.

Det såldes högt och lågt på marknaden

Marknadsgodis

Lingonglögg och svartvinbärsmarmelad.

Och strumpor stickade av hundhår. Tydligen väldigt varma. Jag blev sugen på att köpa de där med domherrarna. Hatar att frysa om fötterna.

Barnen sålde karameller till förmån för scouterna

Knallarna gastade i alla tonarter och jag passade på att bunkra lite knäck och kola.

Och värma händerna.

Tomten var förstås där

Med sina renar

Spindelmannen drog av sig masken så att tomten skulle känna igen honom och inte leverera framtida paket fel. Han förklarade att han önskar sig handskar som sprutar spindelnät.

– Hmmm… sa tomten.

Jag var ordentligt påbyltad

Men kinderna blev röda som juläpplen.

När barnen sålt färdigt och jag gjort mina inköp traskade vi tillbaka genom samhället igen.

Så mycket fint att se på!

Spark är det föredraga färdmedlet för de flesta.

Men för Ulf är det storebror.

Hemma igen packade jag upp mina marknadsköp. Strutar med kolor och knäck, lingonglögg, pitepojkar, sockerkringlor och segsalt mjukkaka från bagarstuga.

Gjorde upp eld och värmde glöggen och försökte få tillbaka värmen i tårna på alla i familjen. Det enda som saknades var ett par Bernard Sennen-strumpor med domherrar på. Jag visste väl att jag borde slagit till!

Fy farao vilken härlig första advent! Efter allt fläng på morgonen fick barnen ha skärmtid.

Medan jag bestämde mig för att baka och pyssla litegrann. Lyssnade på dagens andra gudstjänst på under tiden – jag gillar att ha på radiogudstjänsten här hemma när jag stökar på. Och efter middagsbestyren fick jag plötsligt en väldig lust att åka på dagens tredje gudstjänst. En andakt med adventssång i byns bönhus. Så då gjorde jag det! From som fasen.

Sladdade in några minuter efter att det börjat.

Och satte mig till rätta i frid och bara tog in alltihop!

När jag kom hem igen hade jag bestämt kvällspromenad med Elina så vi traskade och pratade strunt i 90 minuter, innan jag gjorde kväll.

Och det var senaste dagarna i bilder, det!