Nio minusgrader mot kinderna men dragkedjan öppen på dunrocken för att släppa ut värmen inifrån. Snön som täcker varenda gren och kvist och reflekterar månskenet så att det blir omöjligt att vara mörkrädd.
Bertil och Folke sparkar före och kastar sig då och då huvudstupa i vägrenen och försvinner ner i snödjupet. 61 centimeter. Men mer i dikena dit snön pressats ner av plogbilen. Jag lägger mig raklång och tittar upp på molnslöjorna på himlen och stjärnorna som tränger fram på sina ställen.
Den stora juldagsfriden har slagit till med full effekt
10 svar
Underbart….hos Clara .
Underbart att läsa och se.
Slipper kylan….
Kram Katarina
Din blogg är som att hoppa in i en underbar adventskalender…
Samtidigt känner man en känsla av svunna tider och en tjock bok på
ett antikvariat som man öppnar och glömmer tid och rum för att innehållet
är så speciellt… Tack…
Det fotot var det sjukaste jag sett!😍
Svårt att förstå att detta är ett fotografi. Heeelt magiskt.
Kan du kanske berätta om hur du planerar och tar tag i dom kommande vintermånaderna.
Jag är ju ingen vinterälskare men nig finns det väll bra knep att stå ut till våren ?
Kram från Mia.
Jag fick din bok Underbara Vinter i julklapp. Min dotter köpte den och reste över hit till Montreal Kanada och gav mig boken i julklapp. Vilken fin bok. Väldigt fint också att min dotter Erika, hennes man och deras lilla dotter Lucy kom hit för att fira jul med oss. Din blogg är fantastisk, jag njuter av den varje dag. Tack för det.
Wow, vilken bild. Ser ut som en målning!
Så vackert! Jag tycker nästan bättre om juldagen än julafton, just för den mjuka känslan av frid.
Wow, vilken fantastisk bild! 🩵❄️🩵
Flyttar hem söderut i slutet av januari efter 1,5 år av studier i underbara Umeå. Känner redan nu att jag kommer få akut Västerbottenlängt varje gång jag kommer läsa din blogg i framtiden!!! Så vackert. Ska jag leva utan riktig vinter från och med nu? Det känns för främmande.