Nu tänkte jag att vi ska hoppa tio år tillbaka i tiden och ta en titt på hur jag klädde mig 2014. Vad som känns passé – och vad som hade funkat än idag!

I januari för tio år sedan var jag gravid med Folke. I tredje månaden om jag räknat rätt. Prickar var en favorit och jag är så ledsen när jag tänker på att jag skänkte bort den här klänningen. Fallet var enormt fint. Den prickiga sjalen i håret använder jag dock fortfarande.

Drabbas av väldig ömhet för den här flickan. För ja, jag ser ju så ung och flickig ut. 27 år och snart tvåbarnsmor. Och med en karriär som snurrade allt snabbare och ingen koll på hur jag skulle kunna hantera alltihop. Hur man gjorde för att få återhämtning eller ta hand om sig själv.

Idag fotar jag outfits mer i miljö men då hade jag min outfitvägg som jag fotade nästan allting framför. Den här pennkjolen från H&M använde jag tills den gick i bitar. Så stretchig och skön. Har alltid trivts i pennkjolar med stretch när jag varit gravid. Den enda gången då jag inte blir självmedveten över magen och snarare putar mer än drar in den.
Jumperfabriken var mitt favoritmärke. Hade alla möjliga sorters stickade klänningar från dem. Tycker fortfarande att de gör väldigt mycket fina kläder! Den loppade väskan använde jag mycket även i somras. Den blå kappan lever kvar men mer som konstnärsrock när jag stökar omkring.

Smycken användes inte så flitigt men när det väl skedde var det statementsmycken. Som den stora tunga metallkragen jag målat röd.

Någon slags röd omlottklänning har alltid funnits i min garderob. Men just den här är bortskänkt och ersatt med en annan. Gillar mitt hår på den här bilden! Kul med en riktigt hög knut.

Här minns jag att vi bakade bullar inför Bertils treårskalas. Sedan golvades jag av den värsta magsjukan någonsin. Var helt förstörd i flera dagar. Har aldrig upplevt något liknande varken före eller efter.
Men strunt i det för oj vad söt jag var i min fladdriga topp! Och allting hemma gick visst i pasteller. Leila och Cath Kidston var husgudarna.

Här fixade sminkösen Carro mig inför en omslagsplåtning till Amelia.
– Är det verkligen rimligt att ett barn ska ha barn?
Hela min uppsyn andas någonting väldigt flickigt och ganska skört.
Klänningen kom från Maria Westerlind som också var all the rage på den tiden. Finns hennes märke ens kvar idag?

Lite tuffare i favoritkjolen, leopardjacka och skinnboots med träcklack som jag fortfarande använder ibland.

Jag har alltid tyckt att jag är som finast när jag är gravid. Jag får tjockt hår, stora läppar och tappar dessutom i omfång överallt utom kring magen. Men framförallt ser jag så helig, fin och fridfull ut. Det är ju kul! Mindre kul att den finaste perioden i ens liv pågår under så få månader.
Den här klänningen finns kvar i min ägo för övrigt!

Liksom den här som jag köpte när Bertil var bebis. Fint från Lindex!

Jag körde då – och gör fortfarande – mycket på scarfs eller huckle i håret. Så skönt när man ska arbeta. Klänningen var ett lopppisfynd som tyvärr inte finns kvar längre.

Den här klänningen fick jag låna till en plåtning, från Kii som fortfarande fanns kvar i Umeå vid den här tiden. Snacka om saknad butik! Minns tyvärr inte märket men bar den till vita loppade klackskor som jag aldrig skulle bära i dag. Jo, kanske förresten. Om jag pimpade dem genom att måla om dem eller sy på något roligt?!

Älskade den här jeansjackan som jag fick av Sandra Beijer. Hon hade ett så fint designsamarbete med JC på den tiden. Bar den till något sladdrigt reafynd med magen stolt i vädret. Jackan finns kvar men passar bättre i storlek bättre på min tioåring än på mig. Conversen är dock samma som jag bär än idag.

Det här prickiga loppisfyndet bar jag hela sommarn som höggravid. Och ännu i somras bar jag den…

Det grå linnet är en fortsatt favorit i all sin enkelhet.

Så föddes då Folke. Eller Stefan Löfven som vi kallade honom – eftersom de var rätt lika i början. Här är han bara någon vecka gammal och jag är finklädd för att vi hade Marstorps Gårdsbutik öppen och då hängde jag där och prata med kunder. Drog på mig världens mjölkstockning efter den där dagen.
Kjolen är ett loppisfynd som hänger med än idag. Koftan med frukter och bär är ett designsamarbete mellan Sonia Rykiel och HM och jag använder den fortfarande.

Stretchiga omlotter var ett favoritplagg under många år. Den här kom från Indiska och jag tyckte att den var sååååå snygg. Idag tycker jag NEJ!

Klädd i Jumpefabriken från topp till tå och med ny styling av håret. Det var verkligen tvära kast stilmässigt. Och det är det ju fortfarande!

Mormors rutiga gamla skjorta och kortkort jeanskjol från American Apparel bar jag ofta. Så snygg i håret här. Men det är en frisyr som inte riktigt passar mig längre, tyvärr.

Den här outfiten är nog närmast vad jag skulle kunna ha idag. Som vardagskläder. En loppad klänning med en slängig kofta. Skönt och inte så tight och skavigt.

Typiskt outfit som jag inte skulle bära idag. Skulle framförallt styla den roligare. Det är ju liksom ingenting? Det är bara en klänning och ett par skor. Varför har jag inga smycken? Inget roligt i håret? Ingen knäpp ring eller missmatchande kavaj utanpå? Trist.

Kan se tillbaka och minnas precis varför jag köpte ett plagg. Amningsvänligt är det första som slår mig. Och det är faktiskt ganska schyst med hur den blusar sig i midjan. Lite lagom slängigt och svängigt.

Avslutar med en bild på en klänning jag designade åt Jumperfabriken. Den har fortsatt att vara en storfavorit – till exempel bar jag den på Ericas dotter Isas studentfest förra året.

Liten tvåbarnsmamma som var så fin och så duktig. Som kämpade och öste ur och ändå blev det bara mer och mer vatten i båten. Jag var knappt mammaledig alls med Folke utan fladdrade runt som en osalig ande som försökte få någonting gjort. Jag kände mig otillräcklig och nedstämd och känslan eskalerade. Precis ett år senare kraschade jag in i en utmattning som jag tio år senare fortfarande känner sviterna av. Usch. Vill bara krama om den där personen och skydda henne från allt!
36 svar
Kul inlägg!
Tycker att du var sval och fin i fotot på bänken. Inga assesoarer behövdes där 😊
Ååå kan du inte göra ett liknande inlägg fast med inredning? inredning du skänkt men ångrat, gått sönder osv. Vad du hade kört idag och inte.
Hade varit kul att läsa.
Verkligen! Bra ide.
Otroligt att du var så stajlad på bilden då Folke var bara någon vecka gammal! Minns du hur du kände dig den dagen? Förutom det där med mjölkstockningen efteråt🙂 Min son är knappt fyra veckor och jag har inte kommit ur mysplaggen än. Å andra sidan har jag inte varit alls klädintresserad innan. Däremot har jag lagat mycket mat! Det är ett intresse och jag känner mig mer som mig själv och som en vanlig jävla människa om jag får stå vid spisen och laga till något halvkomplicerat istället för att köpa hämtmat som alla säger att man ska passa på att göra när bebisen är nyfödd.
Men ja! Maria Westerlind hette ju hon/märket! Som jag har funderat och letat. Älskade hennes kläder och till min lycka fanns en hel del hos Sellpy nu när jag äntligen visste vad jag skulle söka på. Tack!
Vilket LJUVLIGT sött bildgalleri, och så fina kläder, önskar jag hade lite av ditt intresse för detta🥰
En allmän reflektion; en sådan välsignelse att kameran finns – vad man minns! Jag har alltid varit flitig med att fota, och är så glad över det, mest för att barnens uppväxt finns förevigad, men också för att jag nu kan visa dem hur jag såg ut som tonåring, samt gamla vänner och pojkvänner.
Måste också tacka återigen för alla tips jag fick i kommentarsfältet gällande att träna hemma – jag blev både rörd och peppad, och i lördags satte jag igång💪
Ha en fin vecka allihop🫶
Ett roligt inlägg, kul med tillbaka blickar. Det är sant som det sägs… allt klär en skönhet.
En fråga, blir det någon Fånga februari i år?
Jag är också nyfiken på om fånga februari kommer tillbaka.
Tycker du är fin i allt. Vad du hittar bra kläder. Vintage är populärt och finns mest small när jag letar klänningar. Men ibland har jag tur. Känns som våren i Stockholm. Härligt. Kramisar.
Jag hade kunnat döööö för den röda koftan från jumperfabriken… 😍😍 om någon har en M att sälja (s går också om den drar mot större) så är jag mer än intresserad! Kommentera gärna i så fall. Du är så fin i den, Clara! Och den grå kjolen till 😍😍😍😍😍😍😍
Roligt att få se dina olika stilar. Fina foton.
Når jeg ser disse bildene, går det opp for meg hvor lenge jeg har lest, og først likt, deretter elsket ( og elsker) din blogg.
Og jeg er 65, og mormor til to små gutter, hvorav den eldste er nesten presis samme alder som din yngste.
Utrolig hvor ung og sårbar du ser ut her…lille jenta!😍
Jag tror att du helt enkelt inte kände att det var praktiskt med hängande smycken i samband med småbarnsåren! Jag slutade nästan helt med smycken under amningsperioden, det var inget medvetet stilbeslut, det var bara en praktisk konsekvens av bebis som slet och drog och greppade tag i allt som var färgglatt och fint (inklusive mina glasögon!) Det var roligt att komma igång med smyckena igen när barnen var lite större, minns jag.
Blir så avis på alla som kan sätta upp sina hår i buns eller andra snygga håruppsättningar och flätor. Min hårkvalité tillåter inget sådant. Jag kan inte ens locka det.
Jag blir så glad när jag läser att du känner ömhet för den unga kvinnan som strax kommer att krascha. Alltför ofta tänker man ju, vilken idiot jag var eller hur kunde jag vara så enfaldig och så urbota dum. Men det är ju inga kloka tankar, det är tankar som för en direkt tillbaka till depressionen. Du gjorde så gott du kunde, nu vet du bättre. Tack att du delar erfarenheten.
Wow så fint! Slås av att det nog var mer svart i färgpaletten då som bytts ut mot andra färger nu, men i övrigt känns det ändå som att mycket hade funkat än idag! 🙌🏼
Älskar allt. Definitivt succé.
Det kanske är ett tecken på att jag har blivit gammal och stelnat i min smak men jag tycker att många outfits är supersnygga och som jag inte hade tvekat att ha på mig idag 😊
Jag tänker likadant! 🙈🤩
Kommer ihåg alla dessa bilder. Har läst din blogg väldigt länge 🙂
Tycker du var så fin i din riktiga hårfärg och dina frisyrer kommer jag ihåg, och din klädstil älskade jag 🙂
Håller med. Rakt, blankt hår i naturlig hårfärg är så fint!
Hej Clara!
Jag har en fundering som inte alls har med detta inlägg att göra. När jag läser din blogg får jag uppfattningen om att ditt & Jacobs liv är relativt frånkopplade från varandra, att mycket av det du gör gör du på egen hand. Hur tänker du kring egentid, partnertid & familjetid? Hur får man ihop det pusslet och behåller kärleken både till sin partner, sig själv och till sin familj?
Ja, jag känner ofta att vi lever ett lite annorlunda liv än i många andra kärnfamiljer. Vi är båda något av anarkister som kräver frihet och självständighet. Och så har det alltid varit. Vi har ju varit ihop sedan vi var arton och nitton och för att det ska funka krävs möjligheten till att vara en egen individ. Vi har egna intressen, gör egna resor och ägnar oss mycket åt de vi själva vill göra. Men sedan umgås vi ju varje dag eftersom vi jobbar hemifrån och har gjort så i typ ett decennium.
Det där känner jag igen mig i. Tänker att det kanske är mer vanligt när man levt ihop länge och kanske särskilt när man blivit ihop som unga. Eller så är man bara sånna som personer. Vi har i vilket fall som helst också ett annorlunda förhållande i mångas ögon, har varit tillsammans i 19år (blev ihop som 15/16-åringar)
…Har du skrattat gott åt skilsmässoryktena på Bloggbevaning tro? Jag tyckte det var så fånigt just eftersom ni ju alltid semestrat och hitta Tom grejer separat, och sen sitter folk och gräver ner sig i det för att bevisa separation.
Vi har också varit ihop sen vi var 18 (fyller 40 i år) och jag känner inte alls så, jag vill helst vara med min man så mycket som möjligt och saknar honom varje dag. Vi har nästan enbart gemensamma intressen också, som vi gärna utövar tillsammans. Barnen vill jag dock gärna få paus från, haha! Dagdrömmer lite om tiden som kommer så småningom när de flyttar hemifrån och det är bara jag och maken kvar.
Jag jobbar dock hemifrån medan min man är borta varje vardag, så vi ses ju inte alls dagtid och kanske är det bra att få längta lite?
Jag tycker det är skönt att se att det finns fler par som gör sin grej på varsitt håll och får det att funka. I frikyrkan har jag alltid känt mig lite konstig för det, för där sitter alla par verkligen ihop och gör allt gemensamt. Vi har varit ihop sedan vi var 20, dvs snart 16 år. I början försökte jag passa in oss i ”mallen” men det var inte lyckat. Ger vi varandra frihet och utrymme har vi det hur bra som helst.
Tycker alla kläder är jättefina. Och mönstret och färgerna i klänningen från Indiska ser ju ut som ett vackert kyrkofönster.
Jag inser att jag har följt dig sedan begynnelsen. Känner igen varenda bild <3
Åh så härligt med ett sånt här inlägg! Vilken inspiration man får 🥰
Om jag får önska skulle jag gärna se ett likadant inlägg fast med dina frisyrer genom åren. Du har haft så många olika hårstilar, den ena mer inspirerande än den andra. Och skulle älska att höra dig gå igenom dem inklusive kommentarer om vad du skulle vara sugen på att ha igen vs inte alls numera. Stort Tack för en fantastisk blogg med så varierande och inspirerande inlägg 🙏
Nämen Clara, du är ju snygg i allt! Tycker det mesta funkar fortfarande. Slås mest av att det syns i din uppsyn när du är på väg in i utmattning. Det där sköra och flickiga, lite genomskinliga och frågande i blicken. Känner också ömhet för dig på de bilderna.
Den prickiga klänningen du designade till Jumperfabriken är den finaste och bästa klänning jag ägt! Sörjer att den inte finns att få tag i längre, har köpt så fort de dykt upp Sellpy eller Tradera och använt tills de är i bitar. Jag tycker att ni ska göra fler klänningar ihop! <3
Det tycker jag också att vi borde =)
Har läst din blogg såå länge känner jag, minns när du la upp att du var gravid med Bertil. När du skrev ”ska barn verkligen ha barn?” tänker jag på en meme som är ungefär: ”om jag skulle bli gravid nu (som 29-åring) skulle det kännas som en tonårsgraviditet”. Känner mig inte redo själv, men är inte förvånad längre när kompisar blir gravida med flit, vi är ju ändå vuxna. Men det känns så sjukt subjektivt, att vara vuxen. Fint att få läsa reflektionerna!
Roligt att se, jag är också klänning ich koft tjej. Året om kan jag ha de outfits. Ser fram emot bära det mer och mer
Åh, vad många fina klänningar, blusar och koftor! Du ser verkligen ut som en fotomodell, så bra bilder!📸🤩
Tycker flera av plaggen är användbara även idag.
Intressant också att läsa dina texter till bilderna hur du mådde och befann dej i livet just då. Jag har också haft en period senare tiden, då jag gått igenom äldre bilder på mej själv i olika sammanhang och vad jag hade på mej för kläder. Många minnen och känslor har kommit upp, både bra och sämre… genom det har jag kunnat lägga ihop ännu några pusselbitar av mitt liv (också tidigare trauman) reflektera och även känna och minnas glada och bra stunder.🌷🙏
Klänningen på sista bilden kom in i min garderob i våras genom sellpy. Älskar den något oerhört! Så skön och luftig.