Här kommer några bilder från senaste tiden. Det är sååå svårt att få ihop till dessa inlägg i januari när man bara är hemma och gör samma saker hela tiden och inte träffar en käft. Men nu är det ju februari så nu kanske det vänder? Vi får be en bön för den saken!
Det har blivit många frukostar med Bertejauregröt. Så god! Äter den med syrlig vinbärssylt med bären från i somras.
Tuggig och mättar bra. Samtidigt inte för tung mat när man ska sitta och skriva en hel dag.
Jag försöker gå en promenad i dagsljus varje dag. Men vissa dagar har det snarare blivit i den blå timmen.
På lördagen kom farmor och hälsade på. Vi åt rest-tacos från fredagkvällen
Och pojkarna läste Engelssonskatalogen med spänt intresse. Ullstrumpor, jägarbyxor och reflexvästar. Jag var ute och byggde koja med ungarna och sedan for vi och farmor till skridskobanan.
Den var oskottad och bövlig men vi åkte ändå!
Vi spelade hockey och lekte tagen och övade på att åka baklänges, snurra och göra åttor. Tänk att det år jag gick i konståkning när jag var liten skulle bli så användbart. Älskar att åka skridskor!
Roligt med utvecklingskurvan hos de små. Innan jul övad Ulf på att kunna stå på skridskor. Nu börjar han lära sig glida med ganska god balans.
Snödrivor behövde också bestigas. Det är enorma mängder snö i år. Eller kanske varje år, bara att man hinner glömma.
Så kom vi hem och värmde oss en aning och hade en lugn lördagseftermiddag.
På söndagen lämnade vi barnen hos morfar några timmar och så gick jag och Jakob och såg en föreställning. Monstrets tid med Olof Wretling, Sven Björklund och Mattias Fransson. Den var helt fantastisk. Väldigt rolig och fruuuuuuuktansvärt obehaglig. Har aldrig sett teater som lyckats vara så läskig. Både jag och Jakob satt och rös i salongen för den var obehaglig på Twin Peaks-vis vilket är det värsta viset. Musiken var också fem plus. Gå och se om den kommer dit du bor!
Sedan vi hämtat barnen och kört hem till byn var vi alla så trötta att vi gjorde en mack-middag. Alltså en middag bestående av gott bröd med gott pålägg.
Och barnen fastnade i ett spel de håller på med, där klossar ska passa in i en form. Beroendeframkallande.
Jag har gått många sköna kvällspromenader. Eller först är de aldrig sköna utan plågsamma. Jobbigt att komma igång, jobbigt att ta sig ut, jobbigt att gå. Tills man hittar lunken och faller in i den. Och då kan man njuta stjärnhimlen och gå hur länge som helst.
En dag hade barnen extra roligt i vardagsrummet. Vi har köpt nya sängar och de enooooorma kartongerna gick att bygga kojor utav.
Varje kväll är en enda längtan efter att äta ”något gott”. Jag önskar att detta goda var godis, men det är knappast tillrådligt annat än på lördagar. Däremot är apelsinerna så goda nu att ett fat med apelsin och färsk ananas har varit kvällsmys när jag och pojkarna sett på sista säsongen av Historieätarna.
Till lunch har jag fortsatt med vegetariska dumplings, haricot verts och sojabönor. Med sursalt dressing till. Tar fem minuter att tillaga från fryst tillstånd.
Barnen har skidträning på måndagar och efteråt får jag hem världens gladaste ungar. Tränarna i byn är så fina och självförtroendet växer för varje gång.
Stadigt kvällsfika är viktigt efter att man tränat. Och barnen är så skid- och skridskopeppade nu att de gått upp till idrottsplanen efter skolan hela veckan. Åkt skridskor i en timme eller en halvmil skidor innan de sparkat hem från skolan. Jag är så glad för att de håller igång och rör på sig och samlar dagsljus i denna mörka tid.
Igår när jag jobbade fick jag nästan inget gjort. Och när jag väl kom igång fick jag ögonmigrän. Har haft så mycket ögonmigrän senaste veckorna. Då är det bara att lägga sig i ett kolsvart rum och vänta tills synen återvänder.
Var på så dåligt humör efter att ha sölat bort en hel dag. Men tog mig i alla fall till gymmet efter jobbet och körde styrka. Och när jag skjutsat barnen till scouterna gick jag en promenad.
Och då kändes allting lite bättre igen.
Idag har jag jobbat med en massa olika skrivuppgifter och suttit vid datorn, men märkte att huvudvärken var på väg tillbaka. Så då bytte jag syssla. Avslutade arbetsdagen med att baka. För vi ska ju fira vår underbara trettonåring på söndag. Med ett redigt släktkalas! Grattis till mig som varit förälder i tretton år.
50 svar
Har försökt börja äta nyttigare o apelsinerna just nu är ju helt underbara .Men jag blev dock förvånad att dom gröna soja bönorna var farliga för mig , min allergi fick svårt att andas !
Tipsar om att se över arbetsställning när du sitter vid datorn och jobbar. Jag började få massa problem med huvudvärk under pandemin när jag jobbade hemifrån. Gick till slut till en fysio och när jag kom hem kollade jag av hur jag satt när jag jobbade. Visade sig att stolen och bordet inte var optimala ihop och jag tror det var så att jag satt med axlarna lite uppdragna hela tiden. Styrde om lite och poff var huvudvärken borta.
Så skönt att det är fler än jag som är emot skuldbeläggande och pekpinnar angående andras hälsa och hur andra lever sina liv. Förresten på tal om någonting annat, den där gröten lät spännande. Jag har aldrig ätit just den sorten, men den är säkert god. Det brukar ju gröt vara.
Underbart vackra naturbilder, vinter uppe hos er är lång men du lyckas fånga det vackra i det.
Dina betraktekser slungar mig tillbaka till tiden när mina stora barn var små och vad vi gjorde då. Det är så underbart att läsa din blogg, man blir alldeles varm i själen av bilderna och dina betraktelser. Ta hand om dig bäst du kan för ögonmigränen, det låter som ett djävulens påfund.
På tal om kommentarer ang att ögonmigrän triggas av stress. Tror det är en väldig förenkling och inte alls hela sanningen. Har själv ögonmigrän sen 15 år tillbaka från och till. Den kommer ofta helt från klar himmel men har börjat logga huruvida den har med menscykeln att göra. Misstänker att det oftast är mellan ägglossning och mens.
Fick ögonmigrän senast förra helgen när jag hade varit och handlat garn och blomjord och gått i butiker. Det var en lustfylld lördag, jag har det lugnt på jobbet just för tillfället och är inte stressad eller har varit särskilt stressad senaste tiden. Men där stod jag och skulle handla lite mat innan träningen och vad suddigt allt började bli. Nänä det är nog bara lite dåligt ljus här inne. Började köra mot träningen och fick svänga in på en parkering för att jag bara såg allt mer suddigt och skakigt och det rent av blev obehagligt att köra bil. Väntade ut synen i en halvtimme, tog två treo när synen var tillbaka och huvudvärken började komma. Körde hem och vilade. Vad triggade anfallet? Ibland kommer det (inbillar jag mig) av att gå ut och in, dvs från kyla till värme, för många gånger. Ljuset som skiljer sig åt ute och inne. Ljus vissa dagar när himlen är så kallt mjölkvitt. Ljus inne från starka lampor. Belysning som flimrar. Osv osv osv.
Eftersom forskningen inte VET vad som triggar migrän/ögonmigrän så är allt spekulationer. Att vifta med stresspinnen hela tiden och komma med pekpinnar hjälper ingen. Det är som Clara säger: vila och det går över. Det är jävligt STÖRIGT och ibland olämpligt. Som på motorvägen eller på kontoret. Men det behöver inte betyda något mer än så.
Det är ju inte spekulation att stress är en av de saker som kan utlösa ögonmigrän. Men det är inte den enda triggern och vi är alla olika. Jag har en kompis som precis som du kan få anfall av ljusskillnader, det har jag aldrig upplevt utan kan ofta (men inte alltid) koppla dem till stressiga perioder eller tidpunkter när stressen lättar. Däremot håller jag med dig om att det inte behövs några pekpinnar.
Sin svärmor har en så fin tröja! Hemstickad?
Och du gör ju massor med spännande saker trots januaritristessen. Om jag skulle haft en blogg skulle den se ut ungefär såhär:
Måndag – torsdag: frukost o kaffe i bilen. Ljudbok på. Fåglarna har börjat kvittra när jag sätter mig i bilen på väg till jobbet 5:50.
Jobba till 16, duscha på jobbet, sminka av mig i duschen. Sätta på mig mjukisbyxor och mjukiskläder (utan bh). Sätta mig i bilen o åka hem, få ca 25 minuters lyssning på ljudboken igen.
Komma hem, äta, sticka några varv, gosa med hunden, sova. Och sen repeat.
Fredag; veckans höjdpunkt, käka lunch ute med kollegorna!
Där kan vi snacka om att inte hitta på så mycket om dagarna. 😂
Gröten såg god ut. Jag vill ha recept!!!! 😉
Hihi! – Engelssonskatalogen, så roligt!😀 bra katalog, det ska börjas i tid!
Tycker bara det är trevligt att du skriver om det som händer hemma på gården och i byn. Man läser om så mycket elände som händer i världen/samhället, så det är bara skönt att ibland ”stänga av” allt och se alla dina fina bilder och läsa det du skriver/berättar om. ~ ”Det lilla” i vardagen❤
Uppskattar också dina fina exteriörbilder, då de påminner mej om den plats min familj, släkt kommer ifrån norrland, fr Jämtland och Medelpad. (Jag bor i Stocholms-trakten men hoppas kunna flytta upp en dag) Tack än en gång för det du skriver och fotar! Det ger glädje, tröst och hopp!🖌📸❣🙏
Jag har o också ögonmigrän periodvis. Jobbigt när det pågår eftersom synfältet störs av en zick Zack fält. Brukar också gå undan och blunda eller lägga mig och blunda. Troligen stress orsak för mig. Gör vad jag kan med yoga och meditation. Men stress drabbas vi väl alla av då och då.
På tal om migrän som är fruktansvärt, så har jag en otroligt bra huskur och det är att äta magnesium. Alltså det hjälper inte akut, men jag äter magnesium det håller migränen borta!! Om jag hoppar över ett par veckor så kommer den alltid tillbaka
Engelssons katalog är är skön och att bläddra. Man släpper all utseendefixering och i synnerhet strumpavdelningen får en att njuta. Bara fokus på värme och skönt för foten, inte skönhet. Men miljörapporter har sargat alla deras flecegrejer, lite trist
Hej Clara, apropå kvälls gott. Riv några mörk (hög kakao % ) choklad flingor över appelsinklyfterna. Vackert att se o gott!
Ydrebo: det är alltid lättare att peka finger åt någon annan och säga vad den gör för fel. Ingen är felfri och alla har vi vårt lass att dra. Även om du kanske skrev det du gjorde av omtanke så var tonen i det du skrev rätt dömmande tycker jag. D
Jag tror inte du förstod mitt inlägg. Får man ögonmigrän beror det ju på någonting. Några andra kommentatorer tror att det beror på stress. Det måste vara otroligt jobbigt att råka ut för det. Bör man inte gå till botten med orsaken? Ska vi bar skriva ”snälla” saker när hon själv oroas av symtomen? Om någon oroas av plågsamma symtom bör man inte då uppmuntra den drabbade att söka hjälp? Mitt inlägg var inte dömande även om du uppfattade det så. Jag önskar att fler vågade peppa Clara så att hon med glädje och frimodighet kan jobba vidare utan ögonmigrän.
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som karaktäriseras av intermittenta anfall av huvudvärk med illamående och överkänslighet för yttre stimuli. Finns olika varianter och varje individ kan ha olika. Varje människa har olika triggers och olika symtom sin på migrän. De kan även ändras under livets gång. Såklart ska vård sökas vid nytillkomna symtom. Clara skrev att hon har ögonmigrän och har då fått den diagnosen. Som migräniker gör man allt för att minska anfallen. Tyvärr kan den bli kronisk, hormoner, läkemedel, ljud, ljus, dofter, väderomslag, andra sjukdomar, skador mm mm kan trigga.
Jag var en av dem som svarade att jag ofta (men inte alltid) kan koppla samman mina ögonmigränanfall med stress. Men jag har ju inte drabbats av ögonmigrän för att jag är stressad, jag har förmodligen ärvt den från min mamma.
Jag tror att de flesta av oss som har sjukdomar eller krämpor av olika slag (mer begränsade för mig än ögonmigränen är en känslig mage) både har sökt hjälp och har väldigt bra koll på eventuella orsaker och triggers. Har man ett hälsoproblem blir man ofta expert på det! Det kan vara bra att tänka på när man ger råd, även om de är i all välmening.
Lever du själv med någon typ av migrän? Just tyngden av att ”det här är mitt eget fel” tycker jag är en hemsk känsla som man ofta har när man ligger i det där mörka rummet och väntar på att anfallet ska gå över, och ditt sätt att prata om migränen som något självförvållat eldar på just ett sånt synsätt.
Migrän är en ärftlig sjukdom. Att man har migrän betyder inte att man inte tar hand om sig själv. Anfall kan triggas av olika saker för olika personer och det går inte att helt skydda sig genom nån sorts perfekt livsstil. Jag är tex känslig för starka lampor/skärmljus, stress, hormoner, alkohol, sömnbrist, fysisk ansträngning, sol och värme. Men det varierar från tillfälle till tillfälle hur känslig jag är och oftast kommer anfallen när det handlar om flera triggande faktorer i kombination med varandra. Ibland kommer migränen helt utan ”anledning”. Men livet blir i vilket fall otroligt begränsat om jag ska förbjuda mig själv från allt som skulle kunna framkalla anfall. Att konstant undvika triggers är inte att inte ta hand om mig själv utan påverkar snarare min mentala hälsa negativt. Jag vill också vara utomhus, kunna ta ett glas vin ibland, skaffa barn, jobba hårt, träna, vara vaken sent osv osv. Utan att ligga och straffa mig själv med att det var mitt eget fel om jag väl får ett anfall.
Att ha migrän innebär ofta att känna sig ensam och maktlös i sin situation, och det blir inte bättre av mästrande pekfingrar om att man har sig själv att skylla för att man får det.
Jag har huvudvärk med ögonmigrän då och då sedan säkert ett decennium tillbaka. Tar en alvedon och vilar i ett mörkt rum så går det över. Gör inte ont men man ser inget när man har det. Så man kan inte jobba
Ååh, att åka skridskor är verkligen nåt jag kan sakna, här är det lite klurigare att hitta en isbana 🙂 Vet knappt om jag skulle kunna stå på ett par skridskor längre, men vore roligt att testa 🙂
Bilden med stjärnhimmeln är fantastisk, att lyckas fånga den så, wow!
Upplevde min vackraste stjärnhimmel nånsin i somras när vi tältade i Pyrineerna, men det var förstås omöjligt att fånga på bild 🙂
Utenfor blokken der jeg bodde som barn, var det et lite område der vaktmesteren i borettslaget spylte med vann om vinteren, så det ble en liten skøytebane. Det ble satt opp en lyspære i en stolpe, og vips så var det et magisk sted jeg som barn kunne gå på skøyter etter at «de store guttene» (hockey-gutta) var ferdige for ettermiddagen/ kvelden. Ååå det var mitt fristed nr to ( nummer 1 var bøkene) fra en tidvis svært vanskelig barndom i en familie preget av en far som aldri burde fått være far eller ektemann……på isen kunne jeg drømme meg bort, øve meg på piruetter og hopp, og seile av sted i den lille lysstrålen, innhyllet i et imaginært publikums applaus….Nå kan jeg ikke lenger stå på skøyter eller ski grunnet sterk artrose, men jeg kan gjenskape lykkefølelsen helt perfekt, når jeg ser andre fryde seg over lek på isen! Så, takk, Clara, for at du akkurat nå ga meg den gode følelsen og fine minnene!
Vi sa också det då vi såg Monstrets tid i fredags; otroliga Twin Peaks-vibbar! Helt genial – tror det är det bästa de gjort, och då har de ju ändå alltid levererat toppklass!
Skrattade så jag grät, och rös av skräckblandat välbehagsäckel.
Den trion är bland det bästa Sverige har!
Och som du säger; musiken! Men jag vill också lyfta koreografin & dekoren. Allt sammanvävt till succé!
Tänk att ni snart har en tonåring i huset, och vi har två! Vart tar tiden vägen?
Krama Beppe från alla oss tills vi ses igen!
Ögonmigrän är ett jävla påfund. Måste dock passa på att fråga, hur i hela friden lyckas du hålla bräken så fin? Min kapsejsade helt trots dusch etc..
Vad tror du att din ögonmigrän bottnar i? Jag får det med jämna mellanrum, är ganska säker på att det är stress som löser ut det. Men försöker hitta strategier för att hantera det. Så jobbigt när man inte ser något 🙁
Min ögonmigrän dyker ofta upp när det har varit stressigt och jag börjar koppla av. Efter första semesterveckan, på julaftons eftermiddag, en kväll när jag lagt mig i soffan… Även om den kan komma vid andra tillfällen också. Alltid obehagligt när blixtarna och synfältsbortfallet kryper på tycker jag, lika glad varje gång det försvinner!
Fina bilder!
Fick en tanke – kan inte du göra en stor ”Life-hack-lista”? Alltså dina bästa life-hacks inom t.ex. städning, föräldraskap, matlagning, träning… Vill så gärna läsa den (och de efterföljande kommentarerna som säkert innehåller fler!:)
Hoppas att det är en hel bok om life hacks som Clara skriver på nu!! ❤️
instämmer! Sån typ av inlägg är bland min favoritinlägg 🙂
Ja vilken bra idé, det hade jag också velat läsa. Och alla kommentarer till hade säkert varit guld.
Hahah, jag och min partner såg Monstrets tid och vi fick också starka Twin Peaks-vibbar. Dels genom scenografin naturligtvis men också genom deras drömska inslag och märkliga kroppsspråk. Mycket sevärd föreställning!
Hoppas att migränen avtar. Jag har inte haft ögonmigrän, men dock ”vanlig migrän”. Det är inte kul. Jag känner igen det där att det enda som hjälper är att ligga i ett mörkt rum. Kul med alla uteaktiviteter som ni tar er för i familjen. Och dina bilder är alltid lika fina. Härligt att föreställningen var så bra.
Alltså, vilka naturfoton!! Amazing.
Clara, du är inte snäll mot din kropp. Det syns i det här inlägget. Sök hjälp i tid!
Ehm..va? Nyfiken på vad du menar? Du verkar se eller tolka in nåt annat än vi andra bloggläsare gör..
Är man snäll mot sin kropp när man inte orkar utan ofta får migrän och ändå måste genomföra sitt uppgjorda program trots att det är plågsamt?
Det är ingen beundransvärd bedrift att pressa sin kropp till det yttersta under lång tid. En långdistanslöpare kan inte springa hela loppet som en sprinterlöpare för då kommer den löparen inte i mål. Och jag tror att Clara ser fram emot många friska år med arbetsglädje. Alltså tänk till i dag! Annars kan det bli för sent.
Tänk att man kan läsa en text så olika. Clara skriver ju inte att hon genomför något uppgjort program oavsett vad som händer, utan av texten framgår ju att hon anpassar sig efter vad situationen kräver. Man kan ju inte rimligen påstå att man har sig själv att skylla för att man får ögonmigrän, eller någon annan åkomma. Det är inget man väljer.
Sjukdom är inget man väljer. Men i många fall kan man minska riskerna för den och behålla sitt goda humör.
Var också på Monstret här i Umeå o den var otroligt bra !
Såg dig när vi gick ut o tänkte spontant gå fram o säga hej för genom bloggen känner jag dig ju som bästa grannen 😂 Men sen kännde jag mig som en stalker så gjorde inte det .
Men ångrade mig för bloggen ger mig så mycket o inte minst all dialog i kommentarerna . Så tack för all pepp du ger mig ❤️
Grattis till världens bästa mamma!
Kära Clara, har jag missat något? Har du någonsin tagit en kurs i fotografi, eller är du helt autodidakt?
Hänförande är dina fina foton. Blir så taggad/peppad att börja. Lite sent, nästan 50 men men.
Kolla in moderskeppet, en jättebra utbildningsplattform just för foto. Ett hjärtligt tips bara, så klart det inte är för sent! ❤️
Jag håller med om hennes foton, så fina 😊
Kör!! Har råkat halka in på såå många nya intressen efter 50; släktforskning o därmed historia som känns intressant ffg nånsin, ullbroderi, spinna lin, förhoppningsvis odla lite själv vilket år som helst… Finns många dopaminkickar som väntar ens ”version 2.0” 🙌🏼😄
Och håller med – alla foton är så fina… det där blå-gula med träden 🤤 Haha får mej vilja börja akvarellmåla också… 😄
Så länge vi fortfarande lever är ingenting någonsin försent.
Och så enahanda trist livet skulle vara om vi aldrig fick prova något nytt, ändra oss, göra om, göra misstag, göra om igen, hitta nya intressen och vägar, återuppta något gammalt osv.
Klart du ska börja fotografera om du känner suget! Vad har du att förlora? Ingenting. Kör hårt.
Och för den delen är ålder ändå bara en siffra.
🙂
Hej Anna, för sent? Nä kanske har du väntat på den här stunden. Kanske är det nu när du snart är 50 dom du vet hur/vad du ska fotografera.
Lycka till! /Maria
Tack gullis🥰 betyder så mycket just nu. Kram
Jobbigt med ögonmigrän, det är hemskt! Har du kollat synen på sistone?
Berätta mer om spelet klossar som ska passa in i formar, vad är det? Och frysta dumplings, köpt var? Låter gott ☺️
Såg ut som ett IQ-pussel från Smartgames. Finns massor av olika varianter och de funkar från 5 års ålder till vuxna!
Hehe! Engelsson är så himla bra🙌