Här kommer helgen som gick i en himla massa bilder!

Vi gjord ett stort lass tacos på fredagen eftersom hela gänget skulle komma hit och äta middag.

Lättast att duka upp på köksbänken så att alla får förse sig själv och man slipper sitta och skicka.

Helgpeppade barn och ganska så trötta föräldrar

Fanns mycket att avhandla

Jag föredrar min taco utan bröd. Rent tekniskt är det alltså bara själva grisröran kvar av rätten då. Men ve den som säger något negativt om grisröror!

Huspianisten ryckte in och ackompanjerade själva fredagsmyset. Och vi satt uppe sent och surrade innan alla åkte hem för kvällen.

På lördagen sov jag länge och vaknade helt groggy.

Ulf hade varit uppe med tuppen och sett på film och varit Spindelmannen. Jakob är den morgonpigga så han stiger upp när Uffe behöver det.

Jag såsade på hela morgonen och drog benen efter mig. Kom inte ur morgonrocken. Nattlinne, tofflor och morgonrock (nedspilld med kaffefläckar) är en oundgänglig del av varje helgmorgon.

Nöjd med att jag bytt gardiner på fredagen. Så less på det murriga nu. Vill in med ljus!

Kände mig hängig och la mig på sängen för att läsa. Älskar att sängen är lite högre nu. Ser bättre ut genom fönstret. Sängen är också ett flugpapper – men det har den alltid varit. Så fort jag ligger där ska barnen komma och hänga. Fint med sällskapet. Folke övade kullerbyttor.

Det snöade och solade på samma gång.

Och sedan fick vi syn på Bertil som varit ute först på vedhuggning och sedan hundpromenad.

På morgonen är det inga skotrar i farten och naturen är stilla och fridfull.

Som sagt. Flugpapper.

Det är mysigt att ligga och prata på en säng.

Jakob var borta på byns gym på morgonen och hade gymintroduktion och tränade också själv. Men efter lunchen packade han och barnen ihop sig och drog till badhuset i stan, där de skulle möta upp farmor och farbror Jens och tillbringa resten av dagen. Till min stora lycka. Kände sådant ensamhetsbehov.

Bestämde mig för att ägna några städkvartar åt utrymmen som behövde det. Började med min garderob där allting ligger huller om buller.

Vek om, sorterade ut somligt juligt och la allt i prydliga högar.

Sedan vek jag in kläder i min hängande garderob där det också rådde fullt kaos.
Resten av den dagen ägnade jag åt att städa hallförvaringen, läsa och ta ett riktigt långt bad. Lagom till mellokvällen kom familjen hem igen, så vi kollade tillsammans. Fasen vad tråkigt det var – det tyckte till och med barnen.

Söndagsmorgonen var en lugn sådan. Det byggdes korthus och så såg vi på Historieätarna. Vi peppar på sista säsongen där Susanne är kock i ett avsnitt!

Jag kände mig riktigt hostig och sjuk så jag gick bara ut en kort stund för att lapa lite solsken.

Det var flera veckor sedan det var så här tjusigt ute sist. Har ju blåst så mycket att träden blivit bara. Då ser det dödens trist ut. Men nu var det tjugofem minus så allting var täckt i frost.

Solen har precis börjat orka sig fram till verandan. Kring sportlovet vecka tio brukar den stå så högt att den värmer upp verandan och man kan sitta där ute igen. Högtidsdag.

Växthuset står i solsken tidigare på vintern och där rasar snön av så fort solen börjar värma.

Vansinnigt vackert med det skarpa solskenet.

Och alla illande blå färger.

Men när jag började hosta igen gick jag in.

Gjorde iordning färsen till köttbullarna jag tänkt trilla.

Och pressgurkan som skulle saltas och pressas i en halvtimme.

En mortel är en lämplig tyngd.

Pressad, klar och redo för persilja och ättiksbad.

Pojkarna var flamsiga som tusan och låg i soffan och lekte med figurer av modellera. Bästa leran som inte torkar utan tillåter att man har den framme och bygger om figurerna hur många gånger som helst.

Försök att göra en smurf!

Alla degade i soffan och degade. Om ni förstår vad jag menar.

Snögubbspingviner.

Och till trefika gjorde jag änglamat. Vispgrädde, sylt och skorpor. Gjorde på hjortronsylt och utöver kardemummaskorporna använde jag upp de sista julkakorna och bröt i bitar. Det här är den enklaste och godaste efterrätt som finnes.

Är det fler än jag som blir kittlad i svalget av vispgrädde? Nehej jag trodde väl inte det heller. Men det kittlas så vansinnigt att det nästan känns otäckt.

Helgen avslutades med världens godaste middag. Mina små köttbullar, brunsås, pressgurka, rårörda lingon och potatismos.
Tack till mig själv för att jag ordnade en sån fin helg.
36 svar
Jag tycker så mycket om vispgrädde att när jag var liten så kittlade det i kinderna så fort jag tänkte på att slicka av visparna med grädde på. Ja, så jag vet hur kittel av grädde känns. Minns den känslan mer än själva smaken faktiskt. Så tack Clara för påminnelsen!
/Maria
Har ni slutat med matlag?
Det va ju det dom hade på fredagen.
Ja 😅
Tidigare brukade Clara nämna matlaget ganska ofta, nu var det länge sen och det brukade ju vara på tisdagar och hos olika familjer enligt rullande schema. För mig är det inte att ha matlag bara för att man äter mat med kompisar en fredagkväll, så det var inte så lätt att veta att det var matlag.
Kanske har matlaget bett Clara att få vara lite mer privata, så det är därför hon nämner dem mindre ofta?
Blir ALLTID kittlig i svalget av vispgrädde!
Haha, skönt att höra att jag inte är ensam!
Samma för mig, om jag tar en lite större sked. Tar jag lite i taget känner jag det inte.
För mig kittlas grädden på tungan, så olidligt mycket att jag ibland får skrapa bort lite grädde på tårtan eller semlan!
Vilken underbar helg! Hos mig kittlar det inte, och den efterrätten ska jag absolut prova, aldrig hört talas om faktiskt, men ser jättegott ut.
JA! Grädde kittlas!
Hej Clara. Tack för ett fint inlägg! En fråga; bråkar aldrig dina barn? Det verkar vara så himla harmoniska med varandra. Hälsningar Mia
Har nog aldrig upplevt att grädde kittlas.
Blev däremot glad av att se att fler äter taco-grisröra som jag – jag äter dock med bröd, men jag rör ihop allt på tallriken och sen skopar jag över det till brödet. Som en riktig taco-neandertalare. ^^
Falukorv/korv kittlas ibland i halsen så jag nästan blir tårögd 🥲
Tur att jag precis ätit en hemmagjord semla när jag tog del av detta inlägg. Vispgrädde är svårslaget! Bor i Västra Götaland, men efter ett ymnigt snöfall hela natten vaknade vi också till ett vackert vinterland, varenda gren täckt av snö. Mello är så tråkigt – jag smet undan och maken fick hålla yngsta sällskap i helgen.
Ha en fin fortsatt vecka☺️
Kittlas? Förlåt men förstår inte😊.
Jag tycker inte att grädde kittlas men jag kan få tillfällig huvudvärk om jag äter för mycket grädde 😊
Jo jag blir också alltid kittlad i svalget av grädde! Någon som vet orsaken?
Bara jag som läste ”klittrad av grädde”?
Det var…ekivokt tänkte jag. Men det kanske säger mer om mig 😂
Så fin tröja Stina (tror jag det är) har. Vart hittar man en sån? Med djup urringning i ryggen?
Och jag tänkte när jag såg bilden på tröjan att jag skulle frysa så vansinnigt om ryggen om jag hade en sån. Fryser alltid precis där tröjan är öppen🤭
Så fint inlägg i både text och bild. Dom allra vackraste dagarna under vintern brukar ju vara dom kallaste. När det blir mildare väder så brukar det ju oftast snöa eller blåsa. Tack för allt du delar med dig av.
Det är första gången i mitt liv jag hör någon annan beskriva kittel-känslan av grädde. Så underbart! Jag brukar likna det vid att ha en sill i halsen. Som liksom kittlar med sin lilla fena. Min man är numera van vid att jag, vid en särskild gräddkonsistens, utbrister: ”Åh nej! Nu fick jag sill i halsen igen!”.
Här är en till som blir kittlad i halsen av grädde! Skumt, undrar verkligen vad det beror på!
Det där kallar jag riktiga delikatessköttbullar. Så bra gjort att ha tålamodet till att rulla så små och fina! 🙂
Appropå änglamaten, finns det något bättre än grädde och sylt som kombo, egentligen? Vad vore våfflor, ostkaka, och tårta, utan just grädde och sylt? Mmmm..
Inte av grädde, men däremot kittlas det i hela munnen när jag äter något väldigt sött! Så märklig känsla.
Haha helvete vilken härligt rolig sista mening! Om någon ska ha tack så är det verkligen en själv 😅🫶😂
Jag fick kittel kittel halsen senast igår när jag åt en semla. Tar jag lite grädde i taget känner jag det inte men om jag tar en större klick så kittlar det till. Så intressant att höra att andra har det, har alltid undrat varför det kittlas.
Men så roligt! Trodde att jag var den enda! Kittlar liksom precis mellan svalget och lite ner i halsen… kan äta en halv semla sen är det kört. 😂
Jag vet egentligen inte varför det kittlar i munnen/halsen för vissa när dom äter vispad grädde. Jag har heller aldrig upplevt det själv. En tanke som slog mig är dock att att det skulle kunna bero på att man vispar in luft i grädden för att få den att tjockna. Tänker på kolsyra som ju också är luft/luftbubblor…
OJojojojoj nu får jag pipa iväg o köpa skorpor..! Har turkisk yoghurt o en oöppnad burk hjortronsylt som bara väntat på rätt stickreplik… 🤤
Oj, oj, oj vilka stiliga köttbullar🌟 Mina har en förmåga att bli större och större… Men en riktig köttbulle måltid kan ju vara bland det godaste som finns!
Det är en konst att fixa till en bra vardag – eller helg. Min vuxne son går arbetslös hemma och det är lätt att natt blir till dag. Han är uppe när jag sover.
Vi går om varandra och det känns som om en grå filt ligger över dagarna.
Nu inspirerad till en härlig helg, kanske en biltur till sjön, ta med lite choklad och äta köttbullar när vi kommit hem. Tack för all livsinspiration du alltid ger!
Grisröran det bästa är 🐷
Mina tonåringar vill alltid spendera sista timmen före läggdags med mig i sängen. Man får vara glad att de vill spendera tid tillsammans!
Att det kittlas i munnen av vispgrädde beror nog på att luftbubblor som blir när man vispar spricker
Alltså den där dagen låter så fridfull och ojäktad, och samtidigt låter det som ni har hunnit mer hur mycket som helst – hur är det möjligt? 😅 Drar vi tex till badhuset så känns det som hela dagen går åt till det 😂