Energifrågan kan onekligen kännas en aning komplicerad. Vad ska man välja? Vad får det kosta? Och vad betyder egentligen timpris, spotpris, nätavgifter och elområden…Så många begrepp som man kanske inte har full koll på eller känner till. Så därför tänkte jag och min trogna samarbetspartner Bixia (elbolaget som erbjuder 100% förnyelsebar, närproducerad el) att vi skulle kunna göra en el-skola tillsammans. Där ni som läser kan ställa frågor som på olika sätt rör elektricitet. Ingen fråga är dum! Passa på att ta reda på det du alltid undrat över. På min instagram har läsare redan fått ställa sina frågor och med hjälp av Fredrik som är expert på Bixia besvarar jag nu några av dessa.
Har du fler funderingar? Tveka inte att ställa dem här i kommentarsfältet, så kommer det så småningom en del två på el-skolan.
Varför kostar el olika mycket i olika delar av landet?
Majoriteten av Sveriges elproduktion sker i norra Sverige, men här är inte efterfrågan särskilt hög. I södra Sverige är efterfrågan däremot hög – medan elproduktionen är låg. Och när elen ska transporteras från norra till södra Sverige så uppstår en hel del utmaningar. I Sverige har vi därför delat in landet i fyra elområden. Luleå SE1, Sundsvall SE2, Stockholm SE3 och Malmö SE4. Syftet med dessa elområden är att göra det mer lönsamt att producera el där det bor många människor och samtidigt minska transporterna av el. För konsumenterna kan det innebära att priset ibland är högre för boende i södra Sverige, jämfört med oss som bor i norr. Rollerna kan också vara ombytta – men tanken är att elområdena på lång sikt ska jämna ut prisskillnaderna. Vill du läsa mer om elområden och elmarknaden så kan du göra det här.
Jag ska flytta till lägenhet. Behöver jag bry mig om vilket elbolag jag har när jag hyr ? Kan jag påverka det?
En del hyresvärdar ordnar med elavtal, men i andra fall går det att välja elhandelsbolag. Och då skulle jag välja ett elbolag som sätter hållbarheten främst. Som producerar förnyelsebar el och arbetar för att öka andelen sådan el i Sverige. I en lägenhet är elförbrukningen sällan särskilt stor, vilket gör att du ofta rekommenderas ett rörligt elavtal, något som de flesta elhandelsbolag erbjuder. Vill du lära dig mer om elförbrukning i lägenhet så kan du göra det här.
Vad är egentligen billigast? Att betala el per timme eller att betala ett snittpris per dygn?
Det beror helt på dina förutsättningar. Vilken boendeform du har och hur mycket el du förbrukar. Men i grova drag kan man säga så här:
Bor du i lägenhet? Då rekommenderas i princip alltid ett rörligt elavtal eftersom du ofta har en relativt låg elförbrukning och det ofta är svårt att styra det som förbrukar mest el – till exempel uppvärmningen. När du har ett rörligt elavtal följer ditt pris marknadsutvecklingen, vilket går att likna med rörlig ränta på banken. Du betalar samma pris per kilowattimme och påverkas inte av när på dygnet du förbrukar elen.
Bor du i villa eller radhus? Då finns det fler alternativ. Är du insatt i utvecklingen på elmarknaden, beredd att följa elpriset timme för timme och kan styra när du förbrukar din el? Då kan ett timprisavtal passa bra. Timprisavtal betyder att priset på elen skiftar under dygnet. Och om du lyckas anpassa din förbrukning så att uppvärmning, elbilsladdning, disk och tvättmaskin körs när elen är som billigast – ja då kan du spara pengar. Men det ställer betydligt högre krav på att du är en aktiv och medveten elkonsument. Här kan du lära dig mer om skillnaden mellan rörligt elpris och timprisavtal.
Vilken är den enskilda insats som mest kan sänka mina elkostnader? Var hittar jag uträkningar för detta?
Detta kan skilja sig från olika hushåll – men rent generellt är det så att det som förbrukar mest el också kostar mest. Så genom att sänka förbrukningen där den är som störst så kommer du få effekt. En del elhandelsbolag erbjuder data på vad i ditt hem som förbrukar mest el, medan andra bara ger en indikation. Men några saker som generellt sett drar mycket el är: Uppvärmning och varmvatten. I en villa utan fjärrvärme kan sänkt temperatur hemma till exempel ha en stor effekt på elräkningen! Bland hushållsmaskiner är det kyl, frys och diskmaskin, tvättmaskin, torktumlare, golvvärme och handdukstork som drar mest energi. Även hemelektronik i standby-läge är en energislukare. Här kan du lära dig mer om hemmets vanligaste eltjuvar.
Hur många år tar det att tjäna in kostnaden för solceller?
Det är svårt att ge ett generellt svar på detta då det beror på många olika faktorer. Som kostnaden för solcellerna, tillgängliga subventioner, storleken på anläggningen och elpriserna. Samt förstås hur soligt läge man har och var man bor! Men generellt kan man säga att det tar det mellan 5 och 15 år att tjäna in kostnaden för installationen av solceller. De senaste årens höga elpriser har dock gjort att återbetalningstiden minskat. En bra webbsida för att få översikt och svar på frågor om solceller är Energimyndighetens webbplats.
Jag har ett anvisningsavtal. Vad är det egentligen ?
När man själv inte har valt en specifik elhandlare så blir man automatiskt tilldelad ett avtal via det företaget som äger elnätet i det område man bor. Detta är för att man inte ska stå utan el när man till exempel flyttar in i en ny bostad. Detta avtal kallas oftast för ett ”tillsvidareavtal” eller ett ”anvisningsavtal”. Priserna för dessa avtal kan vara högre jämfört med andra elavtal så därför är det viktigt att man själv gör ett aktivt val av elavtal som passar ens behov. Elhandelsbolaget är skyldiga att meddela dig om du har ett anvisningsavtal, men är du osäker på vilket avtal du har kan du dubbelkolla på din senaste faktura. Här kan du lära dig mer om anvisningsavtal.
7 svar
När det kommer till vattenkraft så har ju den en enormt negativ påverkan på våra vattendrag och allt som lever i och omkring dem. Där säger ju hela miljörörelsen att småskalig vattenkraft gör mer skada i naturen än vad det är “värt” sett till hur lite el de producerar. Så att prata om småskalig, lokal kraftproduktion som något som alltid är bra känns som att grönmåla/försköna i mina ögon.
Älvräddarna, en intresseorganisation som arbetar för vattenmiljöns bästa ger ju bara två kraftbolag “godkänt” idag och det är Tranås energi och Ljusdals energi, tack vare hur aktivt och effektivt de arbetar för att förminska sin påverkan på naturen. Hur arbetar Bixia för att kunna bli lika bra?
Hej Linnea!
Ledsen för sen svar men tack för din fråga och för att du lyfter din oro för våra vattenmiljöer.
Det stämmer att småskalig vattenkraft, liksom alla energikällor, kan ha både positiva och negativa effekter på miljön. Vi tar dessa frågor på största allvar och arbetar kontinuerligt för att balansera energiproduktion med miljöhänsyn.
Småskalig vattenkraft spelar en central roll i Sveriges energimix och har bidragit avsevärt till att minska landets koldioxidutsläpp genom att erbjuda en stabil och förnybar energikälla. Dessa anläggningar är ofta decentraliserade och levererar energi direkt till lokala nät, vilket optimerar energifördelningen och minskar nätförluster.
Det är dock viktigt att erkänna att småskalig vattenkraft också kan påverka vattenmiljöerna. Vi arbetar kontinuerligt för att säkerställa att våra anläggningar är designade och drivs enligt Sveriges stränga miljökrav. Detta inkluderar implementering av miljöanpassningar som fiskvägar för att möjliggöra fiskpassage vid kraftverken och regleringar som simulerar de naturliga flödesvariationerna för att bevara biologisk mångfald.
Efter torkåret 2018 blev den småskaliga vattenkraftens betydelse för att stabilisera energitillgången under perioder av låg vattenföring uppenbar. Denna händelse belyste hur viktig småskalig vattenkraft är för att upprätthålla en pålitlig och flexibel energiförsörjning, speciellt i termer av att bibehålla nätfrekvensen.
Vi stödjer aktivt alla former av förnybar energiproduktion och ser detta som en del av en större samhällsnytta. För mer djupgående information om småskalig vattenkraft och dess roll i vårt energisystem, rekommenderar vi ett besök hos Svensk Vattenkraftförening (https://svenskvattenkraft.se). Där finns en nyanserad bild av hur denna energikälla kan hanteras på ett ansvarsfullt och hållbart sätt.
Ha en fin dag!
//Fredrik på Bixia
Hej!
Om jag har köpt 1 kWh för 1 kr (spotpris). Vilka ytterligare kostnader tillkommer? Som t.ex. kostnader som elnätsavgifter, energiskatter och moms.
Jag förstår att det inte går att ange exakta siffror du det kan variera men ge gärna ett exempel 🙂
Ljuvligt! Tack för möjligheten. Jag har så många frågor!
Hur länge kan el lagras? Det vill säga om vi producerar mycket av el nu, hur kan vi spara det vi inte använder? På vilka sätt lagras den? Var?
För att ladda min telefon i tre timmar, koka upp min pasta och torka håret med hårfön i tio minuter. Hur många turbiner har vänts då, hur många varv har propellern på vindkraftverket snurrat osv – kan jag när jag tittar på elalstring se och veta, att nu har det tillverkats så mycket ström framför mina ögon som jag själv kommer att använda samma kväll?
Varför säljer vi el till utlandet? Vi skulle ju kunna använda det egna överskottet till att hålla priser nere.
Varför har vi 220 volt i uttaget – skulle energiförbrukningen minska eller öka om vi ändrade på den siffran och anpassade vår elektronik därefter?
Vilka knep ska man använda sig av för att hitta välfungerande, elsnål elektronik?
Kan man koppla ihop elektronik och hushållsapparater på något klokt sätt för att spara el?
Är det en myt? Att man alltid ska dra ut sladden för den teknik man inte använder. Hur mycket drar en “tom” sladd egentligen?
Vad är kalkylen för att elpriserna skenade med start för drygt två år sedan? Och vi behöver ju inte anpassa oss efter detta (trots argumentet om marknaspris), vad var det egentligen som kostade förutom önskad ökad aktiekurs – tillverkningsmetoden är väl samma?
Finns det el-pool, det vill säga att de som är mindre bemedlade och inte har råd med dyr el kan ingå i en pool där medlemmar som förbrukar mindre el kan skänka sin del till andra medlemmar? Om inte sådan finns, kan vi starta en?
Gör cirka allt för att minska min elförbrukning hemma men sedan är det nätavgifterna som drar iväg när jag får faktura varför kostar det så mycke?
spotpris öre/kWh i medel för året källa: elbruk.se
ÅR SE1 SE2 SE3 SE4 % högre pris SE4 vs SE1
2016 27.51 27.51 27.78 28.6 3.96
2017 29.71 29.71 30.09 31 4.34
2018 45.46 45.46 45.78 47.66 4.84
2019 40.1 40.1 40.55 42.09 4.96
2020 15.03 15.03 22.1 26.96 79.37
2021 43.23 42.29 67.16 81.87 89.38
2022 63.4 66.43 137.86 162.05 155.60
2023 45.58 45.59 58.96 74.15 62.68
Bixia: “För konsumenterna kan det innebära att priset ibland är högre för boende i södra Sverige, jämfört med oss som bor i norr. Rollerna kan också vara ombytta” Ibland högre pris? Årsmedel talar sitt tydliga språk. Det finns anledningar till att det ser ut som det gör, men varför antyda att det skulle vara undantag och inte regel att priset är högre eller avsevärt högre i söder?
Hej! Det här kanske faller lite utanför den tänkta boxen, men jag testar ändå.
Jag eldar just nu med pellets för uppvärmning och varmvatten, men funderar över framtiden. Går det att få en genomgång av olika uppvärmningssystem och hur mycket el de drar. Bergvärme, jordvärme, olika typer av luftvärmepumpar.