Nästa vecka ska jag klippa mig och färga håret, men jag är lite i valet och kvalet för egentligen gillar jag när det är så här ljusorange. I alla fall när jag är solbrun! Men det är ju övergående förstås. Om två månader är jag nog likblek igen.

Längden gillar jag också och ibland blir jag sugen på att spara ut ännu lite till, bara för att det är så kul att kunna experimentera med frisyrer och sånt. Nu måste dock utväxten åtgärdas.

Idag hade jag en fotograf här till ett reportage om min bok Hemmets almanacka. Sedan började jag fota bilder till nästa bok som kommer i vår. Glömmer tid och rum när jag får styla, fota och skapa. Det är att vara i fullkomligt flow och jag blir så lycklig! Jag rotar djupt i mina rekvisita-vitrinskåp och blir euforisk över att just karaff 59 i samlingen var vad som behövdes på bilden. Jag skulle egentligen ha börjat fota redan i juni, men det visade sig att jag behövde vila lite och ladda om för att hitta inspirationen. Efter att precis ha lämnat manus till Hemmets almanacka så ekade det tomt på kreaktivitetskontot.

Jag får ibland frågan om varför jag har så mycket porslin? Men det är ju mina arbetsredskap! Jag behöver ha massor att välja mellan och kan inte direkt göra mig av med grejerna mellan fotograferingarna. Lika lite som en snickare slänger sin cirkelsåg eller målaren kasserar tapetseringsbordet mellan jobben. Jag behöver mina grejer – men oftast köper jag dem på spekulation utan att riktigt veta vad de ska användas till. Ibland dröjer det några år tills den perfekta situationen visar sig, men då blir jag å andra sidan verkligen glad!

(kjol loppis, kofta gammal från Zara, loppade skor och örhängen)