Det snöade och stormade så under natten att jag knappt fick en blund i ögonen. Vaknade ideligen, oroade mig för huset och gården och när jag väl slumrat in en stund, letade sig stormen in i drömmarna. På morgonen väckte jag Ulf, klädde på honom i värmen under täcket och gav barnen skjuts till skolan. Att gå i det här vädret kändes svårt.

På förskolegården lekte snön i vilda virvlar och Uffe gjorde bomben i en snöhög som plogats upp under natten. När jag kom hem släppte jag ut Essa medan jag skottade framför garaget. Det hade drevat så att det var knädjup snö på sina ställen. Essa rullade sig i snön, dök i dikena och hoppade efter snöflingor. Hon kände livet i sig, som man ju gör när det är riktigt väder ute!

Rutorna är täckta av frost

Och idag ska jag bara sitta här klädd i ullbyxor, ulltröja och ulltofflor. Gunga gungstol och skriva på mitt bokmanus.

Tacksam för att få arbeta hemifrån i ovädret.

Essa håller mig sällskap

Liksom väggklockans tickande.

Huset jämrar sig i vinden och det tända stearinljuset fladdrar i draget från fönstret. En mysig, stormig vintertorsdag.