Sista arbetsveckan innan sportlovet. Jag brukar tycka att tiden mellan jullov och sportlov är evighetslång, men i år har jag knappt hunnit blinka. Inte heller bli trött på vintern. Förra året kände jag att årstiden var en sån prövning, men i år har jag njutit av att bara gneta på, träna, leva lite mer asketiskt med köpstopp och sötsaksförbud. Det har känts som en härlig och ”ren” period av plikt och nytta. Dessutom känner jag mig så tacksam över vintern. Tankarna på klimatförändringarna är ständigt närvarande – särskilt denna milda slaskiga vinter – och att jag kan åka skidor, skridskor och sparka tar jag emot som en gåva.
Uffe har väldigt olägligt blivit sjuk och jag måste vabba. Har jättemycket jobb den här veckan. Min bok ska strax till tryck. Jag har sponsrade samarbeten som ska in och intervjuer som ska göras och korrläsas. Jakob har dock ett ännu värre schema och ingen flexibilitet. Så vabben faller på mig den här gången.
Men på sportlovet ska jag försöka vara lite ledig. Ska blogga och jobba med min nya bok men framförallt åka längdskidor, läsa och vara med barnen. Barnen behöver ju verkligen sportlov! För maken till blekgrå, taniga ungar har jag väl aldrig sett. Hoppas på soliga dagar så att vi får lite energi och färg på näsan.
Nu gör jag mig en kopp kaffe och kickstartar den här dagen. Med lovet i sikte!
7 svar
Tack för att du vågar skriva om din klimatångest. Jag upplever en sån tystnad kring denna fråga, elefanten i rummet som ingen får pratat om. Men vi måste börja prata om det som sker så att vi alla kan göra vad vi kan för att ge våra barn en så kall framtid som möjligt.
Tack för att du lyfter klimatetvi din blogg. Det är jätteviktigt.
Tack själv för peppen! Tycker också att det är viktigt. Men jobbigt! Eftersom svaret man får när man pratar klimat ofta är ”vem är du att säga något, du gör ju x och y fel”. Och eftersom ingen kan vara perfekt i vår värld så får ju ingen prata om dessa frågor. Och då vinner verkligen klimatförnekarna eller de som vill att frågan ska tystas ihjäl 🙁
Läste nånstans att det som kallas för sportlov är för de rika som har råd att åka skidor. Gäller ju för oss söderut kanske. Och att ännu längre söderut kallas det visst för vårlov. När jag sörjer avsaknaden av snö tänker jag alltid på barnen i Köpenhamn – som antagligen väldigt sällan upplever snö. Men jag har fått något av en hang-up kring snön. Snö är på något sätt så starkt förknippat med vinter. Och jag mår SÅ mycket bättre bara av några minusgrader. Vill inte flytta norrut men sörjer att vi inte längre har några riktiga snörika vintrar kvar längre 😔
ja, det är hemskt. Och det märks även här. Har aldrig upplevt en varmare och slaskigare vinter. Fruktansvärt oroväckande
Jag med, mycket ledsamt att vintern är en evighetslång regnig höst 🙈
Lycka till med veckan och krya på er!
Vinterferien er den mest kjærkomne synes jeg. Vår ferie er nylig over, nesten alle ble syke, men feriefølelsen kan ingen ta bort likevel.