Här kommer förra veckan i bilder. Det är inte särskilt varierat just nu, för jag gör bara samma saker. Jobbar, tränar, städar och skjutsar barnen till skidor eller skridskoträningen. På repeat. Men vi kikar i alla fall.
Förra måndagen hade jag så mycket jobb och det var samtidigt så äckligt i huset eftersom vi varit bortresta och inte veckostädat. Svårt att fokusera då och en av nackdelarna med att jobba hemifrån.
Så jag bestämde mig för att varva korrläsning med städning på rasterna. Plocka ner ballonger som vissnat (finns det något sorgligare?) och torka bordet eller dammsuga köket. Städningen gav mig en skön paus från den hemska korrläsningen och korrläsningen gav mig en skön paus från den hemska städningen. På så sätt tog jag mig framåt hela tiden.
På kvällen ville barnen åka skridskor. Så jag skjutsade dem och passade på att själv åka sex kilometer skidor.
Ångrade ingenting med den kvällen, annat än att jag tappade bort takboxnyckeln.
På tisdagen styrketränade jag och kände mig stark! Nytt är att låren liksom är hårda av muskler under huden.
Fortsatte sedan med att korrläsa från min favoritplats.
På kvällen behövde Stina hjälp med att bära in tre pallar pellets.
Jag och Ulrika ryckte ut och fick oss ett extra träningspass.
Och eftersvettades i Stinas kök.
-Tur att ni fick bärhjälp av Marit Björgen
skrev alla mina norska följare på instagram. Har aldrig tänk på det förut men likheter finnes.
En annan sak som hänt är att dörrposten fått sitt första och andra lager linoljefärg. Vetegrå. Så att den matchar till dörrarna som ska sitta här. Det blir så snyggt med färgglada snickerier istället för vita. Min gamla dröm om att måla om alla snickerier kom tillbaka. Men det är ett enormt jobb, så det kommer inte att ske i första taget.
En dag var det milt och soligt
Och jag lunchpromenerade med Essa på skoterspåret.
Det är så skönt när man kan gå där och slipper traska byavägen fram och tillbaka tre gånger om dagen.
Vi har haft skidskoj också. Och avslutat med saft.
På fredagen hade jag ju en förfärlig morgon, som jag redan bloggat om. Men det var roligt på träningen, flera trevliga personer kom fram och pratade om bloggen och Hemmets almanacka och jag kände mig glad och produktiv när jag arbetade kvar i stan.
Folke och hans kompisar hade stannat kvar efter skolan för att åka skridskor, så jag lämnad Bertil och Uffe där också.
Sedan åkte jag hem själv. Kokade te, tog fram en bit choklad och läste på sängen tills jag somnade och fick mig en skön tupplur. Perfekt start på helgen.
Lördagen var dimmig och slaskig och med andra som gjord för att städa. Inte ens Essa ville hitta på något kul. Spenderade dagen så här och tog sedan lugnt hela kvällen.
Jag fotade början av en kalops, men inte slutet.
Sedan såg Uffe och jag på mello och hejade på Kaj. Österbotten FTW!
Söndagen var en seg och ganska tråkig dag. Uffe vaknade med feber, så att badhuset blev inställt. Och sedan bussarna, så att farmor inte heller kunde komma och hälsa på.
Själv vaknade jag med en stark saknad efter mamma, så jag tog på mig hennes gamla tröja, vilket var som att gå runt i en omfamning. Bar också upp pelargonerna ur källaren och plockade bort allt visset, la på ny jord och ställde ut i de i de soligaste fönsterna.
Stackars yrvakna pelargoner som sovit hela vintern. Nu var det dags att ruska dem till liv!
Erica ringde mig medan jag planterade om blommor och vi hade så roligt när vi pratade, att tiden flög iväg.
Stina föreslog att vi skulle gå en promenad och det hakade jag på. Trots att vädret såg ut så här. Vad fan är det frågan om med plusgrader en hel vecka i februari? Precis som det också var i januari och december. Klimatångesten galloperar. Ändå är regeringen helt obrydd, folk konsumerar och reser som aldrig förr och ingen verkar bry sig. Vill RYTA åt hela världen.
Vi gick vår vanliga sträcka, men vintertid tar den nästan två timmar. Var såååå trött när jag kom hem igen.
Men efter middagen ville storpojkarna absolut att vi skulle till gymmet som jag lovat tidigare på dagen. Så då stack vi dit och tränade en timme och hade väldigt roligt medan vi gjorde det. Mitt bästa råd är att skaffa sig någon som sparkar en i baken när man är lite seg och lat.
Och det var den veckan i bilder, det.
68 svar
Tror du och andra här säkert skulle gilla Real vintage dolls house som jag precis hittat på youtube. En kvinna i England som älskar vintage, speciellt 40-tal, men också gör videor om hur hon inspireras av sättet att leva då, som att ta vara på sina saker och ha ett lugnare tempo.
https://m.youtube.com/@Realvintagedollshouse
Jag funderar mycket på varför vi lägger sådant enormt fokus på folks resande. Jag förstår naturligtvis att flygresor ger ett stort klimatavtryck i form av koldioxidutsläpp per person men jag skulle önska att det talades MER om den fossila bränsleindustrin, avskogningen, industriell köttproduktion och sist men INTE minst, massproduktion av onödiga plastpryttlar och fast fashion med frakt av detta. De här faktorerna överstiger vida skadorna flygresor gör på vårt klimat (även om det såklart inte är bra att flyga ur en klimatsynpunkt). De sistnämnda torde vara relativt enkelt att lagstifta bort, alternativt belägga med kraftigt höjda tullavgifter (kanske där pengarna går till att återplantera skog!). Jag förstår att folk reser, världen är global, man har familj och släkt och vänner på olika håll och flygen håller sakta men säkert på att ställa om. Jag förstår däremot inte att det inte lagstiftas mot avskogning, att inte bönder får mer bidrag för småskaliga jordbruk eller att huvudboven i det hela, den fossila bränsleindustrin, får komma så lindrigt undan i folks medvetande!
Det är en väldigt sant att det finns så många fler aspekter att ta hänsyn till gällande klimatet! Avskogningen är en sak jag själv tänker mycket på, inte minst när jag ser kalhyggena breda ut sig häromkring. Och förstås runtom i världen.
Tycker dock inte att det ena behöver utesluta det andra. En av de största insatser vi som privatpersoner kan göra i vår vardag är ju att stanna på marken. De flesta som flyger hälsar inte på sina släktingar och sin familj. De flyger för nöjes skull. Eller gör jobb som ofta skulle klaras av vid ett zoommöte.
Avskogningen globalt beror till störta del på djurindustrin, vi skulle frigöra 75% av all odlingsbar mark globalt om slutade äta kött som vi istället skulle kunna ”rewild”. Vill man känna sig inspirerad kan man googla ”rewilding Denmarkfield” i skottland (vill inte lägga en länk så kommentaren sållas bort) för att se hur det går till på våra breddgrader. Det är dessutom inte bara industriell djurindustri som är dålig för miljön, även småskalig är det om man jämför med motsvarande växtproduktion.
Om all köttproduktion i sverige skulle upphöra skulle troligen de flesta öppna gräsmarker försvinna och med dem en mycket stor del av vår biologiska mångfald.
Jag tror vi ska skilja på industriell djurproduktion och småskalig. I en stor del av norra Sverige är det svårt att odla spannmål, det är mer lämpligt att odla gräs och ha betandedjur. Ekosystemen är komplexa vävar, det blir sällan bra att ta bort en komponent.
Ja, här uppe är det tex väldigt lämpligt med djur som betar. Eftersom marken är svår att nyttja till annat. Här består också en stor andel av kornas betesmark av vall, vars stora rotsystem bidrar till kolinlagring i marken.
Om jag tolkar dig rätt så menar du alltså att det behövs mänsklig påverkan för att biologisk mångfald ska existera? Fanns inte biologisk mångfald i naturen innan människor började avla fram djur och låta dom beta på stora områden? Det går att ha skog och naturliga ängsmarker där vilda djur (som rådjur och ren) betar. När djur som kor och får, oavsett stor eller liten går, betar av gräset släpps koldioxiden som varit bunden i marken. Skog binder mer koldioxid än gräs som odlats fram för djuruppfödning. Orörd mark binder mer än brukad. Men ni behöver inte lyssna på mig utan på de peer reviewed studier på ämnet som finns- Food Climate Research Network studie och sammanställning Grazed and Confused tex.
Svar till Sanna
Nej i teorin behövs kanske inte människor för att skapa biologisk mångfald. Men i Sverige har nästan all mark påverkats av människan under tusentals år. De mest artrika miljöerna är ängar och betesmarker, och äldre skog som präglats av bete.
Tar vi bort betesdjuren från dessa marker som präglats av bete sedan järnålder och medeltid kommer flora och fauna snabbt att förändras bl a för att betestrycket är en viktig variabel för artrikedom o dessa miljöer. Vilda djur som rör sig fritt över stora områden betar på ett annat sätt och ger ett mindre betestryck.
Om betesdjuren togs bort skulle vallarna som används i växelbruk för att få näring till ekologiska spannmålsodlingar bli väldigt dyra , då skördarna inte kan användas till hö o ensilage. Vi skulle bli mer beroende av konstgödsel, som också är en energikrävande miljöbov. Jag tror det är svårt att lösa alla problem vi har skapat med en åtgärd som att helt sluta att äta kött, det är komplexa problem som måste få komplexa lösningar, kanske också olika lösningar i olika landsändar.
Det där ser man upprepas ofta, men det är inte helt sant. De landskap som är mest effektiva för biologisk mångfald är naturbetesmarker och valloängar _på ogödslad mark_. De flesta vallodlingar är gödslade. Var ser man ogödslad vall? På åkrar i träda för gynna andra växter. Var ser man gödslad vall? Där man vill ha djurfoder
Därtill äter en svensk standardko typ 25% kraftfoder. Sett till markanvändningen i Norrbotten (till exempel) skulle då ALLT spannmål som odlas i Norrbotten gå till kor (om man helt skulle bortse från import)
Ändå är självförsörjningsgraden för nötkött i norrbotten ynka 25%.
Hade man förespråkat 100% naturbete hade jag tagit det här argumentet på allvar. Likförbannat skulle det betyda mycket mindre kött.
Att flygen håller på att ställa om är ett skönt sätt att rättfärdiga onödiga flygresor men det kommer krävas minskat flygandet oavsett teknik: https://www.extrakt.se/da-kan-du-ta-elflyget-till-berlin/
Sen håller jag med dig om de andra åtgärderna och att vi behöver prata och kräva mer politiska åtgärder med. Men vad gäller privatpersoner, och influencers, så är det ju oftast samma grupp som både flyger och konsumerar ganska aningslöst. Jag blir inte så frustrerad på enskilda grejer, men mer att vissa personer verkligen inte ens vill vara med och förändra berättelsen alls, utan bara fortsätta som att det inte finns någon morgondag.
Problemet är inte enbart hur flyger drivs (med fossila bränslen eller el) utan att förbränning överhuvudtaget sker på hög höjd. Detta skapar kväveoxider som också är växthusgaser, och i vissa fall ger de lika stort bidrag till växthuseffekten som koldioxiden i de fossila bränslena.
Så, elflyg låter ju bra men är också ännu en teknisk dröm som inte riktigt håller för granskning. Rekommenderar Alf Honborgs skrifter om maskinfetischism för vidare läsning.
Får rätta mig själv här, det verkar som elflyg inte släpper ut kväveoxider då det inte har en förbränningsmotor. Istället verkar det vara de sällsynta metallerna mm som gör att de beräknas ha ca 60% av konventionell teknik påverkan på klimatet, beroende på var elen kommer ifrån också.
Rekommenderar fortfarande Hornborg!
Anledningen är att flyget är så utskällt är att det är en av ganska få saker vi har stor makt över som individer. Bara ca 3-4% av världens befolkning flyger varje år, med oförsvarbara utsläpp per flygstol. Det är dessutom så himla lätt att bara avstå, i princip ingen behöver flyga på semester för att leva ett lyckligt liv. Några behöver flyga för sjukvård, för att fly eller komma till undsättning. Men om man flyger med sina barn på semester kan man lika gärna slå dem i ansiktet tycker jag.
Håller med. Jag undrar också vad effekten för klimatet skulle bli om vi bara slutade att flyga in mat? I varje matbutik finns det numer blåbär från Chile och vindruvor från Sydafrika. Inget gör mig mer provocerad än detta.
Som mamma till 3-åring blir jag också förfärad över den enorma mängden leksaker och kläder som ska produceras till honom, men där har det iallafall svängt till att det numer är svårt att hitta tex regnställ och vinteroverall second hand – hett eftertraktat! Dock trist när nyproducerat ofta blir enda alternativet.
Det är typ bara färska bär, fikon, och sparris som flygfraktas. Våtdräkt är effektivt. Du får typ 30kg äpplen från Nya Zeeland på ett kilo svenskt ekologiskt nötkött.
Kanske för att flyget orsakar så enormt stort utsläpp? En flygresa till Bangkok och tillbaka producerar ungefär så mycket koldioxid som du får bruka totalt under 1,5 år. Åker du businessklass motsvarar det sex års koldioxid.
Åker du till Málaga har du använt hälften av koldioxiden för ett år, åker du första klass har du förbrukat två års koldioxid.
(Använde denna https://co2.myclimate.org/en/flight_calculators/new)
Det går inte att flyga och nå klimatmålen, på något sätt. Flyger du till södra Europa en gång per år, kan du leva mer eller mindre perfekt på alla andra områden men ändå producera mer koldioxid än vad planeten klarar av.
Det krävs att man gör alla saker du nämner ovan, inte någon av dem.
Jag håller helt med dig gällande avskogning, men är man inte en politiker som reglerar lagstiftning tänker jag att det känns konstruktivare att diskutera hur man kan minska användningen av träbaserade produkter istället för att minska avskogningen? Samma sak gällande övriga industrier. Att prata om att köra mindre och köpa mindre plast, istället för att prata om att oljeindustrin borde skärpa sig t.ex. Dessa industrier existerar sällan i ett vakuum, utan producerar saker vi konsumerar. Och de kommer att fortsätta med det så länge det finns efterfrågan (eller lagstiftningen inte säjer annat. )
Hej Clara och kommentarsfältet, tack för en trevlig blogg! Jag vill tipsa om boken ”Not the end of the world” av Hannah Richie, som handlar om de olika aspekterna av hållbarhet, med fokus på lösningar. Väldigt tänkvärd och inspirerande tycker jag. Det är annars lätt att känna uppgivenhet när man tänker på de stora komplexa problemen.
Idag var første dagen siden lørdag 15.2. at jeg våknet og følte meg frisk, etter en helsikes omgang influensa og bronkitt og astma. Jeg passet barnebarna mens de var syke, så jeg tok risikoen selv, men hadde håpet vaksinen skulle redde meg, ha ha. Uansett, SÅ deilig å våkne, ta frem manualene, ta litt forsiktig styrketrening ( fortsatt i pysjen), så dusje, og lage kaffe, som smakte HIMMELSK etter å ha smakt pyton hele uken, åpne bloggen og kose meg med dine innlegg. Å, så deilig! Ute er det tåke, regn, is overalt, men akkurat nå vil jeg rydde, vaske, lufte, spille høy musikk, tegne bursdagskort til han som snart blir 3, gå tur, spise semlor på det lokale bakeriet ( som har skjønt hvor mye bedre den svenske fastelavnsbollen er!)….er FULL av pepp og energi….vel, hvertfall ennå, ha ha. Det er som om håpet og drømmen om vår plutselig ble vekket til live samtidig med at feberkroppen forsvant. Så selv om jeg ikke fikk vært med på lørdags-husvask nå sist, tar jeg den idag! Ble også inspirert av ditt stell av pelargonier, så nå skal mine grønne planter få litt pleie og omsorg…
Ønsker alle en deilig og energirik dag, det er virkelig ikke noe man skal ta for gitt.
Underbart inlägg, preciiiiis som man känner efter en rejäl influensa.
Ja, det er SÅ skjønt å kjenne seg som et menneske igjen, ha ha.
Smink, nagellack och hårfärg är klimatbovar som är helt onödiga. Att slippa framställning, förpackning och distribution/transport av dessa saker skulle vara bra för miljön och här kan vi enskilda göra en insats, genom att inte köpa produkterna.
Motorsport är säkert kul, men också helt onödigt.
Inredning och kläder bör köpas secondhand så långt det är möjligt. Renovering bör enbart utföras när det verkligen behövs, inte för att man vill ha annan färg på köksluckorna.
Sofia – köksrenovering precis….så mycket onödigt folk gör i sina hem, det är för mej en gåta.
Tåliga diskbänkar slängs ut, in ska en trädiskbänk som slits ut på några år – rejäla skåp som funkar perfekt byts ut mot något modernare osv.
Det är galenskap på riktigt.
Du skriver att DE flyger för nöjes skull, flög inte DU och din son till Afrika alldeles nyss och det var väl inte för att hälsa på vänner eller familj?
Kunde du inte haft ett zoom möte?
Jag vill bara skriva att ingen är perfekt, inte du och inte jag. Vi gör bara så gott vi kan och Clara flygen går oavsett tyvärr.
Ja, du har helt rätt. Det var på sätt och vis en onödig flygresa och jag funderade länge innan jag bestämde mig för att göra den. Har nämligen inte flugit sedan 2018 eftersom jag försöker hålla mig på marken. Det kändes dock viktigt att göra resan, eftersom att jag jobbar med att värva månadsgivare till Läkarmissionen och ville skildra deras arbete på plats. Men visst. Den resan genererade en massa utsläpp.
Och jag kommer säkert flyga fler gånger i mitt liv. Tror inte heller att vi kan utesluta flyget helt. Men det betyder inte att jag tycker att det är rimligt med den mängd flyg som folk ägnar sig åt idag. (Eller den konsumtion av kläder och prylar som flygs hit från tex asien). Själv längtar jag ihjäl mig efter en utlandssemester. Kan knappt tänka mig något trevligare ärligt talat. Men jag har inte samvete till det.
Två saker du skriver studsar jag på. ”Vi gör bara så gott vi kan”. Det är jag inte alls säker på att vi gör. Varken du eller jag eller någon annan. Långt ifrån. Och att ”flygen går oavsett” stämmer absolut inte. Om planen inte längre fylldes skulle det ställas in avgångar.
Nu studsar jag. Jag tror absolut att många av oss gör så gott vi kan. Även du. Du avstår t.ex saker som du hemskt gärna vill göra och väljer andra alternativ istället. Är inte det att göra så gott man kan?
Visst, vi kan definitivt göra mer, men det jag hakar upp mig på är att det ofta blir allt eller inget-diskussioner.
Livet är inte så svart/vitt oftast. Det vore enkelt om det vore det, men gråskalan emellan är enorm.
Ja, jag gör så gott jag kan efter de förutsättningar jag har, men det känns ofta lite som att det inte spelar någon roll. Jag har inte barn, jag har inte bil, jag har inte köpt nya kläder och prylar på fåglarna vete när, jag sopsorterar allt som är möjligt, jag kastar i stort sett nästan ingen mat osv osv. Men det har som ingen betydelse i debatten känns det som eftersom jag äter kött ibland och det händer att jag flyger en gång per år för att umgås med släkt och vänner. Det är tyvärr inte möjligt att ta tåget (isåfall hade jag gjort det). Så även om jag till största delen försöker leva ett miljö-och klimatvänligt liv så hjälper det inte. Det är allt eller inget som räknas och eftersom jag inte gör allt så ses jag som en miljöbov iallafall. Och det gör mig faktiskt rent ut sagt ledsen!
”Trotsiga” dagar kan jag känna att nähä okej då, vad spelar det då för roll. Då kan jag ju lika gärna sluta med det jag faktiskt gör om det ändå aldrig duger! Nu gör jag såklart inte det, lite vuxnare än så i tänket är jag trots allt (ja tänk det är jag, fastän jag flyger och äter kött!! Obs, ironi!), så jag fortsätter att göra ”så gott jag kan” oavsett om det är acceptabelt eller inte.
Förstår att det är långt för er att åka om man vill långt söderut men tåg semester är faktiskt ett realistiskt alternativ. Vilket du ju vet eftersom du själv skrivit om en sån resa här på bloggen! Med tanke på hur snabbt Europa värms upp lär man inte behöva åka långt för sol och värme. Svårare då tycker jag för de som lever i vår globaliserade värld med familj och vänner utomlands.
Jag har tågluffat flera gånger. Åkte till London förra våren till exempel. Har tågluffat i Italien med familjen också. Helt underbart! =) Men ja, en strand i Thailand eller Mexico lockar förstås enormt. Men det är inte aktuellt för mig.
Hälften av all monokultur i Sverige är foderodling bortsett från vall. Sättet du producerar kött är en minoritet i Sverige. Hur stor del av svin- eller fågelproduktionen bidrar till biologisk mångfald?
Sverige är inte självförsörjande på nöt, trots att mer än hälften av all åkermark (vallodling inte inräknad) används för djurfoder.
Gårdar som din används som ett argument för att äta kött. Inte naturbeteskött, utan vilket som helst. Det är du säkert medveten om, det har även Clara gjort, men trots att naturbetesmjölk inte är en grej verkar det som att det ingår i vad som är okej. Tillsammans med allt kött man äter när man är ute och reser. Och kanske korven när man grillar….
Mitt hopp om miljön känns så otroligt litet när även den stora majoriteten av alla som värnar om miljön och aktiv tar ställning ändå varje dag bidrar till djurindustrin som står för mer än hela transportindustrin globalt sammanslaget. Eller för den delen, mer än alla flyg, hela modeindustrin och all energi som går åt för alla datorer och telefoner i hela världen. Folk äter kött, köper det ute på lokal och i affär, dricker mjölk, ägg och ost och köper ull, läder, silke och tror att för att en del av deras köp eller egen produktion är ”lokal” så betyder det att det är mer miljövänligt än det veganska alternativet. Ett kilo ärtor behöver man flyga 7 varv runt jorden för att motsvarar samma utsläpp som ett kilo kokött från en liten familjegård i Sverige. Samma människor som jag ska stå på samma sida som i miljöfrågorna lägger upp bilder och recept på djur, gör reklam för kött/mjölk/ägg/ost, sprider desinformation om allt från att sojaprodukter till proteinintag, säger sig bry sig om plasten i havet men vägrar sluta bidra till fiskeindustrin utan tror att deras val att ha en tygpåse gör lika stor skillnad. Det finns inte ett enda lokaluppfött djur, hur småskalig gården än är, i hela sverige som har lägre klimatpåverkan än att istället äta motsvarande kalorier direkt från växterna. Det är ingen åsikt utan fakta.
Det gör mig deprimerad att dom jag ska stå på samma sida som vägrar att driva dessa frågor politiskt eller göra det valet i sina egna liv när det nu för tiden är enkelt och man har all information, näringslära och inspiration att hämta på nätet.
Bra kommentar! Varför är människor så obekväma med denna tydliga fakta? Bortsett från klimataspekten och djuretiken så är det en solidarisk fråga, för världssvälten skulle minska om fler åt helt växtbaserat (enligt FN).
Tack Sofia! Lätt att känna sig i minoritet här så betyder mycket med din uppmuntrande kommentar.
Och vart tänker du att ärtorna tex, ska produceras? Vi har en liten gård i småland, med mjölkkor och tillhörande växtodling. Hälften av vår mark är naturbetesmarker med hög biologisk mångfald, resten skördar vi djurens vintefoder på. Om vi inte hade djuren skulle denna mark planterats igen, med gran, monokultur. Det skulle INTE odlats någon människoföda, dels är jordarna för magra, vi hade inte haft annat än konstgödsel att gödsla med, och här kryllar det av vildsvin som förstör allt i sin väg.
Välkommen ut i verkligheten, man kanske inte kan läsa sej till allt på internet!
Har någon info på hur stor del av köttproduktionen i Sverige är just småskalig med naturbete, och hur stor del är storskalig?
Det är en ganska diffus indelning att säga småskalig med naturbete kontra storskalig. Även gårdar med många djur har naturbetesmarker som betas. Liksom mindre gårdar med färre djur kan föda upp dom mer intensivt.
Jag tror aldrig vi kommer kunna mätta världens befolkning på enbart växtbaserat.
Jag har själv en gård i Småland med gris- lamm och nötproduktion och lite hönor.
Jag förser min egen familj och delar av kommunen med kött och ägg.
Nötkreaturen och fåren håller alla gamla fina betesmarker betade och öppna. Rådjuren och älgen hade aldrig klarat av det jobbet, allt hade snabbt vuxit igen. Vi har egen skog som vi förvaltar och sköter dels för att tjäna pengar och för att förvalta vidare för framtiden. Varje gång vi slutaverkar ett skifte så planteras det nya skogsplantor. Vilket är ett krav i Sverige.
Men är det realistiskt eller ens önskvärt att klimatpåverkan ska vara det enda som styr vad som är rätt? Att ha småskaliga gårdar med bra djurhållning tillför på andra plan även om ärtorna släpper ut mindre. Jag håller verkligen med dig om att vi skulle behöva göra otroligt mycket mer för klimatet. Men det kan ändå inte vara det enda som styr våra val. Livet måste få innehålla andra saker som också värderas, kasta sten på rätt saker liksom. Småskaliga köttproducenter som min granne känns som en fis i rymden jämfört med stora industrier ex. (Utan att ha några siffror att komma med, utan detta är mest tankar på ett existentiellt plan).
Jag ska bemöta era påståenden och frågor och även ställa er några:
1, Och vart tänker du att ärtorna tex, ska produceras?
Svar:
77% av all odlingsbar mark på hela jorden används för djurhållning, 23% används för att odla de växter som vi människor direkt konsumerar. Ändå står durhållningen för endast 18% av det totala globala kaloriintaget, och 82% kommer från plantbaserad mat. Och av dessa kommer endast 37% av proteinerna vi globalt får i oss från kött, ägg och mjölk och 63% av proteinet kommer från plantor. Det betyder alltså att vi, om människor slutade äta och konsumera djur, endast skulle behöva producera 18% mer växter som vi direkt kan konsumera globalt än vi gör nu. Och alltså använda en minimal del av de 77% land som vi just nu använder till djurhållning för det ändamålet medan majoriteten av den landmassan skulle kunna återförvildas. Ärtorna, och alla andra grödor, bör således produceras där det är mest gynnsamma förhållanden för sagda växt. Men det är fortfarande klimatsmartare att köpa ett kilo ärtor från Spanien än att köpa ett kilo kokött från en småskalig farm i närheten. Om du
2, ”Jag tror aldrig vi kommer kunna mätta världens befolkning på enbart växtbaserat”.
Svar:
Jag baserar mina åsikter på forskning och vetenskap. Och det råder global konsensus om att vi kan mätta jordens befolkning på växtbaserad mat. Se svaret ovan eller läs ännu hellre själv tex our world in data, som är en bra plattform på nätet där du kan ta del av sammanställd data och vetenskapliga studier. Sök tex på denna titel för just din specifika fråga ”If the world adopted a plant-based diet, we would reduce global agricultural land use from 4 to 1 billion hectares”.
2, ”Om vi inte hade djuren skulle denna mark planterats igen, med gran, monokultur”.
svar:
Jag förespråkar alltså återförvildning – rewilding. Vilket flera lyckosamma projekt har bevisat fungera utmärkt på våra breddgrader. I flera länder har man till och med lagstiftat om det och kommit med ekonomiska incitament för att markägare ska kunna återförvilda och inte plantera för att sälja. Jag säger alltså inte att man ska ersätta en typ av dåligt jordbruk med ett annat. Det är inte våra enda två alternativ.
3, ”Nötkreaturen och fåren håller alla gamla fina betesmarker betade och öppna. Rådjuren och älgen hade aldrig klarat av det jobbet, allt hade snabbt vuxit igen.”
Svar:
varför ska gamla betesmarker som inte längre behövs för bete hållas öppna? Det är för våran skull, människornas. Inte för jorden eller de andra durarternas skull. Co2 stannar som sagt i marken när den får vara orörd, och speciellt om det får växa skog och en rik blandning av träd och växter. Vilket det ju gör i skog som inte är odlad.
4, ”Välkommen ut i verkligheten, man kanske inte kan läsa sej till allt på internet!”
Svar: det här är ett intellektuellt oärligt argument.
5, Elina, eftersom du själv säger att du inte har några siffror att komma med och mer tänker på ett existentiellt plan så möter jag dig i det:
Jag har inte sagt och tycker inte heller att klimatpåverkan ska vara det enda som styr vad som är moraliskt rätt, för om jag moraliskt satte det över allt annat skulle jag behöva gå med på en massa oetiska handlingar. Men jag tycker att vi människor som har ett val, har ett ansvar att vara logiska i vår moral, värderingar och handlingar. Och att vi inte rätten att exploatera andra scentient arter när vi kan välja att inte göra det. Scentient betyder att det är ett djur som har ett nervsystem kopplat till en hjärna som gör att den kan känna smärta (och en rad andra känslor som vi människor också känner).
Jag tycker att alla har rätt till sin kropp, sina tankar, och att leva livet precis som dom vill utan att skada andra. Jag tror på samtycke.
Så när människor exploaterar djur, även i liten skala, och dödar dom, oavsett om dom tjänar pengar på det eller ”bara” göder sin egna familj med djurens kroppar så finns det ett offer. En individ. Jag likställer inte andra arter med människan och tycker inte andra arter ska ha positiva rättigheter, men jag tycker dom ska ha negativa rättigheter. Dvs rätten att inte bli utnyttjade, våldtagna, exploaterade eller dödade. Vilket alla djur, höns, får, kor, grisar etc blir. Oavsett hur liten gården är. Om det fanns en art som hade mer makt än oss, som hade valet att utnyttja oss eller inte, så hoppas jag att dom skulle resonera likadant om mitt och alla människors liv och inte förslava och utnyttja oss.
Att som människa existera tar resurser, och jag tycker vi har rätt att leva och njuta av livet. Men inte på bekostnad av andra människors eller djur lidande om vi kan välja bort det. Hoppas det svarade på dina tankar. Det finns personer som äter en platbaserad diet för miljöns skull, men för mig som är vegan så är den minskade miljöpåverkan egentligen bara en positiv sidoeffekt.
6, Innan någon läser punkt 5 och skriver ”djur dör även när man odlar grödor” så kan jag svara på det här:
Jag anser att människor har rätt att leva, och producera och skydda sin mat för att säkra sin överlevnad. Det är inte ett inneboende krav att djur och insekter på en åker måste dö när man odlar grödor. Om man tycker crop deaths är fel så kan jag meddela att majoriteten av crop deaths beror på att majoriteten av marken som vi odlar på är till djurfoder globalt. Så bryr man sig om det, bli vegan.
Det är inte bara människor som är beroende av biologisk mångfald. Det är en väv där alla har en roll att fylla. När en biotoper försvinner försvinner många växtarter och djur som lever på dessa.
Jag håller dock med dig om att djur inte bör utnyttjas på ett industriellt sätt i stora djurfabriker. De har rätt till ett liv där de kan må bra och ha sina naturliga beteenden.
Att ha målet att aldrig indirekt eller direkt döda en annan varelse är svårt tror jag ändå. I naturen äter alla någon annan, en del äter djur, en del äter växter. Växter konkurrerar med varandra och vissa skuggas ut och förtvinar. Vissa frodas och äts sedan upp. Vissa djur skjuts av en jägare, andra slits sönder av ett rovdjur, några dör kanske av ålderdom och hackas av fåglar i en utdragen död.
Vi kan göra vårt bästa för en bra djurvälfärd. Där har vi kommit en bit i Sverige, längre än de flesta andra länder, även om mycket mer finns att göra. Man kan också vara vegan om det känns rätt för en själv. Inget fel i det.
Jag tror du missförstår mig, jag har inte påstått att det är människan som är beroende av biologisk mångfald. Jag ifrågasatte påståendet om att jordbruk eller betesmarker är det som upprätthåller biologisk mångfald, vilket är ett felaktigt påstående då biologisk mångfald inte är något som inträffat efter det att människor började bruka jorden. Att återförvilda är bättre både för att binda co2 i marken och för biologisk mångfald.
Som du ser att jag skriver så säger jag att det är en moralisk skillnad mellan att döda ett djur direkt, där själva djuret och dess kropp är slutprodukten, och att djur dör som en konsekvens av att vi odlar de grödor vi behöver för att själva överleva. Det går att jämföra med trafik och vägar, som vi behöver i samhället för transport av olika slag, där ett antal människor varje år dör i olyckor eller skadas. Det betyder inte att trafiken i sig är moraliskt fel, även fast det i detta fall finns människor som förorsakas och där vi hela tiden försöker göra den mer säker och minska olyckorna, för slutprodukten/slutmålet är inte att varken människor eller djur ska dö.
Det går absolut att ha som mål att inte direkt döda. Jag väljer det varje gång jag ska konsumera något.
Sen håller jag inte med dig om att småskaligt är bättre än industriellt miljömässigt. Vi har den industrin vi har idag pga att det är omöjligt att producera den mängd djurprodukter som människor konsumerar idag småskaligt. Man skulle till och med kunna argumentera för att den storskaliga industrin är bättre för miljön, då den använder förre resurser för att producera varje kalori. Det jag argumenterar för är att det veganska är bättre för miljön än ALL form av djurhållning. Och jag stödjer mig på forskningen i det påståendet. Grazed and Confuzed är namnet på en stor peer rewieved rapport från FCRN om ”regenerative farming”.
The Appeal to nature fallacy är ett dåligt argument. Speciellt för att fortsätta med ett förtryck. Bara för att något existerar i naturen eller är ”naturligt” betyder det inte att det är moraliskt rätt eller något som vi ska bygga lagar och regler på i vårt samhälle. Våldtäkt existerar i naturen, både bland människor och andra arter. Det har vi i modern tid lagstiftat mot, även fast det både setts som moraliskt accepterat och lagligt tidigare. Och åt andra hållet finns det en massa saker vi människor har hittat på som är helt onaturliga som är moraliskt logiska, så som mänskliga rättigheter. Eller demokrati eller yttrandefrihet osv. Så att som argument säga att det 1, inte är någon idé att försöka förändra ett skadligt eller farligt ”naturligt” beteende eller skeende eller 2, inte är någon idé att förändra något lokalt eller nationellt för att det dåliga fortsätter ske på andra platser eller 3, inte är någon idé att förändra det egna personliga beteendet när det inte automatiskt gör att förtrycket upphör globalt, tycker jag är fel.
Sanna: Jag har stor respekt för de som av etiska skäl väljer att äta (och leva) veganskt. De etiska/moraliska övertygelserna kan ju stå helt för sig själv, alldeles oavsett miljöaspekten. Jag personligen tycker dock inte det är i sig fel att äta djur och djurprodukter så länge djurhållning och slakt sker på ett (enligt mig då) tillräckligt bra sätt. Jag är också ganska övertygad om att det mest effektiva sättet att få folk att minska sina mat-relaterade utsläpp inte är att uppmuntra alla att av miljöskäl bli strikta (eller nästan helt strikta) veganer, utan att snarare försöka ändra på folks slentriankonsumtion av mat till mer hållbar sådan.
Vid en första anblick ter det sig kanske så att 100% vegansk matproduktion är det mest hållbara (när man tittar på energin som går förlorad i varje led osv.), men både ”bonde-sunt-förnuft” och forskning pekar åt ett annat håll. Om målet inte är 100% vegansk matproduktion av etiska skäl, utan att kunna producera så mycket hållbar mat som möjligt, är 100% vegansk matproduktion rimligen inte det mest effektiva sättet. Inte om man faktiskt tar hänsyn både till att all mark inte lämpar sig för att odla växter som vi människor kan äta, och att matproduktion också innebär produktion av växtdelar som vi människor inte kan äta (antingen på grund av variation i kvalitet eller för att vi ju bara inte kan äta alla delar av olika växter). Visst GÅR det att låta betesmark växa igen, att låta betande tamdjur bli gamla och sedan begrava dem (istället för att t.ex. föda upp nya lamm varje år på samma bete och få mat på så vis) och att låta restprodukter från spannmål och annat bli kompost istället för djurmat. Men det är knappast en maximalt effektiv matproduktion (vilket i alla fall jag tycker behövs för att globalt kunna låta ej ännu uppodlad vildmark förbli vild). Jag tänker på en studie jag läste för några år sen från SLU, som i några olika scenarion undersökte hur mycket animaliska matprodukter Sverige skulle kunna producera till sin befolkning på ett maximalt hållbart sätt (alltså genom att enbart utnyttja betesmark och olika slags restprodukter från annan matproduktion till djurmat). Det rörde sig om i storleksordningen någonstans kring 1 liter mjölk, 2 ägg och 100 g kött per person och vecka. Inte helt veganskt ens varje vecka alltså. Där någonstans finns ju utrymme för att tex äta kött vid särskilda tillfällen och små mängder ost och ägg om man inte har några moraliska invändningar mot det. Det tror jag är mycket, mycket lättare för en stor del av befolkningen att acceptera och ställa om till.
1 liter mjölk, 2 ägg och 100 g. Det här var en intressant sak, tack för att du delade med dig!
Hej Vilma!
Jag håller med om att de veganska värderingarna står för sig själva. Men då jag är engagerad i miljöfrågorna både privat och politiskt så har det blivit tydligt hur det hänger ihop i alla samlad global forskning. Men jag håller med om att man kan ha en moralfilosofisk diskussion om värderingar och logik utan att ta hänsyn till miljön, dock är det flera som blandar både värderingar och påståenden om miljön i samma mening. Så därför försöker jag besvara båda men dela upp dom.
Nu menar jag inte att låta hård utan vill bara vara tydligt. När det kommer till förtryck så är det personliga tyckandet oväsentligt. För om jag ska köpa argumentet att det enbart är ett personligt val att tycka att det är moraliskt rätt och logiskt att exploatera djur för deras kroppar, så måste jag även köpa att det finns människor som tycker att det är moraliskt rätt att göra en rad saker som skulle begränsa mina egna rättigheter.
”Sunt förnuft” är inte något statiskt. Det ”bonde förnuft” du hänvisar till har skiftat genom tiderna. Slaveriet var en socialt accepterad del av ”sunt förnuft” under lång tid av människans historia inom jordbruket. Människor har använt en rad dåliga metoder inom odling historiskt som bytts ut när bättre kunskap framkommit. Det är inte ett seriöst argument.
Jag kan inte hitta rapporten från SLU som du hänvisar till, det är omöjligt för mig att bemöta det påståendet då. Det finns dock peer reviewed studier och data (ourworldindata har samlat det)som hänvisar till ungefär den mängd kött, dvs någonstans mellan 70-100 gram per vecka och person som du nämner. Så jag gör ett antagande nu om att det går i linje med dessa andra studier. Men det är alltså när själva utgångspunkten har varit att se just hur mycket kött vi skulle kunna äta på ett hållbart sätt. Det är ju som du själv ser 1, oerhört små mängder i jämförelse till det vi konsumerar idag och viktigaste 2, Utgångspunkten i dessa studier har alltså inte varit att jämföra en global hållbar växtbaserad produktion mot en global hållbar kött och mejeri produktion. Det enda dessa studier säger är alltså att OM vi ska äta kött på ett hållbart sätt så är det dessa mängder som gäller. Den säger dock inget om hur denna kött och mejeriindustri står sig i jämförelse med en växtbaserad. Det säger ingenstans att dessa små mängder kött och mejerier skulle vara MER hållbart eller bättre på något sätt en en totalt växtbaserad produktion. Däremot pekar alla andra siffror och global sammanställd data på att det motsatta är fallet, växtbaserad produktion är mer effektivt och resurssnålt och frigör mer mark som kan återförvildas än djurhållning.
Om det verkligen är så att du moraliskt tycker att might makes right och att vi har rätt att äta och använda kännande tänkande varelser fast vi har valet att inte göra det, och även då är logisk i din moral och tycker att andra har rätt att göra så mot dig – men du väljer att vända din konsumtion till 1 liter komjölk, 2 hönsägg och 100g kokött i veckan så är det absolut bättre än att äta som genomsnittet i Sverige sett ur miljösynpunkt. Det är inte det jag argumenterar emot. Jag säger att det finns ett ännu mer effektivt sätt att både minska sina utsläpp och inte bidra till djurs lidande.
När det kommer till hur man på bästa sätt får människor att minska sin kött och mejerkonsumtion finns det en rad olika studier på ämnet som visar helt olika slutresultat. Om det fanns samlade studier på att en specifik taktik fungerade skulle jag självklart använda den. Det enda jag vet är att det är bland dom som tror på forskning och är oroliga för klimatet eller har en känsla för att vi gör något fel mot djuren som man kan ha vettiga diskussioner och få folk att tänka till.
Normen att exploatera djur är så oerhört stark, det är en av de minst ifrågasatta normerna vi har i samhället. Och vi har en stark och resursstark kött och mejerlobby både i sverige, EU och globalt som gör allt i sin makt för att fortsätta normalisera köttätandet och greenwasha dess siffror. Och det märks även bland oss som säger sig bry oss om miljön och djurrätten. Därför lyfte jag det här när Clara själv skrev om sitt obehag kring förändringarna i årstiderna.
Sanna: Med ”sunt förnuft” syftade jag alltså på tex resonemanget att om du på, säg, 1 hektar naturbete (som inte är lämpligt att odla på) antingen kan ge mat åt 2 får som kan leva i 12 år tills de går bort av hög ålder och sedan begravs utan att bli mat åt människor, eller 1 får som på 10 år föder totalt 20 lamm och alla 21 individerna går till slakt och blir mat åt människor – är det ju verkligen inte frågan om ett maximalt resursutnyttjande att välja det första alternativet. Vi kan ändå välja att göra det av etiska skäl, men det är inte det mest hållbara – om man eftersträvar ett maximalt hållbart resursutnyttjande. Med det sagt är ju nuvarande köttkonsumtion och produktion med foderodling på mark som mycket väl skulle kunna användas till att odla växter som kan bli människomat absolut INTE hållbar, det försvarar jag inte över huvud taget.
Det personliga tyckande är inte alls oväsentligt när det kommer till vad vi väljer att äta – tvärt om. Jag respekterar att du ser all form av djurhållning som ”förtryck och exploatering” och väljer att leva i enlighet med det, men jag ser det inte så. Majoriteten av människor världen över ser det inte heller så, varken nu eller historiskt sett. Det är ju ändå en verklighet du måste förhålla dig till. Det är såklart min personliga åsikt, men jag ser massor av människor omkring mig som absolut inte skulle vilja äta 100% veganskt, men som inte heller är sådana motstridiga ”köttfanatiker” att de inte skulle kunna tänka sig att minska på sin konsumtion av animalier, och som är mycket mer mottagliga för att diskutera hur stor konsumtion av animalier som är rimligt och hållbart, än att typ få en predikan om att äta 100% veganskt resten av livet är det ENDA alternativet som borde existera om man vill göra förändringar för miljöns skull. Inklusive mig själv.
(Och nu är ju inte det här en akademisk diskussion med källhänvisningar utan ett kommentarsfält på en blogg, därav att jag inte la tid på att försöka googla fram en studie jag läste för typ 5 år sen…)
Sanna. Bra svar av dig.
Tack Susanne för uppmuntran!
Sanna. Ok, vi låter alltså Sverige växa igen och någon annan producera vår mat. Smidigt! Struntsamma att mängder av fåglar, fjärilar, diverse kryp, mossor, lavar, blommor och andra mindre växter dör ut. Igenvuxen mark är tyvärr inte speciellt artrik.
Sverige ser inte ut som andra länder neråt i europa, här hos oss finns redan ”vilda” områden och varierande biotoper. Man kan därför inte applicera utländska teorier på den svenska naturen. Även svenskt lantbruk skiljer sig från det man ser från många andra länder.
”Ett intellektuellt oärligt argument” 😂 nä, helt ärligt, du behöver faktiskt se dej omkring, i riktiga livet, ut på riktiga landsbygden, titta på arterna du vill ta bort livsbetingelserna för.
Vem som helst kan räkna fram vilka siffror som helst som gynnar deras åsikt. Men livet (alltså det stora, inte bara det mänskliga) finns fortfarande framför näsan på oss. Bara att öppna ögonen.
”Vem som helst kan räkna fram vilka siffror som helst som gynnar deras åsikt”. Stämmer inte. Det finns hierarkier inom forskningen som hjälper till att säkerställa kvalitén på den, jag baserar mina åsikter på meta analyser och systematiskt litteraturöversikt. Jag förlitar mig inte på anekdotisk bevisföring.
Det finns både forskning och praktisk kunskap kring återförvildning i Sverige att basera en omställning på. Bara för att du inte själv besitter den kunskapen och verkar tro att återförvildning går till på det sättet som du felaktigt beskriver, betyder det inte att det stämmer. Du kan se på hur man arbetat med detta sen 2020 i Danmark som varit ett av de sämsta länderna i EU på att skydda sin natur, har börjat ställa om.
Tror tyvärr inte att du har rätt i att folk skulle sluta flyga. Minns du vilket ståhej det var när människan kom på flyget. Tror inte att det är rimligt att tro att människan skulle avstå det.
Såklart kan alla göra mer men vi är ju konsumenter och måste leva. Det är det jag menar med att vi gör så gott vi kan. Alla kan göra något mer det är jag övertygad om. Detta är inte alls något påhopp på dig utan mer en reflektion över att vi är snabba med pekpinnar mot andra men att vi ibland ska rannsaka oss själva. Väldigt bra debatt för övrigt och jag är också livrädd för hur vår planet förstörs ur alla synpunkter, inte minst hur mycket krig gör för miljön.
Blir ändå så glad för att Clara skriver om årstider som är ur led. Jag är uppvuxen i Värmland är 50 plus, så har årstiderna i mig som en ”årsrytm”. Känner mig helt vilse i det som sker nu. Har sportlov i vår stuga i norra Värmland med blask och bara åkrar utanför. Mina lärarkollegor i Sthlm tycker att det är super, våren ska helst börja efter julhelgen och skrattar (vänligt!) om jag påpekar att jag vill ha kyla och vinter, ”så som det ska vara”. Jag har alltid varit en optimistiskt lagd person och trodde nog i min naivitet ett kort tag att vi skulle kunna vända utvecklingen. Jag är också en person som mår bra av att hålla mig på marken, äta vegetariskt och allt det andra som gynnar klimatet, det är ju trots allt små uppoffringar det handlar om. Men visst känner man sig lite som en udda fågel i dessa tider! Tycker så mycket om den här bloggen för att ni fortfarande har årstidsväxlingarna där uppe. Låt oss hoppas att den milda februariveckan var en parentes!
Typiskt lärare.
Va?
Fattade inte relevansen av att det var Stockholmare. Därav min fjantiga kommentar.
Jag fattar relevansen att det var stockholmare. Många som bor i stora städer ser vinter som oplogade gator, takras och blöta kläder i kollektivtrafiken. Det är skillnad i hur man uppfattar vinter beroende hur lätt det är att komma åt det som många uppskattar mest med den, t ex skidåkning, vackra vintermiljöer etc. Bodde jag i Stockholm hade jag kanske blivit likadan, men nu bor jag i en småstad med natur och skidspår ett par hundra meter bort och sörjer att vintetn redan är slut.
Ska vara svar till Anna. Jag är stockholmare och sörjer också att vintern är slut och vill inte ha vår direkt efter jul? Är ju skitfjantigt att dra alla som bor i Storstockholm (drygt två miljoner) över samma kam. Då funkar min anekdotiska bevisföring lika bra.
Glöm inte klappa dig själv på axeln, Clara! Ja, för det eleganta sätt du hanterade ”hemsk städning” och varvade den med ”hemsk korrläsning”. Låt den fenomenala taktiken väga upp den självhatande virrpannne bekännelsen. – Aldrig sett foto av början till kalops, men inte slutet. Det var roligt speciellt som många gärna äter kött, men inte klarar se eller än mindre hantera det råa köttet. – Vilket järngäng, väninnorna och du som lastar av pellets!
Det som stör mig i klimatdebatten när det gäller vad vi som individer kan göra är att det ofta blir så kategoriskt. Tar man upp en kategori som kan förbättras, t ex flygandet, ställs det mot en annan kategori som om det vore ett nollsummespel. ”Vi måste minska på flygandet” kontras med ”ja, men skönhetsindustrin då? Så mycket onödig konsumtion!” vilket svaras med ”men köttinsustrin då!”. Känner man sig träffad är det lätt att omdirigera till en annan kategori som man inte själv känner sig lika skyldig inom, och ofta med motivationen för sitt eget beteende att man ”måste ju leva lite också”.
Och visst, det ska inte ligga helt på konsumenterna att vända utvecklingen, men konsumentmakt är det vi har att sätta emot industrierna och företagen. De kommer inte vilja sluta tjäna pengar och lägga ned sina skadliga verksamheter om folk fortsätter konsumera, oavsett hur det påverkar klimatet. Nu ska jag inte framställa mig som någon bror duktig, men det går alldeles utmärkt att överleva utan att sminka sig, äta kött till vardags, köpa nyproducerade kläder eller ta flyget på semestern, utan att för den delen känna att man saknar något eller lever ett fattigt liv. Det går om man vill. Om man ser över sin konsumtion och börjar tänka på vad som faktiskt är nödvändigt finner man ofta att mycket inte är mer än okynne eller slentrian. Sen kanske allt kommer skita sig ändå, men då kan man i alla fall känna att man inte bidragit till eländet mer än nödvändigt.
Jag gjorde nyss en koldioxidkalkylator. Förfärade mig över att jag konsumerar mer än dubbelt så mycket (ca5300 ton/år) jämfört med vad som är hållbart för klimatet (ca 2500 ton per år). Trots att vi har bergvärme, förnybar el, endast handlar second hand (alla kläder, stor del av leksakerna, stor del av heminredningen), och över lag shoppar väldigt lite. Äter veganskt varannan måltid. Flyger aldrig. Har rekommenderade 19 grader inomhus. Försöker promenera så ofta jag kan kortare sträckor. Ändå är mina koldioxidutsläpp katastrofalt stora!
Räknade ut att om jag dessutom minskar bilkörningen betydligt, lämnar bort allt kött, och stor del av mjölkprodukterna så kommer jag ner till rekommenderade 2500 ton/år. Nu är planen att ordna så jag kan cykla till jobbet, och med barnen övar vi på vegansk mat så gott det går.
Det här gjorde det så otroligt tydligt för mig att det inte gäller att plocka ”en sak att offra”, utan man måste dra ner inom ALLA områden. Rekommenderar alla att göra en koldioxidkalkylator. Kändes jobbigt att se hur högt man ligger, men samtidigt en lättnad att se vad jag behöver göra för att ligga på rekommenderad nivå. Det är lättare att jobba mot ett konkret mål än mot ”tillräckligt mycket bättre”.
Snälla du ryt
Du har många läsare och även om jag kan tänka mig att många här redan själva har vetskapen, så är det alltid bra med en påminnelse och kanske även att andra medier snappar upp ditt rytande
Vi bara måste göra något NU
Jag tänker att jaga utsläpp är något vi alla behöver göra som individer. Det är liksom en grundnivå, även om det inte går att få perfekt. Med tanke på hur otroligt illa läget är behöver vi också göra mer (även om det är jobbigt). Det Clara gör som är superviktigt är att påverka opinionen via sin plattform och även uppfostra sina söner till att bli vettiga medborgare. Idag är det framförallt män som röstar fram politik som är helt fruktansvärt dålig för klimatfrågan och även inte ger oss förutsättningar att hantera den kris vi står mitt i när det gäller en värld där klimatkrisen redan är här. Att vi (oftast kvinnor) sitter och diskuterar mellan oss själva (redan omvända) vem som är allra bäst känns som slösad energi. Vi behöver ta diskussionen med den där grannen/kollegan/sonen/farbrodern som tycker att man kan skita i miljö&klimat och rösta fram politiker som gör det.
Håller så med dig, tycker Clara är toppen som skriver om klimat/miljö med sin position att påverka.
Brukar tänka på pandemin och hur snabbt vi kunde ställa om när vi var tvungna – tänk om våra politiker äntligen kunde vakna och inse det. Tills dess blir jag ändå glad att vi är fler och fler som kämpar så gott det går.
Heja KAJ! Härligt att bada bastu!
Tack för att du delar med dig av veckan som gått. Alltid kul att få följa med på en liten resa i text och bild. Härligt att du verkligen tränat och rört på dig på så många sätt. Jag håller med dig om att det inte är kul med plusgrader, särskilt under en längre tid, den tid på året då man verkligen vill ha riktig vinter. Jag gillar att vara ute och promenera, men det är inte lika kul då det mest är is och blött ute. Ja, ja… Det är bara att hoppas på att nästa vinter blir bättre.
Klimatångesten ja, vad händer med denna vintern?!?!?!! 😱
Glömde parfym. Helt onödigt och störande för omgivningen. Rester av parfym, hårfärg och nagellack räknas som farligt avfall och ska lämnas på miljöstation. Känns inte vettigt att nyttja dessa produkter överhuvudtaget.
Vi kan alla göra en hel del, men vi människor är inte perfekta. Jag nyttjar inte kosmetika, flyg eller alkohol, men jag dricker kaffe och äter kött. Vi får hjälpas åt att stötta varandra i goda beslut och informera om ev dåliga beslut.
Ingen kan göra allt MEN vi alla kan göra nånting och många bäckar små blir till en brusande älv när vi samlas och försöker var och en på något vis göra bra val.
Rösta på det parti Du tycker gör mest för klimatet/omvärldspolitik
Stötta hjälporganisationer
Och inte minst om vi minskar på vårt klimatavtryck så bidrar vi på de sätt vi faktiskt kan
JAA, jag visste ni skulle heja på KAJ! Tack 😀
Ibland tror jag att det pratas för mycke om klimatförändringar att många kanske tröttnar. Det jag tycker är när barn och unga har fått sån klimatångest att dom inte vågar berätta att dom åkt flyg och det i sin tur skapar sån ångest istället för att kunna berätta hur spännande och roligt det var att flyga.
Österbotten ❤️ Västerbotten