Om man beter sig som att man är stressad så känner man sig också stressad. Om man går snabbt, pratar hetsigt och rör sig som om man hade bråttom, så förstärks den känslan. En uppmaning som många som går i stressrehab får, är att istället öva sig på att bete sig som att de är trygga, lugna och harmoniska. För att det beteendet förstärker sådana känslor i kroppen. Att skrida som en lucia vet jag fler än en som fått i uppgift att öva på.
Dagens uppmaning: Gå i stillhet denna marsmåndag. Agera som om du hade ett lugn, som du kanske saknar.
32 svar
Som förskollärare i kommunal förskola med en ytterst utmanande barngrupp för närvarande, så tänkte jag tillbaka på detta idag. Å började faktiskt sjunga på Santa Lucia när vi höll på med påklädning inför eftermiddagens utevistelse. Även det som du skrev om idag ska jag försöka bära med mig imorgon och framöver.
Det ska jag göra imorgon. Idag har jag känt mig så jagad på jobbet. Två telefoner som ringt konstant. Sprungit mellan vårdavdelning, operation och mottagning. Ätit lunch på 7,5 min och kissat en gång. Med hård stråle. Alla trappor minst 2-3 steg i taget. Imorgon ska jag skrida fram.
Önskar dig en stillsammare sorts onsdag ❤️
Efter att ha läst kommentarerna är jag tacksam att bo i en stad i norrland. Finns det alltså platser man bor på som är så trånga att det blir ett problem att någon går i ett långsammare tempo för man Tar Sig Inte FÖRBI?! Var sker detta och på vilket sätt? Mina matbutiker består av jättestora ytor, utomhus består av ytor där man kan gå i vilket tempo man vill. Om någon tant går framför mig på cykelbanan tex i ett tempo jag inte vill gå så går jag om, banan är typ flera meter bred. Samma sak med biblioteket, simhallen, mitt jobb, centrum…Antar att jag är privilegierad som inte förstår den här problematiken?
Jag är en sådan som vid stressiga situationer blir lugn och långsam utåt men inuti är det totalt kaos. Alla på jobbet ”du är så lugn och sansad” men som sagt är det helt annat inombords. Så visst, skulle kanske bli än mer stressad om jag även visade det utåt i rörelsemönstret men såsom det känns inuti ibland förstår jag inte hur det kan bli värre 😆
Jag bröt benet för en tid sedan, går numera utan kryckor men måste gå långsamt för att inte halta – så fruktansvärt irriterande! Jag som är en sådan person som alltid gör allt snabbt i vanliga fall känner mig som bara halva mig själv och det värsta som finns är ju när kollegor/bekanta/vänner säger ”det kanske är nyttigt för dig att ta det lite lugnare”, längtar efter att få rusa fram igen haha 🙂
Mitt lugn kommer och går. Blir utdränerad av en s k vän som pratar oavbrutet. Försökt prata med henne om det men det går inte in. Lugn som jag njuter av mest är vid havet. Och när jag umgås med djur tex är hundvakt. 😊
Det låter som att ni inte passar som vänner. Du trivs inte och det är inte rättvist att hon ska försöka vara en person hon inte är. Ingen ska heller behöva umgås med nån som kallar en en s k vän.
Ett budskap som träffar Väldigt rätt hos mig idag. Mycket hektisk dag på jobbet idag (eller hela veckan), jobbar hemma med en halvsjuk 8åring som får roa sig själv, har kalas att planera för kommande helg och massa måsten.
Ätit lunch nu, tuggat långsamt, suttit still och konverserat med barnet, som att jag har all tid i världen. Tvärtemot hur jag känner 😂
Kram ❤️
Men gör det helst inte ute bland folk för det finns inget mer störande än sengångare som är i vägen i affärer, på trottoarer, i kollektivtrafiken, på jobbet osv!!!
Å det finns ju inget mer störande än folk som småspringer, flänger, flåsar, suckar åt sin omgivning. Dessutom är det ju inte speciellt hänsynsfullt mot alla som är utmattade/utbrända och som behöver och kämpar med att sänka tempot.
Vill du gå onormalt fort, gärna för mig, men du kan väl göra det i skogen!
Har varit en sådan person som blivit stressad av de som ”bromsar” upp. Sen fick jag foglossning tidigt i graviditeten och blev en av dessa långsamma, men som ser ung och frisk ut. Tyckte det var SÅ jobbigt, att vara i vägen, höra folks suckar och se irriterade blickar. Vad ska jag göra? Jag kan inte röra mig snabbare.
Såhär i efterhand kan jag känna att det på något sätt var bra för mig att tvingas byta perspektiv, tror det gjort mig till en mer ödmjuk och snäll person.
Har också fått bli mer ödmjuk efter att jag först fått ischias och därefter en låsning i höftböjaren som gjorde att jag gick extremt långsamt. Så nu vet jag – det är inte alla som väljer vilken hastighet de rör sig i!
Usch ja! Igenkänning. Fick väldigt stor respekt för alla kroniskt sjuka med smärtproblematik också efter 3 graviditeter x 9 månader när jag knappt kunde röra mig. Vilka kämpar det finns alltså!
Puh, stackars äldre och de med smärtor som ska behövas känna sig i vägen! Annars kan man ju gå hemifrån i tid så man inte behöver rusa på och stressa på folk i sin omgivning.
Kristine – man riktigt hör hur stressad du är, du skulle säkerligen behöva trappa ned på tempot lite.
Ash, det är väl bara att köra om dem. Är själv en person som går OTROLIGT snabbt och blir galen på folk som strosar. Men det är ju mitt problem – inte deras!
Så kan man ju tänka om allt – det är mitt problem inte deras. Då blir samhället en mycket rå och otrevlig plats. Det finns nåt fint i att visa varandra hänsyn, men tyvärr väldigt bortglömt.
Och jag tänkte precis tvärtom, så fin plats världen varit om alla tänkte så, det är mitt problem och inte deras😊 då skulle vi inte störa oss på varandra och ha mer tålamod med varandra, för jag kan ju ändra på mig och mitt beteende om jag vill!
Precis så, Elin!
Jag går också fort, men då får man ju navigera förbi folk så gott det går. De har ju inte ögon i nacken. Däremot tycker jag att folk ofta stannar på olämpliga ställen — mitt utanför en utgång t.ex. och brukar ibland påpeka det med vänlig röst när jag tar mig förbi. Jag vet att alla inte gör det p.g.a. hänsynslöshet. Det kan vara tanklöshet eller bristande spatial förmåga t.ex.
Är det bara folk som ska visa hänsyn till dig alltså? Tänker eftersom att du precis skrev så här: ”Men gör det helst inte ute bland folk för det finns inget mer störande än sengångare som är i vägen i affärer, på trottoarer, i kollektivtrafiken, på jobbet osv!!!”
Vittnar inte om så stort intresse från din sida, för att visa just hänsyn.
Nej det menar jag inte. Jag vill gärna dammsuga kl 6 på morgonen- det gör jag inte för att inte störa sjusovare. Och så vidare. Vill man gå i slow motion och kontemplera, gärna för mig men välj en skog då, inte en matvarubutik. Herregud.
Jag är inte kristen så har dålig koll på hur man använder kristna fraser. Jag trodde man sa gå i frid till en som håll på att dö…? Kanske man gör också men trodde det var exklusivt då.
Det är en hälsning som kan användas på många sätt =) ”gå i frid” eller ”Guds frid” är vanliga kristna hälsningar. Brukar ibland avsluta sms med det till mina vänner som är troende
Ok, tack. Kändes lite makabert att avsluta med gå i frid när jag trodde det betyddes vaf jsg trodde. 😄
Anna – tror du tänker på uttrycket ”vila i frid” som används vid dödsfall, inte annars.
Hej! Jag undrar om du sett den här och dess reflektionsfrågor?
https://www.liber.se/webshop/product/lika-valfard-for-alla-landsbygdens-mojligheter-och-utmaningar-9789147154227?j=725189&sfmc_sub=76270673&l=348_HTML&u=26223467&mid=510002595&jb=7&utm_source=sfmc&utm_medium=email&utm_campaign=UNI_SAM_Lika+v%c3%a4lf%c3%a4rd+f%c3%b6r+alla_I+lager_v+10&utm_id=725189&sfmc_id=76270673
Lika välfärd för alla: landsbygdens möjligheter och utmaningar
Åh, just som jag vaknat med oro i kroppen. Ska göra mitt bästa!
Tack! Det var precis vad jag behövde få till mig idag 🤍
Vad fint. Gå i frid!