Usch vilken trist måndagsmorgon. Det snöar småspik, blåser kallt och himlen är smutsgrå. Har en enormt lång lista med saker som ska göras närmsta dagarna och jag är så trög. Det enda jag vill är att få träna, snart är det två veckor sedan sist. Orkar dock varken träna eller promenera, eftersom min kropp känns så svag. Samtidigt är jag för frisk för att vara sjuk – så jag är bara seg istället. Verkar vara otroligt utdragna förkylningar och influensor i år. Känner flera stycken som fått vara sjukskrivna i en hel månad.

Det jobbiga med att vara en stor familj är att när en person blir sjuk så kan man nästan räkna med att hela familjen insjuknar en efter en. Och sannolikt med någon veckas mellanrum. Så att själva sjukdomsperioden dras ut till typ tre – fyra veckor varje gång. Det ska bli skönt när Uffe slutar förskolan, för oftast är det han som drar hem sjukorna till alla oss andra. Förhoppningsvis lugnar det ner sig lite då.

Åren efter studenten fram tills Bertil började förskolan var jag typ aldrig sjuk. Minns att det var så sällsynt att jag verkligen sörjde det. Längtade efter att vara risig och få ligga under täcket ett par dagar och tycka synd om mig själv. Bah, vill typ ge mig själv en örfil när jag tänker på det!

Idag ska jag och Malin spela in två avsnitt av podden, så jag måste skriva manus. Jag ska göra en intervju och fota lite bilder. Ska hasa mig ut med hunden och tack och lov inte laga någon mat, för vi har rester kvar. En riktig gråmåndag. Men jag ska väl klara mig igenom det också.