Att komma hem känns lite som att hoppa ner i en isvak. Mailboxen är ett kaos, kontoret är ett kaos. Hjärnan är ett kaos. Så många intryck att sortera. Jag somnade vid åtta igår och vaknade sju imorse lika trött. Mitt bagage blev kvar i Paris dessutom så jag har inte riktigt koll på mig själv. Det bästa när man varit borta brukar annars vara att snabbt packa upp och göra sig hemmastadd och försöka få bort den där kladdiga resekänslan med sand i väskorna och sur bikini.

Så idag gör jag precis det. Gör mig hemmastadd. Genom att jobba, jobba, jobba, skicka hundra mail och försöka leta upp alla tappade trådar…måndag med besked. Och ute skiner solen och lockar på mig.