Eftersom ett önskemål från er läsare är fler inlägg om mina vardagsbestyr så kommer prick ett sådant inlägg här.

Jag vaknade denna torsdagsmorgon av att båda pojkarna kom och kröp ner med mig i sängen. Så mysigt att värma iskalla barnfötter mellan låren. Mysigt och obehagligt på samma gång.

Jag kokade gröt och fick berömd av storögda barn för pyntandet som skett över natten. Man vill ju få litegrann på plats till första advent och det är roligt att se barnens reaktioner. Deras frukost är för övrigt nästan alltid densamma: Havregrynsgröt med stor klick smör och lite hemkokt lingonsylt. Ibland även ett ägg i gröten som rörs ner på slutet. Och en slatt mjölk.

Medan barnen glufsade i sig gjorde jag eld i vedspisen. Det är klart mindre trevlig här hemma när Jakob är borta. Det är vanligtvis han som gör eld på morgonen och även fixar frukost till barnen och lämnar dem på förskolan. När han är hemma kommer jag ner strax innan åtta i morgonrock och tjocksockar och njuter av ett ångande varmt kök och färdigbryggt kaffe.

Efter frukosten var det dags att bege sig till förskolan och skolan. Suddig bild av snölyckliga barn!

Det är så fint den där tiden på morgonen. När himlen är en märklig nyans av gråblå.

När jag lämnat dem åt jag frukost i lugn och ro och läste tidningen. Jag är fortfarande sjuk som sjutton så en stillsam morgon passade mig perfekt.

Ute började snön att vräka ner. Till min glädje –  för nu är byns fina skidspår färdigpreparerade. Så fort jag är frisk ska jag ut och åka!

Efter frukosten, ett par alvedon och en stunds vila under täcket tog jag mig samman och åkte iväg för att hämta ut en materialleverans till ett jobb.

När jag kom hem hade den värsta frossan och febern börjat släppa så då satte jag en rejäl saffransdeg på jäsning. Tanken var att testa mig fram till ett nytt recept på bullfyllning.

Jag tror jag kom någonting bra på spåret idag. Återkommer med receptet!

Förutom bullar blev det en stor adventskrans också. Till på söndag när pappa, min moster och kusin kommer och hälsar på. Sen blev jag så trött att jag vräkte mig på kökssoffan och vilade i en hel timme.

Unnade mig en flaska julmust också. Dufvenkrooks! Otroligt god – inte för sliskig och med perfekt fluffigt skum. Den köper jag fler gånger.

Sen började det skymma och jag åkte och hämtade barnen på förskolan. Bertil och hans kompisar hade byggt en jättefin snögrotta så den inspekterade vi innan vi åkte hem.

Och tanken var att dokumentera resten av eftermiddagen och kvällen också. Men se det glömde jag helt bort. Förlåt.