Vi människor är ju fenomenala på att anpassa oss – både efter bättre och sämre tider. Det gör att vi kan vänja oss vid att uthärda dåliga förhållanden. Men också att en höjd levnadsstandard snart blir tråkig, grå vardag. Den där guldkanten som först kändes så lyxig förvandlas snabbt till ett minimikrav. Då kan man resonera på två sätt: öka och ge sig själv ännu mer guldkant. Eller dra ner på unnandet i vardagen, så att guldkanten får tillbaka sitt värde.

Även om lågkonjunkturen och inflationen försämrat många svenskars ekonomi, lever vi ur ett historiskt perspektiv fortfarande i ett enormt överflöd. Och i en sådan tid kan det vara skönt att avstå. Stämma om sig själv som ett instrument. Skala bort så att man kan vara tacksam för mindre – istället för att hela tiden vilja ha mer.

På onsdag inleds den kristna fastan. Fyrtio dagar håller den på, fram till påsken. Och i år tänkte jag göra en gemensam fastekalender här på bloggen. I den förtvivlan jag känner över ondska, våld, girighet och klimatförändringar så vill jag göra en kalender där man uppmuntras att fasta från olika saker – och istället lägga den tiden och de resurserna på någonting som är bra. Även om jag själv är kristen kommer kalendern i huvudsak att vara sekulär – just för att jag tror att det är många som inte är kristna som känner samma behov som jag.

Jag kommer likt julfridskalendern dela en uppgift, tanke eller uppmaning varje morgon. Klockan 05.00 lägger jag ut det här på bloggen. Och precis som alltid med fastan så handlar det inte bara om vad man plockar bort – utan om vad man ersätter det med. Tanken är inte heller att att fastan ska vara en lång prestation utan snarare en möjlighet för reflektion och stillhet.

Hoppas du vill vara med!