I veckans avsnitt av Wollin & Clara är det dags för en intervention. Jag är besviken och konfronterar Malins problematiska beteende. Men tvingas också bekänna färg kring mina egna misslyckanden. Det blir gråt och det blir skratt och som vanligt en hel del häcklande. Det handlar om det fruktansvärda skilsmässoarbetet som ingen pratar om, hur det egentligen är att vara fotbollsfru, och om kvinnor som bär hela ansvaret för familjen medan männen förverkligar sig själva. Ett riktigt femplus-avsnitt Och så kommer ni att upptäcka att jag är lika bra som Taylor Swift på att gömma easter eggs. Lägg pusslet baklänges vettja!
Avsnittet ligger bakom betalväggen hos underproduktion. 39 kronor i månaden, ingen uppsägningstid!
14 svar
Har lyssnat färdigt på avsnittet nu, och hjälp vad slutet berörde mig starkt! Har inte lika många barn, men liknande livssituation i övrigt. Knyter sig i magen när jag tänker på den tiden, och också när jag hör dej prata om det Malin. Vad är en perfekt mamma? En som gör sitt allra bästa, kanske, och det vet jag att du gjorde. Jämför inte din prestation i vissa situationer med dem som hade perfekta förutsättningar, utan fråga dej istället, hade NÅGON kunna prestera bättre i din situation? Jag tror inte det. Acceptans för det som varit, acceptans för det som inte blev. Det är så svårt. Sörjer ännu att jag aldrig fick uppleva den där rosa småbarnsbubblan. Att jag aldrig fick vara den där glada lekande småbarnsmamman, annat än kanske korta stunder någonstans. Att det mesta bara var en kamp. Men vi gjorde vad vi kunde 💕 det hjälper inte att vara efterklok. Och nej man ringer inte sin mamma kl 2 på natten för att byta kräkslakan. Eller för att tömma diskmaskinen kl 15. Så står man där ensam ändå, trots sitt nätverk. Om du bestämmer dig för att prata mer, så kommer jag att lyssna. Utan att döma dej. 💕
Jag har sedan mitt äldsta barn föddes för snart 13 år sedan kämpat otroligt mycket med tankar kring att jag är den sämsta mamman i världen. Så mycket dåligt samvete för allt jag inte orkat/kunnat göra pga. psykisk sjukdom och smärta. Jämfört mig med vänner och klasskompisars mammor. Sörjt över allt jag inte kan erbjuda mina barn. De har som tur vad en mycket närvarande och engagerad pappa, men min önskan är ju att jag ska orka/kunna göra det som ”alla andra mammor kan”.
Men senaste åren har en annan känsla/visshet vuxit fram inom mig. Jag är kanske inte världens bästa mamma. Men JAG är den bästa för mamman för MINA barn! Ingen kan älska dem mer än jag gör. Och ingen är bättre på att läsa av, hjälpa, och stötta dem nu när de båda kämpar så mycket med psykisk ohälsa. Min 13-åring brukar säga att när hon har panikångestattacker blir hon hjälpt av att jag säger att det kommer gå över. Hon vet att jag inte ljuger utan att det sant. För jag har själv haft så många panikattacker och vet exakt hur det känns. När min 9-årings hjärna svämmar över av intryck och trötthet och ett raseriutbrott är nära är jag den första som märker det och försöker avleda och gå iväg för att minska stressen.
Så min ”svaghet” som en mamma som lever med en allvarlig kronisk psykiatrisk diagnos har senaste tiden blivit en styrka i mitt föräldraskap. Och denna kunskap är så mycket viktigare för mina barn än att kunna följa med och heja på fotbollsmatcher, engagera mig scouter, fixa med kalas, vara klassförälder eller andra saker som ”en bra mamma ska göra”.
Tabitao, att kunna hantera barnets panikångestattack är en mycket komplex situation och så värdefull, värt mer än 100 fotbollsmatcher. Känslor är inte mätbara i antal, men vilken oerhörd tillgång du är för dina barn genom din erfarenhet.
Tack! ♥️
Så fint❤️ Kan tänka mig att det är oerhört viktigt för dem!
Tack!♥️
När jag skilde mig flyttade jag hem till mamma o pappa i ett år. Vi skojade om att ”det här tänkte ni väl inte när ni skaffade en sladdis, att hon skulle flytta hem igen vid 40 års ålder!!”
Nu kanske inte Uffe är sladdis direkt men tänk om han skulle flytta hem igen när han är 40.
Vi föll på många sätt tillbaka i vissa av våra gamla roller.
Typ ”maten är klar” och ”snälla pappa kan jag få låna 500 spänn till jag får lön” (fasen va det kostar att skilja sig för övrigt…..)
Ps. Jag har flyttat hemifrån igen.
Dag 1
1. Boka möte med din revisor, säg att du vill börja pensionsspara inom bolaget och be hen förklara hur det fungerar.
2. I samma möte, be även din revisor att förklara reglerna kring lön och utdelning i ditt bolag så du tar ut lön/utdelning på ett optimalt sätt. Se ditt bolag som en del av ditt pensionssparande, och att du även har måste göra smarta val.
Efter mötet med revisorn ska du ha fått svar på vilken lön du kan ta ut/hur mycket du kan ta i utdelning och hur mycket netto det blir i månaden, samt hur mycket du ska pensionsspara från bolaget.
Dag 2
3. Gör en budget. Ta reda på alla kostnader som du har och räkna ut hur mycket utgifter du har på ett år. Jämför med dina intäkter (nettolön och utdelning från bolaget som revisorn räknat ut, inte bolagets intäkter) så du kan se hur mycket pengar som blir över (förhoppningsvis) som du kan spara enligt nedan.
Dag 3
4. Med informationen från din revisor, boka möte med din bank för att öppna pensionssparande som ditt företag betalar in till varje månad enligt belopp från din revisor. Obs! Välj pensionssparande med låg avgift.
3. Starta en indexfond eller två (igen med låg avgift, superviktigt. Avanza eller liknande brukar ha bättre priser än banken, men kanske enklare att låta banken fixa). Fixa stående överföring varje månad från ditt bankkonto (privata) och sätt in pengarna där. Görs då automatiskt så du slipper tänka på det. Detta konto ska användas för större utgifter på längre sikt/som komplement till pensionen. Belopp bestämmer du själv utifrån vad sommaren över inberäknande ovan.
4. Öppna sparkonto med högre ränta och för över pengar från lönekonto varje månad (igen fixa så det görs automatiskt). Detta blir sparkonto för saker som kommer inom en närmare framtid, tex om något går sönder.
KLART och precis som med träning känns det så jobbigt att komma igång, men när det är klart förstod man inte varför man inte bara gjorde från början.
Hurra för dej Clara som fått igång fondsparandet! Så svårt att ta tag i, men så enkelt när det är gjort… Och tack för återkopplingen gällande nyårslöftena, har ofta undrat över dem men inte vågat tjata…
Och Malin, det var ju inte pga rumpan du skulle börja träna utan pga ångesten! Och minns tydligt att du sade att det hjälpt också, men sen sade du att det nog var slumpen… Ge det ett nytt försök!
Berördes så mycket av dig Malin när du nämnde att du känt dig som en dålig mamma (minns inte exakt hur du uttryckte dig men det var väl kontentan). Kände jättemycket så under mina första typ 4 år som mamma. Sen hamnade jag i någon sorts ACCEPTANS över att jag inte är en bättre mamma än så här (så tur att mina barn inte känner till något annat 🙂 ). Undra om man har komplex för att ens egen mamma var så bra? I såfall är det iaf ett komplex ens egna barn slipper när de blir vuxna, alltid något 😅. Hoppas du kommer vilja prata om det någon gång. Älskar förövrigt när ni pratar föräldraskap och även när ni pratar nyårslöften och träning så jag får ge Clara rätt där 🙂
Hej! Hur flyttar jag min betalprenumeration från en poddspelare till en annan? En tydlig instruktion krävs. Från en som avskyr sådan här teknialiteter o igentligen avslutar när det inte funkar direkt. Obs har ingen social media alls!
Lyssna på mamma Malin nu.
Du klickar på den turkosa rektangulära rutan ”Lägg till i app” på underproduktion.se
Då kan du välja var du vill lyssna på podden i fortsättningen, du kan välja flera, tex Spotify eller Podcaster.
När du väl lagt till den så kommer alla betalavsnitt dit automatiskt.
Åh! Har du alltså redan flyttat den en gång från underproduktion till en annan poddspelare?
Nu överväger jag allvarligt att bli prenumerant även här. Att kunna se sina egna misslyckanden för att kunna förbättra relationer – där är jag just nu. Och det är väl bra, självinsikt och att vilja utvecklas – men det är inte så himla roligt alltid…
Hur som helst hoppas jag att du Clara och ni andra därute får en fortsatt fin vecka, här skiner solen och jag ska träffa en vän jag inte sett på flera år!