Klappgröt – efterrätt med lingon

Rosa och lite gryning klappgröt i ljus djuptallrik med guldstjärnor på kanten. picture-2355.jpg

Klappgröt är en god efterrätt som många minns från barndomen. Namnet har den fått från det kraftiga vispandet som krävs för att få rätt konsistens.

För här gäller det att ligga i om gröten ska bli just så härligt pösig som det är tänkt.

Gröten görs traditionellt på lingonsylt men experimentera gärna med andra syrliga bär.

Klappgröt är också idealiskt som mellanmål för hungriga skolbarn. Både roligare och godare än vanlig gröt!

 Du behöver (4 port):

5 dl vatten

2 dl lingonsylt eller 1,5 dl saft

1 dl mannagryn

Mjölk samt lite socker eller sylt till serveringen.

Så här vispar du ihop klappgröt:

Koka upp vattnet och sylten.

Vispa därefter ner grynen, lite i taget, för att undvika klumpar.

Låt sedan koka på svag värme i 4-5 minuter. Rör om då och då.

Häll upp gröten i en skål och vispa kraftigt. Gärna med en elvisp.

Gröten ska bli vit och pösig.

Servera den ljummen eller kall med mjölk. Ljuvligt gott!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

30 kommentarer på “Klappgröt – efterrätt med lingon”

  1. Åh, jag älskar “klappagröjtin” som vi kallar det. Såå nostalgi! Underbart! Jag måste nog laga det snart.

  2. I Finland kallas det lingongröt 🙂 Vi fick den ganska ofta som efterrätt i lågstadiet men min hals blev alltid super kliig av den så det var inte direkt min favorit. Jag vet ännu inte riktigt vad det berodde på, jag kan ju äta alla ingredienserna skillt för sig. Det kanske är den kraftiga vispningen som får till det…

  3. Ja, det var ett tag sedan minsann. Alltsedan min farmor drabbades av fallande hälsa så har det nog aldrig bjudits Klappgröt till bords. Tack för påminnelsen! Smaken är okej men minnena som smaklökarna giver är desto bättre! Jag bara ler.

  4. Var har du fått assietterna ifrån? Jag har likadana som jag har ärvt av min mormor. Dom kanske är vanliga iofs..

  5. Oj, vilket bra tips! Jag har inte ätit klappgröt sedan jag var ett litet barn. Till helgen ska jag lyxa till det med att laga klappgröt.

  6. Hej Clara!
    Vi kallade klappkräm när jag var barn och min mamma gjorde det ofta. Tycker att det är jättegott, men nu har jag blivit allergisk mot gluten som finns i mannagryn. Finns det månntro några andra gryn som är glutenfria som man kan laga av, ska undersöka saken.

  7. Mums! Hade nästan glömt att klappgröt existerar.(Fast det heter marjapuuro där jag kommer ifrån.) Jag minns att min mamma brukade göra det emellanåt av röda vinbär. Det var inte dumt det heller!

  8. Hej Clara!
    Vill bara säga hej och tack för att du är en sund röst i en lite knasig värld. Härligt att vi tjejer kan uppmuntra varandra istället för det ack så vanliga skitsnacket bakom ryggen.
    Och så rådiggar jag den äkthet som du utstrålar! Och alla dina fina, inspirerande bilder.
    Kram!

  9. På Åland kallas det vispgröt, vad jag vet. Vi har landställe på Åland och vi brukade alltid få vispgröt till frukost på sommarmorgnarna!

  10. Haha, jag måste få fråga: kallar även du, som bor i Umeå, den smällfeta gubben på stan och säljer bingolotter (“björklöven, bingolotter, köp bingolotter”) för mirremurre, eller är det bara min familj? Tyckte det var sjukt festligt när han nämndes i melodifestivalen, i samband med poängutdelningen.

  11. Jag har ätit klappgröt en gång när jag var liten och minns att jag inte tyckte om det. Vilket är mkt konstigt, för jag älskar både mannagrynsgröt och lingon. Kanske de som bjöd på den hade i ngn annan saft som jag inte gillade? Jag måste testa att laga gröten nån dag!

  12. Mmmm… mamma gör alltid klappgröt på svart- eller rödvinbärssaft. Den blir alldeles underbart god och dessutom superfint rosa.

  13. Hej Clara! För några dagar sedan skrev jag ett inlägg som heter “den brutna mannen” som handlar om andlighet. Om du skulle vilja läsa det och lämna en kommentar skulle jag bli hemskt glad. Men bara om du har lust, har en känsla av att du har mycket att göra ändå! Tack för en finfin blogg, du tar så fina bilder!

  14. Åh… marjapuuro det är det godaste som finns! Mormor har alltid gjort det till oss och jag har frestats att göra det själv men inte vågat än! Hon har gjort med både lingon och röda vinbär… mycket gott!! Va roligt att du la upp ett recept på det! / Jenni

  15. åh marjapuuro d har man ätit 🙂 trodde att d bara fanns i finland haha tänk så dålig allmänbildning man kan ha haha. fin blogg btw 🙂 puss

  16. Hej Clara, tackar Gud varje dag för att du finns. För du gör mig verkligen alltid lika glad. Jag har haft en del problem med saker från min uppväxt och har mått dåligt av olika andledningar nu i 17 år . Men varje gång jag går in och läser din blogg så är det med ett leende du gör min dag värd att leva och påminner mig och små saker som är bra i livet att vara taksamför. Tack Clara för att du finns det betyder

  17. har aldrig hört talas om eller sett “klappgröt”. men jag blir hemskt nyfiken och får för mig att det smakar lite som inuti en mumsmums i konsistensen.

  18. klappgröt är mumma!!! har du inte hört talas om månskensgröt? min mormor gjorde alltid det men nu är hon 95 o har glömt bort hur man gjorde…

  19. Jag åt klappgröt hemma hos en kompis när jag var liten, och det var verkligen en upplevelse. Under åren har jag försökt att få till det igen, men det har aldrig lyckats, tills för nån månad sedan! Lika gott som jag minns det! Och fin är den också – fluffig och rosa. Skulle kunna tänka mig att servera som efterrätt med en gräddklick och smulade småkakor.
    Jag supergillar dina tallrikar, underbara!

  20. Hej Clara! Härligt med klappgröt, det fick man alltid hos farmor när jag var barn. Jag provlagade efter ditt recept idag och det blev minsann ljuvligt gott, precis som du sa!
    Du har en härlig blogg, här kommer jag att hänga rätt ofta 🙂

  21. Kärt barn har många namn! I Torneå i Finland kallade vi det för “lappapuuro” och den gjordes av mannagryn och lingonsaft. Går även utmärkt att koka i krusbärssaft. För traditionen vidare: Mina barnbarn i Småland älskar klappgröt! <3