Inskränkt

 På kvarteret där jag växte upp hade de flesta god ekonomi. De var inte överklass. Men välbärgad medelklass. I min skolklass fanns det många som reste utomlands två gånger varje vinter. Vissa hade två bilar, stor båt, sommarstuga, motorcykel och ett fint hus. Visserligen var det belånat upp över skorstenen. Men ändå. Mina föräldrar med sina högst ordinära yrken (sjuksköterska och musiklärare) hörde förstås inte till de rika. Men vi hade alltid så vi klarade oss.

 På min skola gick barn från samma kvarter som jag. Men även barn med annan bakgrund. Dessa människor fick jag  lära känna. Bli nära vän med. Men idag när jag ser på mina vänner så slås jag av likriktningen.  För ju äldre jag blir desto mer inskränkt blir jag. Jag har ingen bekant som är invandrare. Under tolv års skolgång har jag bara haft tre klasskompisar med annan hudfärg än grisskär. Av dem har två varit adopterade. Min bekantskapskrets består av stabil medelklass med ambitioner. Jag har  sju vänner som utbildar sig till läkare. Någon ska bli  psykolog, en annan jurist.

Sånt tänker jag på när man pratar om friskolor. Det är min oro. Vad händer när kristna går till en skola och muslimska barn till en annan? Vad händer när välbärgade människors barn bara pluggar med varandra? Och underklasskidsen går för sig? Redan nu är samhället alldeles för segregerat. Och var ska ungar med olika bakgrunder egentligen lära känna varandra om de aldrig får mötas? Måtte de aldrig bli så inskränkt som jag är.

Här hittar du fler reflektioner jag gjort

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

34 kommentarer på “Inskränkt”

  1. Väldigt viktiga frågor du belyser! Läser just nu Amartya Sen´s bok “Identitet och våld” som handlar om just detta. Hur ska vi mötas om vi sätter våra barn i skolor med “samma sort”, hur ska invandrare integreras om de går i speciella skolor? Hur ska vi lära oss något om våra nya grannar om vi aldrig möter dem, på riktigt? Fortsätt prata om det så får vi förhoppningsvis en förändring snart!

  2. Jag tycker att friskolor ÄR bra. Främst för att den kommunala skolan är så dålig. Det är synd att det blir uppdelat, det borde finnas regler om att man ska arbeta för att få blandat med barn.

    Men även i de kommunala skolorna är det ju väldigt uppdelat. Skolorna i vissa områden har mycket invandrare och tvärtom.

    Det märks tillexempel på lågstadieskolan jag gick på. Knappt några invandrare alls, för att den ligger i ett “fint” område. Nu har de startat upp en till skola i ett invandrartätt område och det går superbra, de har mycket mer blandat. Sånt borde uppmuntras mer. Och att få invandrare att bo över hela städer, inte bara inom vissa områden. Då blir skolorna mer blandade.

  3. Eftersom den kommunala skolan anses dålig tycker jag att de “bra” friskolelärarna skulle satsa på att finnas med där och förbättra klimatet och omständigheterna för de barnen där! Varför skulle mina barn gå i en bra friskola när grannens går i dålig kommunal? Usch och fy. Barmhärtighet och medmänsklighet vill jag se. Vi är alla ett. Tillsammans är vi starka. Och hör sen!

  4. Glöm inte heller att barnen med föräldrar av dålig ekonomi eller lågavlönade arbeten buntas ihop med andra barn i samma situation. Och på så vis byggs en hopplöshet angående framtiden och samhället upp.

  5. hej underbaraclara. jag vet inte riktigt vart jag ska börja. jag blev tipsad om din blogg i förrgår av en väninna och har nu 2 kvällarisängen i rad plöjt, jag är nu inne på vår 2008 och är förstummad! jag vill ge komplimanger och jag vill att du tar åt dig. så annorlunda men igenkännande, så lättsam fast djup, så vacker men allvarlig. och jag känner mig toknöjd med att identifiera mig lite med dig, jag är troende (ej aktiv), älskade en ö i havet-serien och maria gripe som yngre och precis nu när jag läste din tolkning av blåa berg så bara kände jag att jag måste berätta att du skänker mig glädje. i en annars ganska sönderstressad, kärlekskatastrofal och stureplansfokuserad 23årig studentskas värld. tack för det. och ta åt dig för jag gör mig annars aldrig mödan att kommentera i bloggar. fast jag tänker att jag ska. slutligen måste jag bara erkänna att jag scrollar förbi de flesta recept – jag hatar att baka och laga, du får ju inte tro att du fått en stalker på halsen!

    CLARA: haha, fantastiskt ! Tack för dessa fina ord! Kram och god jul

  6. Visst har du hört Doktor Kosmos sång som jämför Skola 118 och Vitsippans plugg? (den heter Stoppa valfriheten)http://www.youtube.com/watch?v=fajPnn_WErM

  7. Mycket relevanta frågor !
    Varför inte börja nu. “Gräv där du står”. Kanske kan du och dina vänner ta kontakt med någon invandrare som sitter på sista bänken i kyrksalen…
    Jag tror Inte att det räcker att prata Om det Jenny, jag är väligt övertygad om att man måste agera! Dvs ta kontakt med , vara i kontakt med , MÖTA i verkligheten..Då blir man hembjuden och så får man bjuda tillbaka och SÅ kommer samtal till !
    Josefine: ” att få invandrare att bo över hela städer” – det låter som om du skriver om djur. Och ffa en total dumhet vad gäller deras möjligheter att få bo , att ha den typen av inkomst! Jag tycker Tvärtom : att Få Svenskar att bo över hela städer – DET ÄR UTMANINGEN! Svenskar måste börja våga flytta lite på sine egen rädsla och sina egna fördomar.

  8. Hej Clara! Det här är en fråga gällande pepparkaksreceptet; jag försökte idag baka pepparkakor efter receptet i din tidning + att jag la till 250 g sirap som du skrev hade fallit bort i rättningen, men pepparkaks degen blev torr och smulig. Jag tror verkligen att jag haft i rätt mängd mjöl för om man omvandlar 1kg vetemjöl i dl blir det ca 16-7dl. Jag tyckte detta lät som väldigt mycket så jag slutade dosera vid 14 dl(hade då haft i lite pö om pö så som du skrev), men som sagt så kommer pepparkakorna bli omöjliga att baka ut imorgon för degen sitter knappt samman. Var har jag gjort fel??? Tack för fin läsning var dag!
    Kram/Patricia

  9. Du har rätt. Men friskolor med teknik-, musik-, idrottsklasser eller liknande blir det fortfarande blandat; till dom söker man sig av intresse, och visst kan man vara helt olika men ha samma intresse.

  10. Ville bara säga att jag går nu gymnasiet på Ljud och Bildskolan, alltså en friskola, och jag har aldrig någonsin stött på mer blandat folk än vad jag gör där. Man får vara vem man vill och folk från alla kategorier man kan tänka sig, blandas och det skapar en underbar stämning. Däremot i grundskolan, där var det precis som du berättar om din uppväxt, välbärgad vit medelklass rakt igenom. Så kan det vara 🙂

  11. Jag ville bara säga att jag går nu gymnasiet på en friskola, nämligen Ljud och Bildskolan, en medieinriktad skola och jag har aldrig stött på mer blandat folk än där. Man får vara vem man vill och folk från alla kategorier och bakgrunder man kan tänka sig samlas, och allt funkar hur bra som helst. Däremot i grundskolan jag gick, var det precis som du beskriver Clara, vit välbärgad medelklass rakt igenom.. så kan det vara 🙂

  12. Hihi, det är så lustigt. De flesta som har din typ av bakgrund brukar önska sig fler invandrare i klassen, medan de som haft mer blandade klasser önskar sig färre…
    Har tyvärr ingen bra lösning på problemet, tror inte det finns någon. Däremot tror jag att människor alltid kommer att se saker i “vi och dem” perspektiv. I framtiden kanske hela jorden kommer vara “vi”, men det bygger på att det finns något liv nån annanstans som kan ta på sig rollen som “dem”.

  13. Jag tog studenten efter tre år på en kristen friskola isommras, och jag vill mig minnas att det kanske var 30% som var kristna på skolan. Däremot var alla, utom möjligtvis EN grisskära. Det kändes därför annorlunda, men otroligt skönt att börja på universitetet där det i min klass är ungefär 60% som inte är utav någon rosa nyans. Trots detta tyckte jag att friskolan jag gick på var den bästa skolan jag någonsin stött på, ingen mobbing fanns att tala om – däremot en del skvaller och skitsnack.

  14. Jag har själv gått på en kristen friskola och tycker att de ofta glöms bort i debatten om religiösa friskolor. När man talar om religiösa friskolor verkar de flesta mena muslimska skolor. Dessa, säger man bla är dåliga för integrationen. Men att det finns kristna skolor (som domineras av sk “etniskt svenska” medelklassbarn), vilka isoleras och segregeras är minst lika problematiskt. Många av dessa elever hade aldrig tvingats möta en annan världsbild än den som erbjöds hemma, på skolan och i kyrkan. Jag förstår att detta är ett sätt för föräldrarna att skydda sina barn, men jag tror verkligen inte att det främjar öppenhet, nyfikenhet och integration. Den inskränkthet som jag mötte hade lika gärna kunnat förekomma på någon annan skola, men sjäva grundtanken med sådana skolor främjar ju knappast någon förändring.

  15. Det här är något jag tänker på ofta! Dels för att jag själv gick på en friskola och dels för att jag har arbetat som lärarvikarie på den skola jag själv gick på under låg- och mellanstadiet. På den friskola jag gick på gick två kategorier av ungdomar; de som kom från stora, välbärgade gårdar på landet, och de som kom från de “fina” kvarteren i stan. Alla var med andra ord från välbärgade, välmående familjer och det fanns inte EN ENDA person med invandrarbakgrund. När jag gick på låg- och mellanstadiet hade vi samma situation; jag tror jag gick tillsammans med två personer med invandrarbakgrund under de sex åren jag gick där. Annars var vi alla från samma välmående, vita medelklassområde och vi hade ingen aning om att det fanns de som hade det sämre, i VÅR stad. Det är en sådan otrolig segregation i den staden jag bor i, och även om jag nu när jag arbetat som lärarvikarie märkt att det har bättrat sig lite är min stad helt klar uppdelad i två delar. Det är oroväckande. /Cecilia

  16. Elin (som svarade på Josefines kommentar): Låter det inte lika mycket som att man pratar om djur när man säger “att få svenskar att bo över hela städer”? Det känns liksom dumt att överhuvudtaget prata om att FÅ någon, invandrare eller icke, att bo någonstans. Annars tycker jag att Josefine har rätt, det är vanligt att invandrade människor bosätter sig på samma ställe som andra invandrare. Men hur skulle vi svenskar göra om vi kom som nya till ett nytt land? Ja, leta reda på folk vi kände igen och hade någon gemensamt med och bo nära dem, såklart. Men att prata om svenskars “fördomar” tycker jag är idiotiskt, man kan inte tvingas flytta för att man ska bevisa att man inte har några fördomar. UTMANINGEN är att göra det möjligt för alla att bo var de vill i städerna. Att helt enkelt blanda dyrt med billigt, inte skapa rikemansområden och fattigområden. Och absolut inte tvinga någon till något. /Cecilia

  17. att tycka illa om friskolor är inte att lösa segregation. Om man vill att invandrare ska integreras bättre i skolor ska man börja i boendesegregationen. så länge inte den är löst så kommer skolorna vara segregerade. Friskolor är en utmärkt lösning för oss som bor på landet och ser hur alla kommunala stängs ner. Vi behöver verkligen möjligheten att få starta upp en friskola. Jag har sett med egna ögon hur positiv inverkan en friskola haft i en liten by där kommunen vägrar inse att småbarn måste åka sex mil varje dag.

  18. Jag gick på en (Göteborgs, och en av Sveriges, bästa) friskolor. Och jag trivdes som fisken i vattnet. För där fick jag plugga med andra människor som också var intresserade av att lära sig saker, studiemotiverade människor. Och där, fick jag för första gången (i “min” förort bodde det nästan bara svenskar) lära känna folk med olika religioner, ursprung och sätt att se på livet, med helt olika ekonomiska förutsättningar. Jag älskade det! Folk kom från olika stadsdelar, med olika intressen, olika drömmar, olika politiska åsikter etc. Men det vi hade gemensamt var att vi ville bli något, göra något och tyckte det var roligt att plugga. Eller kanske inte att plugga. Men att lära sig mycket om allt det gymnasieutbildningen innefattar. Jag kan tänka mig att det blir som du säger Clara, i vissa fall iaf, att skolorna riskerar att bli inskränkta. Men jag vill bara påvisa att det inte MÅSTE bli så. Det kan bli bra också. Som på en av Göteborgs, och en av Sveriges, bästa skolor.

  19. jättebra att du tar upp den här debatten clara. jag tror absolut inte på friskolor. många skriver i kommentarerna att den kommunala skolan är för dålig. och visst, det är den. det dessa människor glömmer är att friskolor urgröper den kommunala skolan. man måste alltid ha plats åt alla barn, även om de väljer friskolor. detta gör att ekonomin i den kommunala skolan urholkas.

    sen undrar jag clara… du är väl miljöpartist? varma förespråkare för friskolor…

    CLARA: Jag är inte miljöpartist

  20. Detta är en otroligt intressant debatt och jag kan verkligen rekommendera dig att se dokumentär filmen “På andra sidan älven” av Janne Josefsson som tar upp det här problemet på ett fruktansvärt bra och givande sätt. Den är ca 1h och är väl värd att spendera tid på! Kram/L

  21. Så himla sant. Jag växte upp likadant. När jag åkte på semester till Stockholm kunde jag inte sluta att fascinerat stirra på alla människor med olika hudfärg. Där hemma såg ju alla ungefär likadana ut. Tänk så mycket man lär sig om sig själv och om omvärlden genom att umgås med människor som är helt olika en själv.

  22. Haha! jag känner mig träffad, samma kvarter, bil, båt och motorcyckel 😀 Håller med dig till 100% har konstaterat samma sak själv – det är skrämmande!

    CLARA: Ja jag vet. Sjukt! Tur att man växer upp och tänker efter 🙂

  23. Fast målet tycker inte jag är att se till att folk från olika samhällsklasser möts och lär känna varandra, det egentliga målet är väl ändå att utradera alla klasskillnader.

  24. Clara, vilken viktig reflektion. Många är vi som sitter i samma båt. Men vad ska vi göra för att ändra på saken? Någonstans handlar det ju om vad vi själva prioriterar och vill ha. Hur många gånger försöker man lära känna en person som inte är den man från början tror sig vara mest lik? Vi måste våga ta oss ut på isen, låta den bära eller brista. Men varför i all sin dar skulle den brista? Våga eller inte våga, det är frågan.

  25. Dock så tror inte jag att det är friskolorna som är problemet. Det som du talar om med invandrare och olika klasser av människor i olika skolor är redan en realitet i Sverige även i de kommunala skolorna i och med boendesegregationen.

  26. De flesta som svarat postitivt om friskolor talar om gymnasieskolor. Dit man själv fått söka sig.
    Även i friskolor på grundskolenivå finns ett bakomliggande val att ta sig dit. De flesta har något slags mål. Och oftast är det inte de elever som har svårast i skolan. Därför är den kommunala skolan oerhört viktig: Den ser till att hjälpa alla och den ser till att olika människor möts. Inte bara olika till hudfärg, kultur och familjeförhållande: Man får även träffa människor med olika studiemål och svårigheter kring skolan.
    Tack för ett bra inlägg, Clara!

  27. Väldigt intressant inlägg. Jag funderar själv mycket på klasskillnader och eftersom jag studerar till lärare är just problematiken friskola/kommunal skola väldigt relevant för mig då jag i framtiden måste ta ställning var jag vill arbeta. Jag tycker egentligen inte om tanken att de barn med välutbildade föräldrar som (oftast) är studiemotiverade sätts i en viss typ av skolor. Dessa skolor har ofta mer pengar, kan profilera sig mot mindre klasser och bättre studieklimat vilket lockar till sig fler elever med denna bakgrund medan de elever som kommer från “sämre” områden, studieovana hem och brokig uppväxt är de som egentligen skulle behöva mindre klasser och mer resurser. Mitt dilemma är, ska jag tänka på mig själv eller på eleverna? Personligen vill jag hellre arbeta i en miljö med studiemotiverade elever och lugnt arbetsklimat (och ev. högre lön) å andra sidan tycker jag inte om att klassklyftorna ökar, antar att frågan jag måste ställa mig är om jag tillräckligt idealistiskt…

  28. Friskolor är bra. här är en liten text jag hittade på kduorebro.blogg.se
    Fördom: Friskolor bidrar till segregationen amudeus
    Fakta: Den främsta orsaken till segregationen är boendet. Ofrivillig segregation uppstår då människor inte ges några val när det kommer till hur dom skall leva sina liv. Då fristående skolor ofta får sina elever från ett stort geografiskt område återspeglar elevsammansättningen därför olika boendemiljöer och nationaliteter. Ifall vi skulle förbjuda fristående skolor ges människor satta segregation än mindre möjligheter att ta sig ur situationen.

  29. I min nuvarande klass kommer ca 15 st från början från något annat land än Sverige. Och det är jag fruktansvärt glad över, mina tidigare klasser känns otroligt tråkiga i jämförelse med den här.

  30. Jag gick mina två sista år på friskola(Engelska skolan), och går även nu på gymnasiet på friskola. Det bästa med friskolor är att alla har valt att vara där. Friskolor gör det också möjligt att läsa en annan inriktning, att få göra något med sina intressen. Friskolor erbjuder även ofta en fräschare pedagogik. För mig blev det en så så skillnad att byta till friskola i åttan. Plötsligt var det ok att vara intresserad och studiemotiverad- mitt självförtroende förbättrades så himla mycket. När det kommer till klasskillnader så var Engeska skolan en salig blandning av religioner, kulturer, språk, klasser och stilar. Det var fantastikst, alla respekterade verkligen varandra. Min nuvarande gymnasie skola är lite annorlunda- kanske beror det på att den ligger i en annan stad men de flesta är välbärgade och har svenskt ursprung- vilket är ganska trist ibland. Däremot kommer många från andra delar av Sverige.