När jag var sex år gammal och lekte med min bästis hittad vi en öronpropp på cykelbanan. Jag visste inte vad det var men min två år äldre kompis förklarade myndigt att detta var en kondom. Jag visste inte heller vad en kondom var – men av vännens reaktion förstod jag att upptäckten var oerhörd. Vi stod kvar en lång stund och blängde misstänksamt på alla män som passerade. Någon av dem kanske letade efter sin borttappade kondom? Men se den hade vi gömt i fickan. Skyll dej själv gubbe, tänkte jag.
En tjejkompis hade en natt en härlig dröm där hon tuggade tuggummi. Men i gryningen vaknade hon och märkte till sin förvåning att hon faktiskt hade ett tuggummi i munnen på riktigt. Hon trevande med fingrarna och plockade ut en öronpropp. Smask.
När Sixten var valp skulle jag plocka upp en skitlort från gräsmattan och upptäckte då ett nio centimeter långt föremål inbakat i lorten. Vid närmare inspektion visade det sig vara en öronpropp som gått rakt igenom tarmsystemet. Den brukar jag nu låna ut till vänner med extra långa hörselgångar.
För några veckor sedan klippte vi klorna på Melker. Han blev så förskräckt att han tömde analsäckarna – och ut kom en smutsig öronpropp. Jag blev otroligt stolt eftersom jag aldrig tidigare mött någon som så framgångsrikt kunnat sortera med rumpan. Att få fram ett specifikt föremål och inga andra slaggprodukter är knepigt för de flesta. Men inte för min lilla hund -grabben är en naturbegåvning!
Nu avrundar jag med ett litet proppstips: Ska man på konsert och glömt propparna kan man smyga in på toa och sno åt sig en bit av soppåsen. De görs i ett tunt plastmaterial som är skönt och ljuddämpande för örat. Det körde jag jämt med när jag gick musikestet.
En liten hälsning från mig till dig.
21 svar
älskar sjuka drömmar=D
Hahaha, vad rolig du är!
vilka underbara små texter! tack för lite glada meningar vid midnatt. puss!
HAHA! Du kanske borde börja med kåseri? 😀
Haha, öronproppar verkar leva ett eget liv ibland. Och ett äventyrligt ett! För egen del har det hänt att jag i brist på öronproppar stoppat bitar av skumtomtar i öronen 🙂
… eller så kan man göra som min pojkvän och ta ett spelschema som öronproppar. vi var på festival och han saknade öronproppar. så vad gör man inte? han knölade ihop en bit av spelschemat och det funkade jättebra…. tills han skulle få ut det. blev ett besök i sjukvårdstältet!
Vår katt sket ut en ballong en gång. Fast den var inte hel. En gång tyckte jag att jag såg lite tidningspapper i kattskiten!
Haha, vad härligt, nu sitter jag här och storskrattar på förmiddagskvisten 🙂 Du berättar så himla kul och bra, Clara! /Cecilia
Haha fy. När jag var 2år hittade min mamma mig med öronproppar i näven. Jag påstod att jag ätit upp en, har dock ingen aning om jag gjorde de. De ska iaf ha varit goda 😛
Rysligt äckligt och mycket roande:-) Bäst jag håller ordning på mina öronproppar, hör jag.
Måste kontra med vad min hund sket ur sig en gång – en ”pottekulpåse”, en sån där påse som man hade spelkulor i när man var barn alltså. Jag fick hjälpa honom att få ut den och tog en knippa gräs i handen och grävde runt i baken på honom och drog. Ut kom hela påsen med snören och allt (inga kulor dock:)Han tömde också analsäckarna en gång – i bilen…kram kram
En gång på en konsert för några år sedan såg jag en kille som höll sig om öronen, men jag hade ju en extra öronpropp så jag knackade på hans axel och skickade han påsen med öronproppen, och fick en bra konstig blick tillbaka. Jag tyckte jag hade gjort en gärning, men vid närmare eftertanke kan han ha hållit i sin mössa och slängde nog påsen på golvet sedan.
Puss på dig Clara, och trevlig helg.
Min hund gillar också saker med öronvax på och har ätit upp ett antal öronproppar och det mjuka på hörlurarna som man har i öronen.. I söndags var jag hemma hos en kompis, hunden låg och tuggade på nånting som jag trodde var ett tuggben, men.. han åt upp min kompis öronproppar! Lite pinsamt, men hon verkade ta det med ro 🙂
Ibland önskar jag att alla tjejer på 17 år förstod vilken fin förebild du är. För det är du! Du är verkligen dig själv.
Vill man inte tjuva plastpåse kan man med fördel använda vanliga servetter. Det gör jag alltid på krogen om jag glömt propparna hemma. River en bit servett, viker/knölar ihop den lite lagom, och sen det viktigaste; biter lite på den för att ”komprimera” pappret. Funkar hur bra som helst!
Gick du musikestet? Kul! Kan du inte berätta några roliga minnen från din gymnasietid? Om du hade roligt alltså! Jag går musikestet just nu och har the time om my life! 😀
jag brukar använda toapapper när det krisar, men i somras så fastnade pappret långt långt inne i örat! Det var skitläskigt, och jag fick nästan för mig att det skulle vara permanent. Men efter två dagar och otaliga försök med vatten, pincetter och diverse blåstekniker kom den lilla tussen ur! hurra!
HAHAHA, UNDERBART!!
jag var på konsert i går och när bandet börjat spela insåg jag att det var på tok för högt för att inte ha öronproppar… tur då att jag läst ditt ”öronproppsinlägg” och genast kunde bege mig till toan för att sno en bit av soppåsen:) tack för tipset Clara!
”En tjejkompis hade en natt en härlig dröm där hon tuggade tuggummi. Men i gryningen vaknade hon och märkte till sin förvåning att hon faktiskt hade ett tuggummi i munnen på riktigt. Hon trevande med fingrarna och plockade ut en öronpropp. Smask.” Haha! Jag har gjort exakt samma sak! Fast jag drömde dock att det var marchmellows jag åt, som smakade ljuvligt. När jag vaknade och upptäckte öronproppen i munnen var det inte lika ljuvligt längre..
Det man kan göra är att gå till baren och be om en servett med lite vatten på. Vattnet är mycket viktigt, annars sluter inte pappret till ordentligt och hörseln kan ta skada ändå.