Det är vackrast när det skymmer

All den kärlek himlen rymmer

Ligger samlad i ett dunkelt ljus

Över jorden, 

Över markens hus

 

Allt är ömhet

Allt är smekt av händer

Herren själv utplånar fjärran stränder

Allt är nära, allt är långt ifrån

Allt är givet

människan som lån

 

Allt är mitt och allt ska tagas ifrån mig

Inom kort ska allt tagas ifrån mig

Träden, molnen, marken där jag går

Jag skall vandra –

ensam utan spår

 

Diktat av Pär Lagerkvist i början av förra seklet. Han är en av mina absoluta favoritpoeter. Tänker ofta på dessa strofer den där stunden innan det blir mörkt. När himlen välver sig över världen, isande blå.