Ni vet ju sedan tidigare att jag är ett fan av att skriva listor. Det är helt enkelt ett måste när man jobbar själv och ska försöka strukturera arbetstiden. Även om jag har som regel att aldrig skriva längre listor än att jag betar av dem på en dag, kan de ibland kännas oöverstigligt långa. Då har jag ett superknep – nämligen att jag tidsbestämmer allting på listorna. Ner på minuten.

Hur lång och spretig listan än känns så brukar det gå bra att beta av den när man ser hur mycket tid man ska lägga på varje moment. Att Maila Ullis och Skriva utkast krönika ser lika långt ut i skrift men med minutangivelse märker man att så inte är fallet. Ofta inser att man faktiskt kommer att hinna allt man föresatt sig den dagen. Eller så att man tänkt helt fel och behöver sålla i listan. Man behöver förstås inte följa tiderna till punkt och pricka. Men har man dem där har man i alla fall satt några slags ramar kring sitt arbete, som förenklar planeringen och gör det mer överskådligt.

På det här sättet kan man spalta upp sitt pluggande, för att avgöra om man avsatt tillräckligt med tid för studierna eller inte. Hur många minuter tar en sida? Hur många sidor hinner jag läsa på en dag? Hur många dagar har jag på mig? Vill jag ha en sista repetitionsdag när jag ser över allt jag lärt mig och bara repeterare? God planering handlar mycket om matematik.

Och jag räknar också så här på en del jobb för att få en bättre bild av vad timlönen egentligen blir. Man kan helt enkelt dela upp jobbet i små delmoment och tidsbestämma dem. En del jobb har en rätt taskig timlön (som att skriva en bok – fy farao vilket lågbetalt arbete) men kan i gengäld generera andra arbeten som gör att boken betalar sig. Detta sätt att planera ett bra redskap för att lära sig att se var alla ens tjugofyra timmar tar vägen. Och vad man egentligen vill lägga dem på.