Nu är julhelgerna i det närmaste slut, förutom trettondagsafton då. Och jag sörjer det alltid, eftersom jag älskar julen så mycket. Nästan osunt mycket. Jag har funderat en del på varför det är så och insett att det förstås hör ihop med att vintern är min favoritårstid på hela året. Men att nästan alla andra vuxna avskyr vintern och bara klagar på mörkret, slasket och kylan. Bristen på snö eller överflödet.  Och det är ju i ärlighetens namn inte så roligt att tycka om något som alla andra bara vill bort ifrån och hatar. Men i december  – då älskar även vinterhatare vintern och vill att det ska snöa och vara kyligt och mörkt. Folk tänder ljus, frossar i mys och liksom omfamnar det där som vintern står för. Och det är därför jag älskar december och julen! För att folk då börjar bete sig som jag beter mig hela vintern. Och det är så himla trivsamt att slippa vara själv med min vinterkärlek – i alla fall i fyra veckor.

Men nu är alltså julhelgerna slut och jag får återgå till mitt vinterälskande i ensamhet. Helt ok det med. Men inte lika roligt som när man gör det tillsammans.