När jag precis fått Folke var jag superpeppad på att komma igång med träningen och kände mig så lätt och smidig jämfört med när jag var gravid. Men efter någon vecka försvann den där lätta känslan och ersattes av deppighet över hur svag, otränad och faktiskt klen jag blivit. Det är ju inte så roligt för en stackars kvinnokropp att bära på ett barn. Det är en enorm påfrestning – och då var jag ändå i bra form när jag gick in i graviditeten.
Senaste veckorna har jag försökt komma igång så smått – trots att det verkligen är som att börja om från noll. Det blir en del raska skogspromenader med Melker, vilket får mig att flåsa som om jag sprungit en mil. Dessutom har jag precis börjat träna vattengympa en dag i veckan och ska också träna tabata en dag. Vattengympan passar min otränade kropp alldeles perfekt eftersom jag inte behöver vara rädd att jag ska skada mig på något sätt. Tabatan har jag inte testat ännu men jag bävar lite inför den eftersom det verkar väldigt jobbigt! Men jag tänker att jag får anpassa en del övningar så att det inte blir för ansträngande för magen. Och förutom allt detta kör jag också appen Mammamage som många läsare tipsat mig om. Jag skrattade rått när jag såg de första övningarna eftersom de såg så löjligt enkla ut. Tjugo minuter senare grät jag för att jag omöjligt kunde genomföra dem. Jag hade helt enkelt ingen kontakt med mina magmuskler. Men efter bara en veckas tränande med appen börjar det redan bli bättre. Rekommenderar den varmt till alla kvinnor som fött barn!
Det är alltid lite motigt när man ska komma igång med träningen efter ett långt uppehåll. Men jag försöker tänka på det som en kärlekshandling. Att jag ger min kropp kärlek och omvårdnad i form av träning. Som belöning för att jag burit, fött och nu gött världens sjunde underverk.
31 svar
Tabata och liknande träning är det som verkligen gett resultat för mig. Det var vidrigt de första gångerna men när jag genomlidit några pass så blev det min favoritträningsform!
Ha inte för höga krav på dig själv och låt det ta tid att bygg upp kroppen. Det tog nio månader för den åt ena hållet, nu är det dags för nio månader åt andra hållet, och med en eller i ditt fall två små barn som kräver fokus och tid så behöver och får det ta ändå längre tid. Hellre långsamt och rätt än fort och fel. 🙂
Jag väntar mitt första barn inom kort och har saknat löpningen något enormt de tio senaste veckorna, det som varit min ”fristad” och avkoppling såväl fysiskt som psykiskt. Men samtidigt tänker jag, vad är dessa 10-20 veckor utan löpning i ett livsperspektiv? Jag försöker ta promenader och köra yoga istället, sådant jag haft svårt att ta mig tid till tidigare i livet då jag hellre prioriterat att hänga på gymmet och löptränat. Livet har olika faser och nu är det en lugnare fas som gäller i flera mått mätt än när det gäller träning.
Åh Clara! Jag tycker det låter som du redan är igång och att du gör vattengympa tycker jag är gott nog i början nu när du har en sån liten! Du har all tid i världen att trappa upp när du känner att vattengympa och promenader med vovve gett resultat!
Kul att du skriver på en lagom nivå om träning efter graviditet. Jag är van att träna och kände att jag hade stor nytta av att ha kunnat träna efter graviditeten. Jag upplever dock som flera andra att det blir lite väl mycket träningshets bland mammor som fått barn. Ett himla jämförande och ”skrytande” om hur snabbt en kom igång och mycket en hinner träna. Tror tyvärr det ger motsatt effekt på många som skulle behöva lite träning efter graviditet. Generellt tror jag att träning känns väldigt kravfyllt för många och inte alls särkilt lustfyllt. Synd eftersom träning är fantastiskt.
Vill gärna tipsa om en gratisapp som Friskis&Svettis just har släppt för att kunna få sällantränande att kanske komma igång. En app för dig som hatar träning och kanske har försökt med gett upp. Här finns att läsa mer http://www.xn--hatartrning-r8a.se/ och vill en ladda ner appen så heter den Hatar träning.
Tack för en bra och mycket inspirerande blogg! /Emma
Kära Clara. Nu skriver jag igen den gamla mossan igen jag som följt din blogg rätt länge nu. Du är så vis och klok ja det vet du ju själv. Men jag blir lite betryckt när jag hör hur du funderar kring din träning. ( Jag vet du är långt ifrån ensam) Jag har i hela mitt liv arbetat med barn och mödrar och Gudarna ska veta att det gått troll i uppfostringsmetoder och hur man ska handskas med barn och graviditeter. Lika många åsikter som det finns människor. Min åsikt är denna. Låt din kropp få tid att läka och återhämta sig efter det mirakel den har åstadkommit genom att vara den magiska plats och också helt perfekt designad för att bära fram ytterligare ett människoliv. I min värld är det rimligt att låta kroppen får vara…just bara vara…dina dagliga sysslor och ditt och Folkes behov av dig gör den tillräckligt använd just nu. Jag brukade säga till ”mina ” unga mammor, lämna kroppen ifred åtminstone de första 8 månaderna efter barnets födelse. Med det menar jag inte att man ska misshandla kroppen och ligga på soffan och äta praliner, men att fara till simhallen för att få upp flåset eller att kämpa med vikten till varje pris…nej jag tycker det är hårt och orättvist mot kroppen. Visst mår vi bra av att röra oss på alla sätt men tiden efter en graviditet med ett nytt liv att närma sig kan man unna kroppen att få hämta sig i ett sakta mak. Låta den få hitta tillbaka och känna in sig i sakta mak och hitta tillbaka till den gamla displayen ännu sig några månader.Du hinner få upp flåset…du hinner… Stor kram och allt gott!!
Jag tänker också (utifrån mina egna upplevelser efter att ha varit gravid och fött barn för ett år sedan) att för första gången i mitt liv har jag varit TVUNGEN att träna. För jag fick ont i hela kroppen av att bära på mitt barn! Mina bålmuskler var som bortblåsta och varje dag med barnet kändes så oerhört jobbigt. Men så började jag sakteliga träna magen, ryggen, axlar och armar och helt plötsligt kunde jag vara med mitt barn en hel dag utan att kroppen värkte på kvällen. Och när jag började träna upp flåset lite med längre och lite snabbare promenader så kunde jag och mitt barn ge oss ut på härliga barnvagnspromenader! Så träning kan också vara något nödvändigt för ens välmående! Allt handlar ju om hur man tränar och hur man mår…
jag håller med att inte stressa med mammakroppen och låta den vila, men tycker det är skönt att läsa om Claras träning för att hon har sån sund syn på den – att träna så man kroppen och knoppen mår bra, inte som många andra som tränar för ”beach2015” liknande, för utseendetskull, ja du förstår nog vad jag menar. Och kommer man in i en bra träningsdriv, får man ju ett kick så jag förstår väldigt att man vill hitta tillbaks till den träningskänslan när man inte tränat på länge.
BRA skrivet!
När jag några dygn efter att ha fött tredje barnet låg och vilade och hade ont på det där sättet som man bara kan ha när man fött barn kände jag en sådan enorm tacksamhet till min kropp och lovade den att jag skulle ta hand om den nu och inte utsätta den för mer påfrestningar och smärta. Ingen mer graviditet eller foglossning eller fyrakilosbebisar som skulle ut genom snippan eller mjölkstinna ömma bröst. Fast det är det bästa i hela världen enligt mig så kände jag bara att min kropp nu förtjänade att tas hand om och må bra. Både få bli stark och få äta god mat.
Kanske dags att jag börjar leva upp till det nu när bebisen är åtta månader 🙂
Elin
mellanskogochgard.blogspot.se
”Jag försöker tänka på det som en kärlekshandling. Att jag ger min kropp kärlek och omvårdnad i form av träning.”
Jag alskar din sunda och fina installning till traning och kroppen Clara! 🙂 Tank hur annorlunda samhallet skulle se ut om fler tankte som du! Om de som presser kroppen hart varje vecka for att fa dromkroppen istallet skulle valja att alska sin kropp och ta hand om den. Om de som inte bryr sig om traning alls istallet skulle valja att se traning som en karlekshandling. Jag har sjalv efter manga ar av missnoje med kroppen antligen kommit till en punkt dar jag insett vilket underverk min kropp ar och att jag ar skyldig att ta val hand om den! 🙂
Älskar mammageappen. Man hinner göra iaf några av övningarna på köksgolvet varje dag och det ger resultat! Önskar det fanns en fortsättning efter de 7 nivåerna:D. Sen blir det promenader. Skönt och lagom kravlöst.
Jag har försökt komma igång efter en sjukskrivning för hjärtat och det har varit extremt jobbigt men jag har tagit det lilla lugna och tänkt att bara jag gör något minst en halvtimme om dagen så är det en jättebra start, bara promenader hjälper enormt mycket. Härom dagen märkte jag till min förvåning att jag orkade jogga 1 km utan problem och säkert längre om jag hade velat men man ska ju börja försiktigt. Så testa att lufsa lite försiktigt korta bitar då och då och promenera resten av sträckan. Snart kommer du nog orka mer och mer och får den där härliga känslan tillbaka. Förresten så brukar jag ha en mjuk typ av korsett, fast då för ryggens skull, men den fungerar som ett allmänt bra stöd tycker jag, den håller in hela mag – och ryggpartiet på ett bekvämt sätt. Hoppas du snart kommer i form igen, för det känns ju härligt när man är där.
Underbart skrivet Clara! Om fler kvinnor tänkte som du, att träning är en kärleksförklaring till den egna kroppen, skulle färre drabbas av olika skador (inklusive mig, som dock inte har burit och fött barn).
Lycka till med träningen och ta det vackert! Kram
Hej!
Jag har en dotter på 6 månader och har nyligen införskaffat Olga Rönnbergs bok ”träning för nyblivna mammor” efter att ha blivit tipsad om den på flera olika håll och är hittills mycket positivt överraskad! Det står tydligt vilka övningar man ska börja med och hur ofta kombinerat med vanliga barnvagnspromenader tills man byggt upp tillräcklig bål- och knipstyrla för att börja jogga. Allt är tänkt att man ska kunna göra hemma med barnen vakna. Har även en pojke på tre år som hejar på och tycker det är jättekul när mamma försöker bli STARK! 🙂 Verkligen ett hett tips från en helt vanlig tvåbarnsmamma utan någon särskild träningsvana sedan tidigare!
Olgas bok innehåller många bra övningar. MEN, de är för de allra flesta alldeles för belastande så tidigt efter förlossningen som hon förespråkar att man ska träna. Risken om man kör för hårt innan muskelkontakten och den inre muskelkorsetten har stärkts är bl.a. att magmuskeldelningen inte går ihop plus att det leder till smärta leder och muskler. Rekommenderar att man hellre börjar med mammamage-appen eftersom den både är utmanande (om man utför på rätt sätt) och samtidigt säker. Om man känner sig osäker på vilken nivå man befinner sig eller vill ha hjälp med att komma igång så går det alltid att kontakta en sjukgymnast (finns ofta på ens vårdcentral).
Tack Clara för att du inspirerar oss läsare! Dags att träna 🙂
Jag gillar också Olga och den här boken. Jag har också fått bra resultat av att följa den. Upplägget är verkligen effekivt. MEN alla är vi olika och boken ger ju ändå ett generellt upplägg. Är man inte van vid att träna och styrketräna och går ”all-in” efter upplägget måste man absolut se till att få i sig tillräckligt med rätt sorts mat. Framförallt om man ammar, har ett sömndeficit eller har någon annan faktor i livet som påverkar. En riktigt bra balans av alla delar (proteiner, fetter, kolhydrater osv) efter sina egna personliga behov annars kan man faktiskt köra slut på sig själv. Att veta den balansen är inte lätt om man inte redan har erfarenhet av det, eller verkligen sätter sig in i det en del. Det här är min personliga åsikt. Annars rekommenderar jag också den här boken till de som är intresserade, men inte som någon bibel utan en vägledning till att hitta tillbaka till träningsglädjen och återfå styrkan i kroppen.
”Träning för nyblivna mammor”? Jotack den jäkla saken var bibel i min mammagrupp och BVC var tapetserat med ”Mamma Bootcamp” och liknande. Förr fick kvinnorna iaf ett par veckors ”barnsängstid” för vila efter förlossningen. Nu får vi 6timmar efter förlossningen. Sex timmar. Sen förväntas alla nyblivna mammor köra järnet igen. Det börjar redan på bb där personalen glatt oombedda upplyser den nyblivna mamman och pappan om att eventuell sexavhållsamhet nu är onödigt. Bara dra på en kondom ”mot infektionsrisken” och köra på som vanligt. Nåde den mamma som inte kan visa upp bildbevis på Facebook om hur hon senast vid hemkomsten från BB kommer i favoritjeansen igen. En bättre ide vore att alla BVC erbjöd ett sjukgymnastupplägg med individuell träning anpassad för den enskilda mammans hälsa. Snälla alla. Träning i all ära. Men som nybliven mamma, speciellt, den mamma som ammar och ska bilda mjölk behöver lugn och ro och ordentligt med mat och folk runtomkring som kan stödja och avlasta. Det kommer finnas gott om tid att träna sedan när barnet är större. Gör bara det du själv mår bra och har lust till. Och snälla, sluta pracka på nyblivna mammor en massa jäkla träningstips och skit om de inte specifikt bett om det. Pressen på nyblivna mammor är tillräckligt hård som den är idag och de enda som gynnas är privata aktörer som skor sig på denna träningshets.
@Clara: Lycka till med din träning. Låt det ta den tid det tar, gör vad du mår bra av!
Jag är själv nybliven mamma (till en 2½-månaders dotter). Jag förstår att du menar väl, men jag får känslan av att du ser alla nyblivna mammor som en homogen grupp, och tonen upplever jag är lite ”klappa de små okunniga varelserna på huvudet”. Jag känner heller inte alls igen din beskrivning av personalen på BB, eller den press på nyblivna mammor som du skriver om.
Att börja springa en mil direkt efter förlossningen är kanske inget som jag skulle rekommendera då bäckenbotten varit hårt belastad länge, men för min del har träning några veckor efter förlossningen hjälpt mig oerhört mycket vad gäller omvårdnaden av min dotter. Jag har haft otroligt dålig hållning, och ingen vidare bålstabilitet. Med hjälp av styrketräning orkar jag nu lyfta och bära min dotter betydligt mer. Hon älskar att man går runt med henne i famnen och vaggar henne – en omöjlighet om jag inte hade haft möjligheten att stärka ryggen.
Jag tycker att det är jättebra att det finns träningstips till nyblivna mammor, där man faktiskt tar hänsyn till vad kroppen just gått igenom, hellre än att man kanske tränar fel. Sen om någon har fokus på att snabbt gå ner sina graviditetskilon, ja låt den göra det då. Alla måste få göra vad de behöver för att må bra och känna sig nöjda med tillvaron. Allt är inte ren magi bara för att man fött barn, allt annat försvinner inte bara, man är fortfarande samma person som innan. Och allt detta tjat om ”gör inte si, gör inte så”- DET om något skapar stress kring den nyblivna mamman, som jag tror är fullt kapabel att göra bra val för sig själv.
Enya, jag instämmer helt med det du skriver! Hälsningar från en tvåbarnsmamma och f d elitsimmare
Jag har sett bland mina vänner att de som inte lyckats amma är de som tränat för hårt samt haft för strikt kost för tidigt. Det är logiskt för mig att det hänger samman med mjölkproduktionen, men vad som inte är logiskt är att man tycker det är viktigare att bli tight snabbt än att ge bebis det bästa.
Sen finns det absolut andra anledningar folk inte kan amma – men jag talar utifrån det jag faktiskt sett bland dem jag känner. Man vill för mycket för tidigt
Nu har inte jag varit gravid, men känner ändå igen att börja om från noll. I ungefär samma veva som du började träna inför Vårruset 2013 så gjorde även jag det, och kom i riktigt bra form. När jag sedan sabbade knäet och fick sluta under några månader så hade jag svårt att hitta roliga träningsformer att hålla uppe allt med. Nu har jag skjutit upp träningen så himla länge, just eftersom det känns som en sådan himla förlust att börja om från början igen. Fint att tänka som du gör, att se det som en kärlekshandling. En ska inte vara 27 år och känna sig gammal (vilket inte blir bättre av att jag igår upptäckte mina första gråa hår…) http://lovlilett.com
Jag är en av de kvinnor som faktiskt lagt sig under kniven efter två barn, för att få ihop magmusklerna. Nu är jag ju snittad båda gångerna och enligt plastikkirurgen gör det ofta att man återhämtar sig sämre.
Nu till det intressanta. Min plastikkirurg sa något till mig som jag först blev helt beklämd av. Han sa att om man ”hjälper ihop musklerna” med nån form av korsett (fast mjukare), så som man gjorde förr i tiden, och sedan kombinerar det med träning – så skulle mycket färre kvinnor få bekymmer med muskler som fortsätter att glipa även efter att man är återhämtad.
Jag tyckte det lät som värsta kvinnoförtrycket först, att gå med korsett efter förlossningen, men jag har pratat med några som faktiskt gjort så och de rapporterar att det är ganska bekvämt innan man fått ordning på muskulaturen – det blir helt enkelt det stöd som musklerna inte kan ge… Sen måste man ju såklart få kontakt med magmusklerna igen så snabbt som möjligt – det är ju inte meningen att man ska fortsätta gå med korsett…
Det står många recensioner om mammamage som säger att appen är dålig och hänger sig mycket. Stämmer det? Ska jag ladda ner appen ändå? Den är ju inte kostnadsfri
För vissa funkar det att radera appen och installera den igen, om man har det problemet. Läs mer här: http://mammamage.se/uppdateringen-klar-pa-appstore/
Jag har använt den ett tag och har inte haft några problem med den. Det svåraste är att komma ihåg att använda den… Som med allt nyttigt och lite småtråkigt. Som tur är får man en ping om att träna ofta, ifall man glömmer flera dagar i rad.
Jag ska ladda ner den på en gång. Efter tre barn behövs den verkligen.
Ja, den appen är jättebra. Jag använde den också och precis dom du tyckte jag att övningarna verkade som en barnlek. Men shit va svårt det var. Lycka till med träningen!
Kramar
Även jag behöver börja träna. Det är så lätt att hamna i bekvämlighetscirkeln…för flera år sedan sprang jag 2,5 km varje morgon innan frukost och har nog aldrig mått så bra. Den morgonstunden hjälpre inte bara kroppen, utan skallen också. Det blev en slags meditationsstund dessutom. Tyvärr har jag haft en knäskada gått upp några kilon och då går det inte lika lätt att jogga längre. Men du inspirerar som alltid, Clara! Så nu sjutton ska här tränas!
Gillar att du som har så många läsare lyfter fram Mammamage-appen. Alla känner nog inte till de djupa magmusklerna, och hur man bäst tränar dem. Tror precis som du skriver, att det är väldigt viktigt att man börjar i rätt ände med sin träning efter barnafödsel, samt inte går ut för hårt. Lycka till! Jag tycker du är grym!
Vad roligt att du skriver om träning. Jag släpade ut mig i skogen tidigare ikväll, rundan är 2 km. Kändes som jag sprungit 5 mil ToR när jag väl kom hem…
Man tappar flåset fort. Jag tappade 7 månader av rörelse under graviditeten då jag blev sjuk och knappt kunde gå i en trappa. Så nu gäller det att sakta men säkert hitta konditionen o formen igen. Är 3 månader sen jag födde barn så man vill inte köra på för hårt.
Lycka till! // Jannica
Vad glad jag blir att du tipsar om mammamage! Det är så viktig kunskap, som så många inte vet! Jag använde den och köpte faktiskt en maggördel därifrån också. Dyrt, men väl värt. (Säkert går det bra med billigare varianter också). Det är skönt att ha maggördel på sig, tvärtemot vad man kan tro, eftersom den stabiliserar kroppen. Särskilt om man kånkar runt på bebis.