Jag hade deadline på ett jobb idag så jag hade planerat att plåta med Folke närvarande då Jakob jobbar. Lite besvärligt men det går om jag förbereder mig noga. Jag kände mig dock väldigt sjuk när jag vaknade och sedan visade det sig att även Bertil var hängig så plötsligt var det en lite mer komplicerad ekvation att få ihop. Sjuk, med sjuka barn och samma fotojobb att fixa ändå. Eftersom vabb inte är ett begrepp som existerar som egenföretagare. Ej heller sjukskrivning.
Eller som förra veckan när jag hade en särskilt stressig dag och flera viktiga samtal att ringa gick Melker bara gick runt och spydde överallt eftersom han ätit något olämpligt. Det enda jag gjorde vara att torka hundkräk samtidigt som jag hade telefonkonferens och försökte verka fokuserad. Eller som innan jul då jag hade ett skypemöte inför ett tevejobb jag kanske ska göra och Folke började skrika och gråta. Då fick jag langa fram bröstet under mötet. Och det gick väl fint ända tills Folke kräktes rakt ner i min urringning. Jahapp. Så mycket för den seriositeten.
Visst är det härligt med friheten företagandet ger. Och visst är det skönt att kunna jobba hemifrån. Men det här är också en del av verkligheten. Det kan vara bra att komma ihåg ibland.
Förresten! Har en ny P4 Spaning redo att lyssna på. Och lyssnar gör man här. Det handlar om 80-talet!
45 svar
Läser allas inlägg nedan…och det som slår mig är hur hårt och hetsigt arbets-/livsklimatet är dessa dagar. Är själv egenföretagare, håller benhårt på deadlines men till vilket pris?
Jag vet hur mycket ansvar det är att ha eget företag, det är så himla stressande så jag kan inte längre jobba så. Till sist tog det stopp och jag har inte repat mig än. Jag försöker nu må bättre med hjälp av en annan kost, motion och bön. Jag behöver ändra mitt liv helt och hållet!
Kolla gärna in på http://www.nuskajagblifrisk.bloggo.nu
Kram
Hej Clara, jag har en fråga som inte rör detta specifika inlägg men hoppas det går an ändå. Har ni egen brunn och eget avlopp? Jag och sambon letar hus och detta med egen brunn gör oss lite fundersamma. Vill du dela med dig av hur ni tänkt?
Jodå det har vi och jag tycker att det är smidigt och inget konstigt med det alls!
Förstår om du är stressad Clara. Tänker på hur du Ömmar för korta arbetsdagar och hur du tidigare skrivit mycket om latmasken i dig som inte har problem med att ta det lugnt. Känns som om livet gått i ett för dig det senaste året, kanske du har jobbat mer än du egentligen vill? Eller vill du egentligen jobba mer än du först trodde? Det bästa av två världar hade såklart varit bäst men ta hand om dig, jobb är bara jobb men det finns bara en av dig.
Många som läser din blogg glömmer nog hut hårt du jobbar ”bakom kulisserna ”
Åh vad jag känner igen mig! Är också egen, driver e-butik från garaget:) Mina söner är dock större, 10 och 12, och rätt var det är när man sitter i telefon med en kund rycker en arg 12-åring upp dörren och skriker att ”dom förbannade oslipade skridskorna tänker fan inte jag åka på i alla fall!!!” Eller nåt annat superviktigt, typ att rostbrödet är slut… 😉
Ja, visst är det lätt att bara tänka på de rosaskimrande dagarna när man tänker egenföretagare. Men det är mycket meck och hårt slit också!
Kramar och krya på er!
Men tänk vad ni kommer skratta åt det här om några år 🙂 bara man fått lugna ner sig och fundera över vad som egentligen hände så kanske det inte var så farligt ändå 🙂
RAkt ner i urringningen. Ha ha ha! Vilken fantastisk historia. Inte så klämkäck när den utspelade sig kanske, med Skype å allt, men oj oj oj vilken bra historia att dra nu så här efteråt. Härlgt det där med att jobba som egen företagare. Keep on going.
Xxx
Anne0tte
Varför är det aldrig pappor som tar hand om bebis samtidigt som de jobbar? Nu vet jag ingenting om hur ni gör Clara, jag menar mer att lyfta frågan mer allmänt. Men jag tycker man ser väldigt många egenföretagande mammor som liksom gör ALLT, tar hela bebisansvaret OCH jobbar med företaget. Medan män som har egna företag absolut inte kan vara föräldralediga.
Jag ska få barn vilken dag som helst nu och har valt att pausa mitt frilansande (har inget så omfattande företag, utan har det mer vid sidan om/mellan anställningar) och bara vara föräldraledig. Är jag en latmask som känner att jag inte orkar göra båda?
Nej du är inte en latmask. Hade jag varit egenföretagare när mina var små hade jag inte fått mycket gjort. Två barn med kolik som skrek och skrek, även fast vi var två så var jag helt slut.
Öh? Latmask? Icke!! När man är föräldraledig har majoriteten fullt upp med att ta hand om bebis ch i bästa fall hushåll. Tycker du ska njuta att ditt liv är så välsignat så du kan vara bara ledig
Nu förstår jag nog din iver för 6-timmars arbetsdag bättre. I min värld är det helt självklart att vara hemma när jag är sjuk eller mina barn är sjuka (träffar många människor dagligen, jobbar på en högskola). Jag smittar ju mina kollegor on jag kommer till jobbet sjuk och det anses bara som osolidariskt. Det finns också en förståelse för att sånt händer, folk blir sjuka ibland. Vi har också deadlines men det brukar lösa sig ändå. Vi kan också jobba hemifrån men är man sjuk är man sjuk. Det är kanske sådana faktorer som gör att jag går till mitt arbete med lätta steg 😉
http://isabyl.devote.se
usch, allt på en gång 🙁 hoppas det gick bra ändå!
Är också hemma med min halvåring. I höstas var jag på ett möte och trodde jag kunde vara en diskret seriös mamma med en bebis som skötte sig. Men under mötet kräktes han och alla andra såg det innan jag. Det var kräk över hela mig och på golvet. Och det avslutades med bajs upp på ryggen. Har sänkt ribban när det gäller möten sen dess. Men du får mig peppad att göra grejer även med bebis runt mig.
hej clara! det här har inget med det här inlägget att göra egentligen, men är en sak jag undrar! om jag minns rätt sa fick ju du boken ”skitmat” i julklapp? vad tyckte du om den? är den värd ett köp? vore kul att hörs!
Ja den är toppen! Rekommendera varmt
Funderar över en sak. Egenföretagare får väl vabba och vara sjukskrivna? Eller?
Jag är anställd men har precis som du bokade möten, deadlines etc och när ungarna blir sjuka så blir det ett pusslande med mannen ”vem har minst viktigt jobb den dagen”. Även om man har rätt att vabba/vara sjukskriven så är det inte allltid lätt att vara det för att man vet att boka om ett möte som flera andra parter är inblandade i blir jobbigt… men vad gör man när ungarna blir sjuka…
Som egen företagare så kommer det inte in en vikarie samma dag som man blir sjuk. Det är inte samma som när man är anställd och man kan bara ringa och sjukskriva sig. Vi har inte samma skydd.
Det är inte bara att ringa in vikarier i den anställda världen heller. Det är tämligen naivt att tro det.
Min man arbetar på ett företag med avancerad teknik och han har spetskunskap inom sitt område. Det finns ingen som kan hans jobb och skulle telemöten över hela världen ställas in skulle det bli extremt dyrbart för företaget. Det är jättesvårt för honom att vara sjukskriven och vabba.
Jag själv är lärare och jag vill också påstå att det är jättesvårt att vabba eller vara sjukskriven. Är jag borta får mina kolleger täcka för mig, dvs det innebär ett digert merarbete för dem. Dessutom får jag sitta hemma med sjukt barn/ sjuk själv och göra nya, anpassade lektioner som passar dagarna jag är borta. Med andra ord jobbar jag ganska mycket ändå trots sjukdoms-frånvaron. Men framförallt drabbar min frånvaro mina kära elever som går miste om undervisningstid med kvalitet. All ära åt mina kolleger, men det är inte lätt att rodda fler timmar än man redan har, dessutom kastas in i fysikens underbara värld när man är lärare i franska till vardags.
Ville bara nyansera att allt inte är svårare bara för att man är egenanställd. Jag tror att många småbarnsföräldrar brottas med samma dilemman utan att för den skull förringa Claras dag.
Ja, visst kan det vara svårt att vara sjukskriven och vabba som anställd, men som anställd får du månadslön, du har alltid den tryggheten. Det blir kanske bökigt för dig på jobbet efter att du varit sjuk, men som anställd förlorar inga stora pengar på att vara sjuk. Blir du sjukskriven som egenföretagare kan det bli väldigt skört ekonomiskt eftersom man själv är ansvarig för att slutföra uppdrag. Blir man sjuk och har en deadline så kanske det helt enkelt inte går att sjukskriva sig, för då kan man förlora en eller flera viktiga kunder som kanske är anledningen till att man kan få lön överhuvudtaget. Det tycker jag är den stora skillnaden!
Förstår situationen men vill lägga till att även om man är anställd av ett företag eller t ex i en offentlig verksamhet är det i många fall inte bara att ringa in en vikarie ifall någon är sjuk,, Min mamma arbetar som förskolelärare och pga sparkrav, som varat under flera flera år, ringer de inte in vikarier när en person blir sjuk så min mamma vet att ifall hon sjukanmäler sig under några dagar kommer det att bli tungt för de andra på arbetsplatsen och barnen får inte den omvårdnad de behöver eller har rätt till,, Många som är anställda både inom privata och offentliga verksamheter känner en press på sig att inte sjukskriva sig just för att de vet hur de andra på arbetsplatsen drabbas och dessutom är det ofta så att vissa arbetsuppgifter sköts av specifika individer inom en organisation/på ett företag. Man kanske ska hålla ett föredrag för en viktig kund eller är handledare för någon och detta kan inte enkelt läggas över på en vikarie som inte är insatt utan i vissa fall upplever säkert många att de i princip inte kan sjukskriva sig,,
Tänkte också när jag läste inlägget att jag känner igen mig och då är jag inte ens egenföretagare utan anställd. Jag har bra förmåner, kan jobba hemifrån t.ex ibland men ibland när barnen är sjuka eller man själv måste man ändå fixa och trixa med jobbsaker hemifrån som är brådskande och det kan handla om just telefonmöten (tyvärr). Jag hade dock förmånen att ha ordentliga föräldraledighetsperioder, men gissar att Clara tycker att jobbet är så kul och inte vill lägga alla sina projekt helt på is nu.
Det går alldeles utmärkt att både vabba och vara sjukskriven. Egenföretagare betalar också sociala avgifter. Extra lätt är det dessutom för de med aktiebolag (Clara).
Men även om man tar ut vab den dagen, så är det ju inte så att det bara är den dagens lön som är ”förstörd” när man som egenföretagare måste ställa in ett jobb. Det kan ju handla om flera månadslöner!
Är man två vuxna i familjen kan man ju hoppas att den andra stiger in just den dagen som motsvarar flera månadslöner;-)
Fast har du en deadline och andra företag räknar med dig så går det inte att göra så. Håller du inte din deadline så går företaget du jobbar med till andra samarbetspartners.
Man har alltid ett val….att låta barn ta den plats de förtjänar. Karriären kanske kan stå tillbaka lite när barnen är små?Sex timmar arbetsdag är väl vettigt men att en förälder är föräldrarledig när det finns ett spädbarn i hemmet borde väl vara självklart…
Men alltså jag kritiserar ingen. Har man ett blomstrande företag så kanske man helt enkelt försöker trots bebis och allt därtill. Bara för att man tycker att det är så himla roligt. Och vadå inte får den plats de förtjänar. Om det är Clara du syftar på så tycker jag att du kan be henne om ursäkt på en gång. Det är väl en engagerad förälder om någon iallafall. Men en egenföretagare KAN inte bara lägga allt på is hur som helst. Man får lösa det på bästa sätt.
..fast Claras man borde väl kunna rycka in och VAB:a? Alternativt någon far eller morförälder? Är barnet friskt men mötet inte lämpligt för en utråkad bebis brukar vi försöka ordna barnvakt någon timme eller så.
Men hur vet du att de inte försökt ordna med barnvakt? Hennes man kanske är på jobb 40 mil bort. Hon har en jobbig dag, försök uppmuntra henne lite istället för att sitta här och döma.
Tack för dina kommentarer Jennifer – skönt att du fattar istället för att göra en massa idiotiska skuldbeläggande antaganden! Suck på det
Ja, man kan tycka att folk borde ha lite större perspektiv och lite mer förståelse. Man kan inte släppa allt ansvar i hela världen bara för att fokusera på bebis (även om det vore fantastiskt skönt ibland). Och har man då eget företag så måste man ibland hålla liv i grejerna om man vill ha något att gå tillbaka till efter föräldraledighet. Du gör ett fantastiskt jobb. Du har bra kvalitet på bloggen, du skriver böcker, du verkar ha roligt och involverar barnen i mycket. Och det är helt ok att det rör ihop sig ibland.
Det är nog få föräldrar som inte någon gång gråtit i ren frustration för att det ibland inte går som man vill. Sånt är livet, gråt och gå vidare.
Men ingen ska komma och döma. Jag tycker vi föräldrar står högre än sånt beteende.
Samtidigt är det frustrerande att folk inte tar tillvara på den fantastiska möjlighet till föräldraledighet som vi faktiskt har. Anser en att det är för besvärligt att behöva jobba med sjuka barn eller när en själv är sjuk kanske en ska se över sitt karriärval. Som någon sa ovan, det borde vara självklart att en förälder är just föräldraledig när ett spädbarn finns i huset. Om ej, den som gjort sitt val får stå sitt kast.
Så om det kör ihop sig en dag med exempelvis sjukdomar som det gjort för Clara eller kan göra för oss andra men vi på det stora hela är rätt nöjda med tillvaron så ska vi ändå se över våra karriärval? Tror i så fall att de flesta av oss får se över vad vi jobbar med. Håller däremot med om att man självklart ska ta vara på möjligheten till föräldraledighet, men det kanske inte är så enkelt heller om man vill hålla sitt företag levande. Över huvud taget tycker jag vi föräldrar borde döma varandra mindre och vara mer peppande, vare sig det handlar om hämta tidigt eller sent på förskolan eller jobba under sin föräldraledighet och därmed spara föräldradagar till senare. Vi försöker alla göra vårt bästa för oss och våra barn, tror jag.
Såå du säger, har man ett företag där det flyter på som går väldigt bra, där barnen är en stor del av det, där man i stort sett jobbar hemifrån och kan vara med barnen utan att behöva lämna på förskolan 50 timmar i veckan, ska man bara lägga ner och ge upp allt då för att det rör ihop sig ibland? Inte många företag som hade överlevt med den inställningen.
Det är en fantastisk möjlighet att komma jobba hemifrån.
De flesta föräldrar bloggar, fotar, grejar med allt möjligt när man är föräldraledig, att sitta på soffan och glo hela dagarna är jag förundrad att någon orkar med.
Att vara (helt) föräldraledig är förhoppningsvis inte detsamma som att sitta på soffan och glo.
Vidare känner jag att det är svårt att känna sympati för någon som pratar om att ”downshifta” och ha sex timmars arbetsdag när densamme inte ens ser till att vara föräldraledig under barnets första år. Är det verkligen att downshifta? Clara har tidigare låtit påskina att alla kan downshifta genom att prioritera, att välja bort det materiella. Tycker att det blir lite hyckleri att då känna sig tvungen att arbeta under sin ”föräldraledighet”.
Jag varken kan eller vill vara helledig med mina barn. Och eftersom jag har ett fantastiskt jobb som ger mig flexibilitet och möjlighet att kombinera jobb med ledighet så gör jag gärna det. I synnerhet som min man då kan dela på barnledigheten med mig. Han vill ju också få möjligheten att på lika villkor knyta an till sina barn.
Jag skrev det här blogginlägget för att visa på hur företagandet och entreprenörskapet också kan vara. För att nyansera. Eftersom jag ofta annars sjunger dess lov. Jag vill visa att det kör ihop sig även för mig. Trots att jag har så goda föresatser och förutsättningar. Att mitt liv är precis som alla andras. Och att livet med barn är oförutsägbart. Jag skrev inte det här blogginlägget för att få sympatier från människor som dig. Kan faktiskt knappt tänka mig något värre än att få sympatier från någon som dig Johanna. Med tanke på hur du uttrycker dig och vilken person du verkar vara. Hoppas verkligen att du slutar läsa min blogg eller i alla fall slutar kommentera på det här viset. Det skulle vara skönt för oss båda tror jag.
Det är ju helt upp till dig. Själv tycker jag att det är fantastiskt att man kan mixa barn och arbete. Om man vill. Speciellt då jobbet till stor del handlar om barnen och det är ifrån dem man finner inspiration till arbetet.
Berätta för mig istället vad som är ok och vad som inte är ok när man har bebis, det verkar finnas miljoner oskrivna regler kring det här.
….föräldraledighet är också en vanlig variant när man har spädbarn. Men alla väljer det se tycker passa bäst. Jag var ledig så länge jag kunde när mina två var små…
😀 Jag vet precis hur det är. Jag är inne på mitt 4:e barn (hemma och mamma”ledig”). Man tror att man ska kunna rodda i alla saker samtidigt – ibland har man inget val, och ibland måste man bara stanna upp och skratta åt kaoset.
TACK för en fantastisk och inspirerande blogg.
Det känns som en bra påminnelse för alla som är som mig just nu… trött på allt och vill vidare, men till vad? Livet är såhär liksom, det blir ju bättre vissa perioder, sämre vissa och helt underbart vissa. Och det kanske inte spelar mig nån roll om jag fortsätter jobba som lärare (trots att jag snart dör för jag.orkar.inte.mer) eller om jag byter arbete till något jag tänker är mindre step-it-up-krävande som… ogräsplockare. Det hade varit skönt ibland. Ja, det gäller väl att hitta balansen. Och nu kom jag ifrån ditt inlägg… 🙂 Men du är grym och jag önskar dig en bättre vecka hälso-wise!
http://madeinhistory.blogspot.com
Så befriande på något sätt att läsa.
http://hannafialotta.blogg.se
Det är väl precis sådär, det finns för och nackdelar med allt. Viktiga är väl bara att man känner att fördelarna väger över med de val man gör, både vid val av jobb och annat här i livet. Tack för din fina blogg!
hannaochmarten.blogspot.se
Känner igen mig precis! Sitter och försöker hinna klart med en text till deadline samtidigt som en nästan frisk åttaåring måste bygga nåt av all återvinning han släpat fram på golvet – och måste konsultera mig oavbrutet. Men jag tycker ändå det är skönt att kunna jobba hemifrån istället för att behöva vabba och sitta hemma och ha ångest över högarna som växer på jobbet. När man nu inte har ett jobb som någon annan kan ta över hur som helst. Krya på dig!