På min instagram var det någon som undrade om hur jag resonerar med bullar och kakor till barnen i dessa lågkolhydratstider. Jag bakar ju mycket men får barnen äta av det? Och godis – hur gör vi med det? Bertil får lördagsgodis sedan ungefär ett år tillbaka. Han får lika många godisar som han är år gammal. Fyra stycken för närvarande. Och han brukar aldrig klaga över att det är för lite utan väljer med omsorg. Tänker att det inte är så stor skillnad från när våra föräldrar gick till kiosken och köpte en ettöres kola. Inte tyckte man synd om dem för att de fick så lite! Sedan får jag väl erkänna att om Bertil inte självmant kommer ihåg att det är lördag och aktivt ber om godis då så brukar vi inte köpa det alls. Fredagsmys har vi inte i vår familj eftersom barnen brukar somna vid sju och oftast precis ätit middag då.
Bullar och kakor då? Till exempel i kyrkan är det ju ett himla sötfikande efter gudstjänsterna. Där får han äta det som ingår när man betalar – och det brukar bli en macka och en kaka. Och visst innehåller kakor och bullar socker och snabba kolhydrater. Men de innehåller också smör, ägg, mjölk osv – sånt som är bra och näringsrikt. Det gör inte lösviktsgodis. De innehåller bara ”skit” och dessutom ofta palmolja och annat som är värdlöst för miljön. Därför är jag friare med hembakta bullar och kakor. Har de dessutom varit med och bakat själva tycker jag att det känns ännu bättre för då har de ju faktiskt lärt sig någonting. Gjort en egen insats. Bertil äter bullar och kakor kanske en gång i veckan. Det är nämligen ingenting vi brukar ha hemma till vardags. I så fall har vi det i frysen i källaren och dit orkar jag inte gå (pgav svår lathet) och därför blir det inte så mycket av den varan.
När vi är bortbjudna hos andra äter Bertil (inte Folke ännu – han är ju bara ett) det som bjuds. Vare sig det är lösviktsgodis eller tårtor eller glass. Han får äta ungefär som alla andra barn (i rimliga mängder) och sover han över hos sin farmor och hon vill bjuda honom på en glass är det såklart inget vi motsätter oss.
Jag vet inte om detta gör oss till sockerliberaler eller sockerfascister? Det funkar för oss i alla fall. Betyder detta att jag och Jakob aldrig äter sött? Nej verkligen inte. Vi äter absolut sött och onyttigt. Men vi äter när barnen sover eller inte är med. Tycker inte att det är särskilt svårt att hålla barnen ifrån de värsta onyttigheterna – helt enkelt genom att låta bli att ha hemma eller äta det i närvaro av barnen. Men så har vi tur och passerar heller inga kiosker eller affärer på väg hem från förskolan. Det hjälper ju en del.
Hur resonerar ni?
59 svar
Det är väl egentligen inte så konstigt att man kan släppa vissa regler borta, det är ju en del av det i att vara social, att man sträcker sig lite extra för att äta det som bjuds, och att man ofta firar gemenskap genom att äta något gott tillsammans.
Vi är nog rätt sockerliberala hemma. Kan fika flera gånger i veckan, ibland blir det lördagsgodis, ibland söndagsgodis. Men tycker också vi äter sunt och varierat.
Har för mig att du har pratat om fluorfri tandkräm till barnen, håller ni fortfarande det? Jag har hört att man måste köra absolut nolltolerans med socker i så fall, så jag skulle inte riktigt våga, men det kanske mest är skrämselpropaganda?
Ja du.
Jag försöker att inte göra det vi kallar ”onyttigheter” till en big deal men reglerar väl deras intag genom att nästan aldrig ha något hemma. Inte ens saft har vi hemma mer än vid speciella tillfällen. Avdramatisera det hela med inställningen att ibland är vi på kalas och äter bullar och godis och ibland är vi inte det, ibland kommer någon på besök och då fikar vi och ibland gör vi inte det, ibland är vi sugna på chips och då köper vi(likväl måndag som fredag) en påse och delar på men oftast gör vi inte det. Det blir som det blir. Vi har inget lördagsgodis utan äter mest bara på kalas och kanske någon extra gång i månaden när vi helt enkelt känner för det.
När de väl äter något skulle jag aldrig begränsa dom och säga ”nu räcker det med bullar” som jag märker att andra föräldrar gör. De äter ju ändå bara tills de är mätta. Jag skulle aldrig prata dom om att socker är dåligt/onyttigt/viktökande/ohälsosamt utan behåller det neutralt, de kommer samhället trycka i dom ändå. Men däremot pratar jag gärna om vad kroppen gillar och blir glad av som frukt, grönt, potatis, bär, nötter o.s.v. Så rent krasst lite socker mellan varven får de väl trycka i sig så länge de också får i sig alla näringsämnen och vitaminer.
Det som känns viktigast för mig är att bespara mina barn så mycket ångest, vedermödor, onödiga bekymmer och pekpinnar som möjligt. Det håller oss alla friskast i längden. Vi vet ju alla att även de mest hälsosamma får dödliga sjukdomar.
Så ja, vi håller kosten som ett neutralt område och försöker bara se till att trycka i dom bra grejer och att de får bra matvärderingar med sig hemifrån utan att tjata så förbannat om det.
Intressant att så många i sina kommentarer skriver att när de/barnen är bortbjudna gäller inga regler. Vågar man inte säga ifrån? Vara obekväm? Är det oartigt att neka mina barn att dricka läsk hemma hos andra?
Jag är verkligen ingen sockerfascist och vi äter sunt och allsidigt i familjen men vi har samma regler hemma som vi har när vi är hos andra.
Tack Clara för din fina blogg!
Jag tror att det handlar om att många känner att barn precis som vuxna kan få unna sig något gott när de är bortbjudna. Och att det kan kännas svårt att förbjuda ens egna barn att äta något som alla andra barn får äta!
Klok som en bok som vanligt. Jag bakar mycket ihop med min treåring så bullar och kakor äter hon. Men eftersom vi bor i New York är det ont om smågodis och därför äter ingen i familjen det. Fast när det var Halloween och alla barn klädde ut sig och gick ut och tigde godis – då var det ett mycket sockerstint barn jag fick med mig hem! Haha. http://www.blogg.loppi.se/miabreitholtz
Tänkte bara fråga varför du svarar på väldigt få kommentarer? Vad säger du om det här med att socker faktiskt är skadligt för barn som någon skrivet? Hur tänker du när du dagen efter publicerar en bild på Bertil när han ska hugga in i en saffranskaka, är det för att provocera? Är du inte rädd att dina barn tar skada av allt socker? Du verkar vara påläst kring miljögifter och annat som är skadligt för barn men när det gäller socker är min upplevelse att ditt resonemang är helt onyanserat. Har du läst boken ”Det sötaste vi har”? Det är mitt tips till dig och alla andra som ser socker som något helt ofarligt, det är jobbig läsning men väldigt nödvändig.
Hej! Jag måste bara säga att jag som läser det mesta i biokemiväg när det gäller hälsa och är ”lchf-fanatiker” och det ena med det andra tycker inte att man ska skambelägga andras val. Det är en sak att prata och lyfta frågan, och absolut lyfta frågan om det dagliga intaget av sötsaker och mat med tillsatt socker i. Alla är inte på samma plan vad gäller detta. Som Clara skriver i sitt inlägg så tycker jag hon har ett väldigt balanserat sätt jämfört med många andra. Såklart tror jag att alla skulle må bättre av min matfilosofi, men jag kan inte puckla på andra den. Om folk är intresserad kan jag berätta eller för den delen lyfta en diskussion ibland utan att skambelägga (fast ibland är det svårt med ord). Men jag tror inte det hjälper att ”skälla” på folk. Till och med Ann Fernholm som skrivit boken ”Det sötaste vi har” och ”Ett sötare blod” ger sina barn lördagsgodis! Att ge lika många bitar ungen är gammal låter som något helt i Ann´s linje. Det handlar inte om att förbjuda allt socker alltid utan att tänka till och göra medvetna val. Och det tycker jag att Clara har gjort. Sen kan man alltid diskutera, och det skulle jag också gärna göra med Clara eftersom du är tveksam till slutsatserna i en av Ann´s böcker. Men det är en helt annan diskussion! Mvh / P
Tycker du att du är restriktiv när du ger dina barn lördagsgodis och dagen efter en saffranskaka fullproppad med socker? Ja då har vi helt enkelt olika syn vad det innebär att vara restriktiv. Ja, jag tycker ditt resonemang kring socker är helt onyanserat eftersom du väldigt ofta på insta och på bloggen ger ett inntryck av att du har ett högt sockerintag. Du är en vuxen människa och bestämmer över din egen kropp MEN ett barn vet inte bättre och kommer dörför äta socker om det erbjuds eftersom det så starkt triggar belöningscentrat. Barn är mycket känsliga för socker och att först äta lördagsgodis och dagen efter saffranskaka, ja du skulle bara veta hur hårt barnens kroppar måste jobba för att få en stabil insulinnivå. Sen är det självklart väldigt många andra reaktioner i kroppen som påverkas mycket negativt. Allt från våra hormoner, immunförsvar till hur tarmluddets förmåga att ta upp näring. Allt påverkas! Men jag räknar inte att du ska tänka konstruktivt kring denna kommentaren heller. Taggarna ut mot alla som inte håller med dig till punkt och pricka. Tycker dock om din blogg så jag fortsätter läsa men hade verkligen önskat att du kunde ta konstruktiv kritik en nypa bättre.
Jag har inte sett några övertygande bevis från din sida för din sak, ej heller någon konstruktiv kritik. Du rekommenderar en bok var slutsatser jag själv är väldigt tveksam till. Det hade jag absolut kunnat svara i kommentarsfältet direkt det togs upp – men jag anser inte att mina bloggläsare måste omvändas till varje pris. Du har rätt till din uppfattning och jag till min. Men nu eftersom du frågar så kan jag säga att det finns en person jag lyssnar på i den här frågan och det är fysioterapeuten och författaren Jakob Gudiol. Till skillnad från Kostdoktorn och andra LCHF fanatiker och sockerfobiker utgår han ifrån den evidens som faktiskt finns. Läs gärna vad han skriver om bland annat boken ”Det sötaste vi har” här http://traningslara.se/sag-socker-och-alla-gar-bananas/
För visst är socker ett problem. Visst ska vi vara restriktiva med det. Det anser jag att jag är. Att du tycker tvärtom är din subjektiva åsikt. Vi får väl enas om att vara oeniga helt enkelt 😉
Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på? Jag skrev ju precis ett långt inlägg om hur jag tänker. Tycker att det var svar nog. Du verkar inte ha läst inlägget dock eftersom du tror att jag tycker att socker är ”helt ofarligt”. Jag skriver ju ganska tydligt hur vi tänker med det och att vi begränsar det. Precis som vi är restriktiva med halfvabrikat, plastleksaker och skärmtid. Det betyder dock inte att vi totalförbjuder någonting och är livrädda för det. Om du i din tur upplever det som ”Helt onyanserat” är det ju inte mycket jag kan göra åt saken. Om folk uppfattar en bild på en saffranskaka som en provokation är det bara att beklaga
Jag tycker ni är sunda 🙂 Våra 2.5 åringar äter aldrig godis, de har någon gång fått smaka glass och mörk choklad. Hembakat har vi däremot nästan varje helg, jag brukar baka semi-nyttiga saker som ej innehåller för mycket socker, så att alla kan äta med gott samvete.
Läsk får de inte dricka ännu. Är vi bortbjudna äts det som bjuds helt enkelt. Ketchup och sylt används sällan hos oss men det är ej begränsat till helgen. Då och då får de glass på fsk, men det är liten mängd så det bryr vi oss inte om.
Min mamma var helt emot godis och socker när jag var liten, och jag kan säga att det har jag ätit ikapp flera gånger om! Lagom är bäst. <3
Våra barn är lika gamla som era barn och vi tänker rätt lika vad gäller socker. 4,5-åringen får lördagsgodis och kakor eller glass när det är fika, vilket inte är dagligen. Han tycker om att baka och då är det klart vi smakar på det efteråt, men i måttlig mängd. 1-åringen, som också heter Bertil, får inget sött än.
/Josefin
Himla bra och tänkvärt inlägg. Min dotter är lite drygt året och hon får inget sött. Hon har inte det behovet och jag tycker det är dumt att skapa det åt henne. Däremot har vi släktingar som väldigt gärna vill ge sötsaker.. Ska hon inte få lite glass osv. Nej, inte än. Det kommer så småningom och hon ska absolut få äta godis/sötsaker när hon är medveten om vad det är.
Låter väldigt sunt enligt mig iaf 😀
Litt sukker er ikke farlig så lenge det ikke kommer i veien for viktigere saker. Så tenker vi. Vi ser også at lørdagsgodis ofte er mer stas som konsept enn til å spise opp. Å velge selv og å ha de 5, 6 eller 7 sakene i en egen kopp er like bra som å spise alt sammen.
Härligt befriande att höra att någon tänker likadant som vi gör. Det är så många i min närhet som är helt sockerhysteriska och inte låter barnen smaka något. Vi tänker som er och jag känner att vi (än så länge) undvikit tjatet om söta saker.
Hos oss serveras väldigt lite socker. Jag tycker dock, precis som du skriver, att det är stor skillnad på hembakat med näringsämnen i. Rent godis hoppas jag att mina barn aldrig kommer välja att äta. Hembakade kakor är dock någonting jag skulle sakna här hemma. I dagsläget sötar vi med dadlar/fikon/aprikoser. Det har blivit en bra kompromiss för oss.
Jag tycker det låter sunt och mysigt 🙂 Och fasiken, tror knappast barnen blir sundare om man skulle sitta och räkna ihop kalorierna mitt framför ögonen på dem! Bättre avleda deras uppmärksamhet…
Nu har jag inga barn än, men jag förfäras över de ofantliga mängder socker många stoppar i sina barn. Jag är själv uppfödd på sötsaker mamma bakade väldigt ofta och jag åt mycket godis och drack läsk. Det gjorde mig sockerberoende, och det har varit svårt att dra ner på sockret (vilket jag nu äntligen lyckats med!). Jag tycker fortfarande mycket om att fika, och bakar gärna. Känner som du att jag hellre ger mina (eventuella framtida) barn hembakt där jag kan kontrollera innehållet än godis med diverse konstigheter i.
Men den bilden av er sockerkonsumtion som Du beskriver här ovan stämmer ju alls inte med det man ser och läser annars i Din blogg ?
Jag tycker också det stämmer.Lördagsgodis på lördagar och sen fika igen på söndagen.
Tycker också det stämmer. Är väl ett av få ställen där man ser redig grundlagad mat och hembakt gotter.
Vad är det som inte stämmer? Jag tycker att det stämmer jättebra!
Spännande. Berätta mer
Jag tycker det låter som att ni hittat en bra balans av det goda. Jag som har lite äldre barn kan säga att det blir svårare när de kommer upp i skolåldern och det kan vara kalas varje helg. Då skippar vi eget lördgasgodis, men ibland kan det kännas lite för mycket med allt de får på kalasen.
Hej, hemma får våra barn bara choklad som lördagsgodis de dagar de minns att det är lördag… På kalas det som bjuds men de är inte så förtjusta i färgglatt (som de kallar det) godis. Popcorn på fredagen (de går också och lägger sig 19.00) och kakor med samma resonemang som ni har.
När det gäller kakor resonerar vi precis som ni. Men våra 4åriga tvillingar äter inte godis. Nån enstaka gång har de fått sånt där fruktgodis som enbart innehåller frukt och inga tillsatser. Vi pratar ibland om det men så länge de inte frågar efter det så känns det så himla onödigt. Skulle inte ge lösgodis då vi är vegetarianer och det innehåller så mkt vidrigt skit men när de väl vill äta finns det massa bra ekologiska alternativ och framförallt är choklad ett alternativ och popcorn. Äter i princip bara choklad själv så ser inget problem med att inte ge godis. Och choklad äter vi bara ibland när de somnat.
Fyraåringen får en tablettask till fredagsmys om vi är hemma och han kommer ihåg att det är fredag. Lillebror på 20 månader brukar få smaka några bitar av den nu eftersom han blir vansinnig annars.
Vi har aldrig sötade produkter såsom läsk, oboy, yoghurt och sylt hemma. Däremot får barnen givetvis smaka fikabröd, glass och läsk om vi är bortbjudna och det bjuds eller när det är kalas. På sommaren brukar vi vara lite mer lättsamma när det gäller glass. Då kan det bli isglass flera gånger i veckan. Jag dramatiserar inte så mycket kring godis och sötsaker. Vill barnen ha godis när vi handlar i affären säger jag bara att det inte är fredag och det accepteras i stort sett alltid. Är det fredag när vi handlar brukar fyraåringen få välja sin tablettask bara.
Jag tänker att restriktivitet utan förbud är en bra väg för oss. Hur andra gör är upp till dem.
Vi tänker nog ganska lika! 4åringen här hemma får välja fem godisbilar, alt ett kinderägg till lördagsgodis. Fika kanske 1ggn i veckan om vi är hos mormor eller ngn annan som vill bjuda på ngt. Vi gör glass på banan/blåbör/kokosmjölk eller chokladpudding på avokado om vi blir ”gottsugna” under veckorna. Jag tycker mycket om att baka, och då får man självklart vara med och smaka, kanske händer ett par ggr i månaden. Känns helt lagom, däremot kan jag få lite pikar & kommentarer från kompisar ibland som tycker att vi håller för hårt… Vi tänker olika, men det här känns bra för oss! Barnen har aldrig klagat Heller
Menar förstår godisbitar, inte bilar
Sunt tänkande kring socker tycker jag att du har.
Det finns ju så kopiöst mycket godis nu, mot vad det fanns förr i tiden. Titta bara på lösgodishyllorna. Det är inte 7-8 st. lådor på rad… utan kanske 15 st. Och inte bara en rad utan flera våningar. Fem våningar är vanligt i storköpen. Om man tänker efter så är det ju helt horribelt!
Jag tycker att du har en sund inställning till sötsaker, bullar och godis.
När mina barn var små så fick de inte godis på flera år. Däremot var frukt tillåtet. Detta medförde att det aldrig var något tjat om godis när vi handlade men när vi kom till fruktdisken… då åkte armen ut.
Så småningom kom godiset in även i vår familj. Men inte alla lördagar. Bara om vi råkade ha något hemma då.
Vi kör en, tycker jag själv, bra vardagsbas och lite sött till helgen. Mina barn är större, 8 och 13. Lördagsgodis, fredagsefterrätt och såklart vad som bjuds om vi/de är borta. Som tur är gillar de inte läsk, så det har vi aldrig hemma. Mjölk till maten, det stora barnet dricker ibland vatten till maten. Saft vid festliga tillfällen, typ gäster/kalas.
Jag tycker utmaningen är sommaren då det blir mer fika- och glasstillfällen. I december när vi kanske fikar lite mer än annars brukar vi hoppa lördagsgodiset.
Vi har en ganska avspänd hållning men kör på bra bas med bra mat, typ inte smaksatt yoghurt och liknande. På helgen gör jag smoothie till deras frukost, med naturell yoghurt/frysta bär/lite mjölk och banan, nyttigt men smarrigt.
Jag tänker precis tvärtom – jag tycker det är jätteviktigt att äta tillsammans. Samma regler och matvanor för mina barn som för mig själv. Varför ska man som vuxen sitta och goffa sötsaker i smyg? Nä då fikar jag hellre och äter godis hela familjen tillsammans. Sötsaker är en del av livet och det känns konstigt att underhålla det från mina helt. Hellre äta med måtta tillsammans tycker jag. Mina barn får smaka på allt som jag äter och dricker, utom alkohol.
Jag smygdricker ibland, snabba klunkar när inte barnen ser? Vad? Pepsi Max. Jag älskar ju det och på helgen vill jag unna mig det men jag är vuxen och tar sådana beslut själv, jag vill inte alls att mina barn ska dricka läsk så ofta, varken light eller vanlig. Men om de ser mig dricka vill de också ha, alternativet skulle vara att jag byter till alkohol som ju är förbjudet för barn, men jag tycker Cola är godare!
Jag har heller aldrig förstått mig på varför man ska smyga med att äta godsaker när barnen sover eller inte ser. Varför vill man att barnen inte ska äta det? Förmodligen pga att det är onyttigt så varför ska då jag äta det när jag inte vill att barnen ska äta det? Så resonerar jag. Ja inte det att jag aldrig äter onyttigt men som du skriver att göra det med måtta och tillsammans istället☺
Min bästa matförebild är min farmor. Hon äter det mesta, men inte i så stor mängd. Mycket hemlagat, hembakat och så. Väldigt sällan McDonalds och ostbågar. Det är så hon har vuxit upp, hennes syskon, hennes barn och de mår väldigt bra 🙂
Låter himla klokt och rimligt. Har man en bra och näringsrik grund i det stora hela så gör inte lite ”onödigt” socker något.
Jag tycker att det är viktigast att man har en sund inställning till mat och inte till sina barn förmedlar en känsla av att det är krångligt, dåligt, och att man måste lusläsa varje innehållsförteckning. Jag har en sexåring och en tvååring. Vår filosofi har varit att inte förbjuda saker. Vi har däremot aldrig godsaker hemma till vardags och vi vuxna äter egentligen inget sånt i veckorna. Till fredags- och lördagsmys är det chips, ett rör pringles räcker till båda dagarna. Sexåringen får Cola, men vi köper aldrig en stor flaska utan burkar – då får hon en burk att hushålla med. Lördagsgodis får hon köpa för sin veckopeng om hon vill ha det. Ibland blir det, ibland inte. Jag har generellt mycket större tolerans för bakat än godis och sånt, för det är mysigt att ta en fika och roligt att baka. Blir ändå inga stora mängder. Hemma hos andra får de äta vad de känner för (så länge det inte är oförskämt mycket). Detta fungerar för oss och för barnen – vi har aldrig tjat om det ena eller andra, däremot ser de fram emot fredagsmys eftersom det blir något extra då.
Låter som oss. Vi har inte chips och cola varje helg men däremot får sonen på 6år äta typ en rulle choklad (vilket låter som värsta bomben när man jämför med många som skrivit här ovan). Ibland blir det kanske chips eller nåt. Vi är inte så komplicerade, men ändå kan jag säga att vi är de mest restriktiva i vår övriga släkt. Förutom min syster som inte låter hennes barn äta något annat än frukt men så är hennes barn så små så de inte ”upptäckt” annat än. Vi har aldrig saft eller liknande. Sonen tycker det är lika lyxigt med morotsstavar som chokladbollar för det tycker ju vi vuxna med. Mer kontexten man äter i än egentligen vad man äter kanske. Och vi försöker hålla det ”normalt”.
Jag känner att hade mitt barn varit typen som är väldigt petiga med mat, som enbart vill äta slisk osv så hade jag varit betydligt striktare. Mitt barn har fått lördagsgodis från i år (3 år). Hon får en tablettask hon välja själv i affären. Om vi fikar får hon numera också fika, fram till hon var ca 1,5-2 år räckte det för henne att få smaka lite (1-2 tuggor) och få något smörgåskex eller liknande att äta själv så då gjorde vi så. Jag känner att jag varken vill att mitt barn ska bada i socker eller bli matad med det varje dag i stora mängder.
Borde inte kommentera för jag har inga barn, men jag blir så glad att se att så många som aktivt tänker på att ge sina barn en bra start i livet (oavsett vad man själv tror är bäst). Jag tror personligen oavsett vad man tror på för metod, att lära sina barn goda vanor är det viktigaste (vilket de flesta verkar göra). Det kan inte vara lätt alltid med dagens överdos reklamer för diverse tveksamma varor förklädda till leksaker som förför både vuxna och barn.
Det här tycker jag är svåraste ämnet just nu med barnen. Jag vill ju att de ska äta nyttigt och inte få i sig för mycket socker (och annat ”skit”), men jag vill ju inte heller att barnen ska bli helt galna efter godis och sötsaker för att det är ”förbjudet”. Har barn till kompisar som börjar tjata ”Jag kommer väl att få godis på lördag?” redan på torsdagen för att de är så hårt hållna. Eller tjatar om glass och godis när de är hos oss och föräldrarna inte är med. (Likasom att få titta på tv!) I dagens samhälle där man kan få alla möjliga sorters sjukdomar av nästan allt man äter, kan jag tycka ibland när jag läser rapporter, har jag bestämt mig för att ta det mesta med ro. Jag tänker att om man kan, iallafall till att börja med, exkludera de produkter och vanor som man kan komma undan från lättast, så är man en bra bit på väg. Vi lagar nästan all mat från grunden, och vi alternerar t.ex. mellan fullkornpasta och vanlig pasta. Vi dricker till 99% vatten till maten, barnen får mjölk till frukost och ibland även vid andra måltider. (Kaffe till oss vuxna såklart 😉 ). Det blir glass till efterrätt någon gång ibland, och det händer att de även får en chokladbit en vanlig onsdagseftermiddag. Kakor och annat fikabröd blir det när vi vill ha det extra festligt, och när andan faller på att baka. Fredagsmys har vi medvetet aldrig infört. Vi äter generellt väldigt lite efter middagen vid 18-18.30. Då är det isåfall maken som tar en macka efter det att barnen gått och lagt sig. När vi är bortbjudna får man äta av det som bjuds, men med måtta. Lördagsgodis får barnen också men de väljer ut ett antal som de får i varsin liten skål, ingen stor skål på bordet att servera sig ur. Med åttaåringen pratar vi om vad som är bra att äta, och att det är därför vi inte skickar med chips, chokladkakor, muffins etc att äta på rasten i skolan, utan istället t.ex. frukt, fullkornssmörgås och morot- eller gurkstavar, och vatten att dricka istället för juice. Alla tycker vi om det som är sött och gott, och att totalt utesluta det leder bara till låsningar och ångest så hellre ha det med naturligt till viss del i det vi äter precis som spenat och broccoli.
Elin, hade hon ätit lördagsgodis hade det troligtvis bara blivit värre. Att äta godis tills man spyr är ingen revolt utan ett tecken på en biokemisk känslighet.
Jag tvivlar starkt på att det var tur, jag är helt övertygad att behovet inte varit lika starkt hade hon fått äta godis tex lördagsgodis. Det funkar ofta så att är man extremt restriktiv med något så blir barnen antingen exakt som föräldrarna eller gör total revolt. Är man i mitten är det svårare att revoltera.
Elin, med tanke på hur din kusin reagerade på socker så var det nog väldigt klokt att de var restriktiva hemma. Alla reagerar olika på socker och finns det tex. beroendesjukdom i släkten finns det all anledning att vara försiktig. Ett barn som reagerar så behöver en kost utan snabba kolhydrater och med mer fett, inte mindre restriktioner när det gäller socker.
Det varierar från barn till barn men det finns definitivt de barn som blir som fixerade vid socker och sötsaker för att de inte får det hemma. Min kusin fick extremt sällan sötsaker och kunde äta dammiga gamla godisar hon hittade på golvet och min mamma fick gömma godisskålen när hon kom till oss för hon åt tills hon spydde varje gång. Det betyder inte alla barn reagerar så men det är helt klart att vissa barn gör det.
Har ofta hört detta från föräldrar som reagerar på att vi kör mycket med sockerfritt fika, att barnen skulle bli sockermonster när det väl får äta socker. Kan dock bekräfta att så inte är fallet, snarare tvärtom så är de nöjda efter väldigt lite istället. Det verkar vara ett argument som en del använder sig av för att döva sitt dåliga samvete att de ger socker till sina egna barn.
Jag är väldigt strikt när det gäller sockrade vardagsprodukter (typ oboy, yoghurt och sådant) så det äter vi minimalt av. Fikabröd eller glass har vi aldrig hemma och vi dricker inte läsk eller saft. Vanligt bröd äter vi inte, mest eftersom dottern inte tycker om det. Däremot har jag inga begränsningar när vi blir hembjudna till folk. På fredagar äter vi både godis och snacks och och där är jag väldigt liberal, hon får äta tills hon känner sig nöjd. Min dotter är 6 år och kvällspigg så det går inte att vänta tills hon somnat för då vill jag också gå och lägga mig 🙂 känns som vi totalt sett har en bra nivå på sockerintaget
Vi har ofta barnbarnet hos oss, en 7-åring som ovanligt nog inte är alls intresserad av lösgodis, glass eller liknande. Hon äter det pliktskyldigast när hon är på kalas men ber inte om det hemma eller hos oss. Däremot är hon galen i läsk och bakverk, och där är det lördagsregeln som gäller, eller om det är kalas eller något annat speciellt. När hon är hos oss bakar hon och morfar, det är deras tradition. De bakar efter hans farmors recept, känns så fint att hålla traditioner vid liv! En last har hon dock – Mc Donalds. Hon tycker att eftersom hon inte äter smågodis har hon rätt till en Big Mac i veckan. Förstår hennes resonemang och finner det rimligt 🙂 men särskilt sunt är det ju inte, tänker jag… Ibland är det så härligt att ”bara” vara mormor 😉
Jag resonerar som du. Vi brukar göra mycket raw här hemma, sen om barnen blir bjudna på något (lösviktsgodis, onyttig glass) så är det självfallet inget vi motsätter oss.
Jag är supernoga med kost och raffinerat socker finns inte här hemma. Däremot älskar vi att baka raw och sötar då med torkade dadlar och honung, äkta vaniljpulver och lite kokossocker. Blir hur gott som helst och numera smakar vanligt raffinerat socker jättekonstigt. Kroppen vänjer sig när den fattat att vad den mår bra utav :).
Känns som vi är rätt strikta jämfört med andra men ändå blir det sött flera gånger i veckan – för vi är inte strikta när vi fikar hos andra och i kyrkan osv. Känns som att det blir galet mycket om vi också skulle ha lördagsgodis och sött fredagsmys så det undviker vi. OM vi har fredagsmys brukar det bli popcorn och frukt. Har alltid isglassar gjorda på fruktjuice i frysen.
Lördagsgodis på lördagar till 4 åringen. (nej hon glömmer aldrig) och symbolisk godisbit till 18 månaders tjejen om hon är vaken (hon blir väldigt arg annars). På fredagar äter de popcorn men inte ens en halv påse ihop. Hälften brukar hamna på golvet. Fikabröd har vi sällan men tar vi en lördagsfika får de en kaka. På vardagarna är det generellt sätt frukt som gäller. Om de är hos mormor och hon bjuder på glass säger jag inte nej. Tror det är bättre att ge dem bra vanor än att förbjuda det helt.
Efter att ha läst boken ”det sötaste vi har” (som jag för övrigt strakt kan rekommendera) har jag blivit lite mer av en sockerfascist om man vill kalla det så. Socker bidrar till diabetes, cancer och andra sjukdomar vi har alldeles för mycket av i västvärlden. Jag låter mitt barn fika om vi blir bjudna men hemma fikar vi sockerfritt. Jag försöker även undvika sockrade matprodukter vilket kanske är det svåraste. Äter ett barn exempelvis en polarmacka med leverpastej, smaksattyoghurt med flingor och ett glas juice till frukost så har barnet fått i sig mellan 7-10 sockerbitar. Vi bakar chokladbollar och annat gott men då använder vi recept som är sockerfria, det blir nästan lika gott (inte riktigt lika gott) men det vet ju inte vår tvååring om 🙂
Det är också tydligen så att när kroppen går på högvarv, som av högt blodsocker och insulinet som ska pumpas ut hela tiden för att hålla det någorlunda normalt, så kan det vara så att vissa funktioner i organen börjar rubbas. Det kan medföra att olika hormonproduktioner rubbas och även att DNA-massan inte når fram utan att generna blir avlästa på ett annat sätt. Generna får då ett starkare eller svagare genuttryck. Dessa genuttryck kan ärvas i generationer. Det innebär att den rubbning vi skapar genom livsstilen ärver våra barn, det kallas epigenetik. Så även om mitt barn lever ett liv helt utan stress så kan mina barn ärva en känslighet för stress om jag levt ett stressigt liv. Detta gäller såklart också metabolismen.
Mvh / Snigeln i ögat 😉
Det stämmer, jag syftar på diabetes 2 som tyvärr ökar mycket i västvärlden och kryper allt längre ner i åldrarna. Jag kan tillägga att jag inte alltid varit så strikt mot socker utan började intressera mig för ämnet när mamma fick diabetes typ 2. Hon har aldrig ätit mycket godis däremot mycket hembakat. Man ska inte luras av att hembakat är så mycket bättre för det är samma metabola reaktion i kroppen, socker som socker. Små kroppar och hjärnor som växer mår inte bra av för mycket socker, jag har läst flera forskningsrapporter som visar på hur farligt socker är för våra kroppar. Däremot är det säkerligen inte farligt i små mängder men att fika flera gånger i veckan, lördagsgodis och kanske gå på barnkalas flera gånger i månaden det är jag helt övertygad om att det inte är bra för våra barn. Jag vet att det sticker i ögonen på många och de flesta blir mer upprörda över att man försöker att utesluta socker än tvärtom vilket är mycket märkligt om man tänker efter.
Det finns så starka bevis på att socker är farligt för oss precis som det finns bevis för att rökning och alkohol i stora mängder inte är bra för för oss. För 30-40 år sen rökte man inomhus, men nu vet vi bättre. Jag tror att vi kommer att resonera likadant kring socker i framtiden. Men det är bara mina åsikter och jag har stor förståelse för att de flesta inte tänker likadant.
Om du tänker på att Sverige har mycket diabetes typ 1 (barndiabetes) jämfört med andra länder så beror det inte på SOCKER. Man vet inte vad det beror på men barnen som drabbas har inte levt på strösocker innan sjukdomsdebut. Och när man har fått diabetes typ 1 kan man äta en kaka ibland eller lite lördagsgodis utan att ”skada” kroppen man tar konstgjort insulin i en lagom mängd för att möta upp sockret. Det konstgjorda insulinet kan man inte sluta ta även om man slutar med socker eftersom då dör man. Kroppen behöver insulin för att leva och konstgjort insulin är inte skadligt, det räddar liv och skapar liv! Hoppas du syftade på något annat när du skrev diabetes utan att specificera!
Resonerar som du men såklart har vi lite egna vanor och rutiner i just vår familj. T ex bjuds alltid glass efter maten om någon kompis är här på middag och de får pasta, bröd, godis som andra barn men då jag själv äter LCHF till vardags så har jag blivit mer medveten och läser gärna innehållsförteckningar. På kvällen får barnen en macka innan läggning men aldrig mer än en, är de mer hungriga får de ta en frukt eller kanske lite fil.