Trött är man ju alltid den här årstiden men denna höst är värre än någonsin efter att ha snudd på gått in i väggen och blivit totalt utmattad under hösten. Nu tackar jag min lyckliga stjärna för att jag planerade en sådan “lugn” december. Ja, visst jobbar jag. Men andan i halsen och minikorta lunchraster för att hinna är det inte tal om. Förra veckans Stockholmsresa var det sista jobbet modell större för det här året. Nu återstår mindre jobb och uppdrag, sånt som inte kräver fullt lika mycket av mig.

Och jag ska utnyttja det till att komma ikapp. Pigga på mig. Och planera nästa år. Kanske alla – men särskilt frilansare – behöver stanna upp och fundera på riktningen varje år. Så att man hinner upptäcka och bromsa om man är på väg åt helt fel håll. När man huvudsakligen jobbar på uppdrag av andra kan det ju bli så att man bara gör de jobb som kommer till en – inte de man helst vill göra. Jag brukar använda december till att grubbla över det. Och så gör jag även i år.

Och psst – visst är min lilla, antika gran himla fin? Secondhandfynd från i augusti…!