När jag bodde i stan tyckte jag att hösten kunde vara så ful. Skitiga gator, smutsiga husfasader. Regn, trötta människor och isande blåst innanför kjolen och den opraktiska kappan. Jag tycker aldrig att det är fult på landet. Natur kan inte vara ful. Den bara är. Till och med gråa moln, regnstänk i ansiktet och iskalla vindar kan vara trevligt. Någon opraktisk kappa har jag inte heller utan rejäla utkläder när jag tar min skogsrunda. Att äta frukost och se ut över ett dimmigt landskap i gråskala (som får Jane Eyres internatskola att verka som en charter till Grekland) det är bara trevligt. På landet det vill säga. I stan? Not som much. Enligt min ringa mening.
20 svar
Så sant! Fullkomligt älskade hösten, innan jag flyttade in till stan… Längtar alltid ut i skogen dagar som dessa.
Jag kan hålla med. Även om inte ens landet alltid är vackert i mina ögon (mulen novemberdag med plusgrader) så kan det i alla fall kännas skönt! Kanske är det vindstilla, kanske är det oväntat varmt i luften, kanske ligger vattnet spegelblankt. Det ser man inte så ofta inne i en stad.
Jag bor i stan och har aldrig ägt en opraktisk kappa. Men visst får jag konstiga blickar när jag kommer i mina stövlar, överdragare och vindkläder! Den senaste veckan har jag tänkt på hur jag känner att det är kallt och riktigt njuter av det för att jag slipper frysa (i min välanpassade klädsel).
Hösten är verkligen vacker – och allra vackrast på landsbygden!
Hösten är mysig!
Hösten har flera sidor att uppvisa liksom staden.
Tjusning med att bo i Sverige är alla våra skiftningar och årstider. Älskart!
Trevlig helg!
Håller verkligen med!
Mm, älska att vara ute i höstväder! Tipsa gärna om hur du klär Dig när du är ute och det är kallt -jag behöver inspireraktion att hitta varma roliga kläder för att vara ute i 🙂
SÅ kul det var (och intressant förstås) det var att lyssna på dig och Erika i Robertsfors idag! TACK! Och tack för signeringarna av mina medtagna böcker! Och jag håller med dig helt och fullt om naturens vackerhet 🙂
I nya huset som ligger med vidunderlig utsikt har jag nu fått in hösten i mitt kök/vardagsrum. Tidiga morgnar ser jag dimmorna över Mälaren och mycket snart är öppna spisen på plas och så ska det spraka fint där medan jag ser skridskoåkarna på isen….
Åh, staden med sin spegelblanka asfalt, sina gatlyktor och kvällsöppna caféer där frusna själar låter sig värmas i den råa höstkvällen. Det melankoliska ekandet av ett par klackar i en gränd som höjer sig över kvällens lågmålda dimma, som taget ur den mest suggestiva Polanski-filmen. I love it.
Jag håller med. Tycker det är ledsamt att det ofta handlar om att konsumera annorlunda istället för att konsumera mindre. Inte minst renoveringshetsen där folk ständigt renoverar sina hus vare sig det behövs eller inte för att ta ett exempel. Däremot håller jag inte med om att politikerna har svikit oss. Vi har fått den politiken vi har röstat fram. Och uppenbarligen vill vi varken ha pålagda åtgärder ”uppifrån” eller eget ansvar för miljön. Suck.
Men den här kommentaren skulle ju vara under krönikan ?
Underbar krönika! Har tänkt mycket på just det här, särskilt när jag läste en grundkurs i hållbar utveckling snurrade tankarna. Och jag kom fram till samma sak som du gör i krönikan, att idag måste man tydligen ha pengar för att leva hållbart, och den som har pengar och (i sitt tycke) ”lever hållbart” har all rätt att fördöma den som inte har samma resurser.
Det påminner mig också om den gången jag fick en kommentar från Sveriges största inredningsbloggare på min blogg. Glädjen över det fina besöket på min blogg dämpades snabbt av hennes fördömande kommentar till inlägget där jag funderade på att måla om mina stolar. ”Jag hoppas att du använder giftfri färg”. (inget fel i sak, men den fördömande tonen var inte så behaglig)
För så är det idag. Personer med pengar och en position i samhället har rätt att tillrättavisa oss andra. Samtidigt som det för dem är fritt fram att konsumera vidare, så länge de köper ekologiska kvalitetsprylar.
Såg att min kommentar hamnade på fel inlägg! Hoppsan!
Så glad att det faktiskt finns bloggare som du, som ser och hyllar landet för vad det är. Och inte bara landet som en vecka i skärgården under högsommaren, utan landsbygden alla årets dagar.
Och avslutar, det gör jag med detta citat som jag älskar: “there is no better designer than nature”.
Vilken rogivande bild!
Så är det. På landet är i stort sett ALLT bättre. Varför är vi då så få här ute? I min kommun var vi 9000 människor för några år sedan. Nu är vi ca 6000. Hur ser du på statens ansvar i detta Clara? Själv vill jag luta åt att staten faktiskt har ett ansvar att vända detta, men många av mina vänner menar att marknaden måste få styra och att vi till slut kommer få se en decentralisering utan politisk inblandning.
Va, hösten är ju jättevacker i stan? Tycker folk är glada på hösten också, värre äre i februari.